Samuel Owen

Teknik- och ångbåtspionjären Samuel Owen byggde 1809 upp ett gjuteri- och verkstadsföretag på Kungsholmen i Stockholm, där han utvecklade egna uppfinningar, tillverkade små och stora ångmaskiner och annat gjutgods, utbildade många elever och skötte det första svenska ångbåtsrederiet.

 

Samuel Owen statyett

Byst av Samuel Owen. Skulptör: Carl Eneas Sjöstrand. Foto: Anna Gerdén

Samuel Owen (1774–1854) föddes i den lilla byn Norton-in-Hales i Shropshire i England.

Owen i Sverige

År 1804 kom Owen för första gången till Sverige för att montera och ta i drift fyra ångmaskiner som Abraham Niclas Edelcrantz köpt i England. Owen stannade sedan i Stockholm och skötte en projektanställning vid Bergsunds gjuteri till 1809, då han sade upp sig och övertog Charles Apelquists gamla verkstadsområde på Kungsholmen. Han byggde här upp ett stort gjuteri- och verkstadsföretag som tillverkade allt från balkongräcken och trädgårdssoffor till valsverk och små och stora ångmaskiner. Sådana byggdes för olika kunder inte bara i Sverige utan även i andra länder.

Samuel Owens uppfinningar

Samuel Owen sökte patent på många olika uppfinningar, till exempel hästdrivna tröskverk, ångdrivna fordon och mudderverk och ångbåtar med propellerdrift. Han byggde också 1816 en experimentbåt ”The Waterwitch” (Sjöhäxan) och gjorde mätningar av vilken fart den gjorde med propellerdrift och med hjälp av sidohjul. Det senare gick något snabbare, och när Samuel Owen de följande åren lät bygga ångbåtarna ”Amphitrite” för trafik på Mälaren, bland annat till slottet Drottningholm och ”Stockholm” för turer till Åbo fick de hjuldrift.

På 1830-talet sökte han och fick patent på att bygga ångfartyg med skrov av järn, och i juni 1840 sjösattes en sådan ångare som fått namnet ”Samuel Owen” vid hans verkstad, den första järnångaren i Sverige. Några år därefter gick Owen tyvärr i konkurs i en av dåtidens finanskriser.

Eftermäle

Samuel Owen utbildade många elever och lärlingar vid sin verkstad, och flera av dem deltog i den fortsatta utbyggnaden av den svenska verkstadsindustrin. År 1874 ordnades ett möte på initiativ av järnvägspionjären Adolf Eugen von Rosen för att samla in bidrag till en minnestavla vid Owens fastighet och en byst på hans grav, och det kom in så mycket pengar att det räckte till en fond, Samuel Owens stipendiestiftelse, som fortfarande ger stipendier vid KTH.

I Tekniska museet finns den största ångmaskin som Samuel Owen år 1832 byggde för Höganäs gruvor utställd i Maskinhallen. Maskinen var i drift fram till år 1904. I samlingarna finns också en supportsvarv som han byggde för Åkers Styckebruk och en tappningskran till ångmaskin som Samuel Owen satte upp vid Lindnäs gård i Småland 1844.

Museet äger även ett handskrivet ark med ”Några ord om de så kallade Eriksons propeller”, där Owen erinrade om att det var han som först byggde en propellerdriven ångbåt, Samuel Owens skrifter rörande ångmaskiner som han studerat under sina resor i England och Skottland 1829, ritningar av valsverk som Owen konstruerade och byggde, mm.

År 2009 utgavs boken Samuel Owen: teknik- och ångbåtspionjär, skriven av Arne Sundström, som Tekniska museets årsbok Dædalus 2009.

Text och research: Arne Sundström

 

Kontakta sidansvarig

Peter Du Rietz

Intendent

+46 8 450 56 65

Mejla

Senast uppdaterad 11 oktober 2017.