Digitala modeller

Om forsknings- och digitaliseringsprojektet ”Digitala modeller. Teknikhistoriens samlingar, digital humaniora & industrialismens berättelser”

Digitala modeller var ett samarbetsprojekt mellan Tekniska museet och Umeå universitet som avslutades vid årsskiftet 2019–2020. Syftet med projektet var att från olika kulturarvsperspektiv undersöka digitaliseringen som sådan, och hur den kan fungera som bro mellan forskning, minnesinstitution och (musei)besökare. Projektet inriktade sig till stor del på den digitala teknikens möjligheter, snarare än ny kunskap om teknik och industrihistoria.

De delar ur Tekniska museets samlingar som valdes ut för att digitaliseras och beforskas är alla relaterade till industrialismens olika faser och berättelser.  För Tekniska museets del har tyngdpunkten legat på ett praktiskt utforskande av själva digitaliseringsprocessen. Tre materialkategorier ur Tekniska museets samlingar valdes ut.

(A) Delar av företagsledaren och industrihistorikern Carl Sahlins omfattande arkivsamling

(B) Tekniska museets årsbokserie Daedalus 1931–2017

(C) 30 modeller ur Christopher Polhems så kallade mekaniska alfabet

Eftersom materialtyperna är av skilda slag, utfördes digitaliseringen på olika sätt.

Karta över åbyggnaderna vid Falu gruva.
Karta över åbyggnaderna vid Falu gruva. Carl Sahlins bergshistoriska samling / Tekniska museet (CS-F1-346)

(A) Carl Sahlins bergshistoriska samling består av nära 1 800 arkivkartonger fyllda till brädden med dokument, fotografer, ritningar, kartor och föremål. Materialet rör Sveriges gruvor och bruk.  Digitaliseringen av Sahlins samling innebar att delar av materialet gjordes sökbart genom indexering, katalogisering och inmatning av metadata i databassystemet Primus. Nära 46 000 poster ur samlingen tillgängliggjordes på DigitaltMuseum.

Med hjälp av digital teknik har projektet försökt hitta nya sökingångar i Sahlins samling för att nyansera och problematisera bilden av den svenska industrialiseringen. Det visade sig dock vara svårt att få fram den här typen av information. Delvis berodde det på att platsen för publicering egentligen inte är anpassad för arkivmaterial. Sahlins samling har även publicerats på plattformen Internet Archive.

(B) Tekniska museets årsbok Daedalus gavs ut mellan 1931–2017. Här finns en betydande källa till kunskap om teknik- och industrihistoria, men den berättar också mycket om Tekniska museets snart 100 år långa historia. År 2024 firar museet 100-årsjubileum!

Årsbokserien skannades och OCR-tolkades under 2016. Efter en del bearbetning av textmassorna kunde materialet analyseras på algoritmisk väg. Algoritmisk textanalys baserar sig på statistiska modeller för att fånga och upptäcka ämnesmässiga mönster i stora textdokument. Algoritmer för ”Topic modeling” kan utifrån samförekommande ord identifiera olika ämnen och teman, samt deras utbredning i textmaterialet. Årsbokserien finns nu publicerad i digitalt format på projektets webbsida. Där går det att söka efter specifika ämnesord, precis som i en digitalt född text.

(C) Polhems mekaniska alfabet är en samling trämodeller vars grundidé skapades av Polhem under 1700-talet för att lära ut mekanikens grundprinciper till studerande. Inom ramarna för projektet, 3D-avbildades dessa modeller för att testa olika sorters tredimensionella digitaliseringspraktiker för objekt. Exempelvis animatören Rolf Lindberg utgick från vanliga fotografier av Polhems modeller som han använde för att återskapa dem digitalt från grunden. Lindberg lade även till en typ av virtuell friktion i animationerna för att ge en något mer reell upplevelse av hur modellerna fungerade i praktiken.

Fem av modellerna genomgick också skiktröntgen (eller CT-skanning) på Linköpings universitetssjukhus, något som tilldrog sig ett stort intresse och dokumenterades av både Linköpings universitet och amerikanska History Channel. Genom att CT-skanna modellerna kunde de olika delarna separeras digitalt och därmed göras rörliga i en VR-miljö. På så vis går det nu att interagera med modellerna och visualisera deras rörelsemoment.

Digitala modeller Interspectral
Bild från Interspectral.

Ytterligare en metod som användes för att 3D-avbilda modellerna var genom så kallad fotogrammetri. Det innebär att ett objekt fotograferas från alla håll och kanter varefter materialet bearbetas i olika typer av programvaror. Skanningen utfördes publikt i museets utställningslokaler. En annan modell av Christopher Polhems sluss 3D-avbildades också med hjälp av fotogrammetri. Samtliga 3D-modeller finns tillgängliga på plattformen Sketchfab.

3D-avbildning genom fotogrammetri
3D-avbildning genom fotogrammetri genomfördes publikt i museets utställning om Christopher Polhem. Foto: Anna Gerdén, Tekniska museet

En utställning på Tekniska museet och en antologi

I februari 2019 öppnade en utställning på Tekniska museet som berättar om projektets arbete. Syftet med utställningen var att ge besökare en inblick i vad som pågår bakom kulisserna på museet. Museets främsta målgrupp är barn och ungdomar, vilket gjorde att utställningen behövde anpassas för yngre. Det digitala materialet som har producerats i projektet visas i utställningen med hjälp av olika applikationer. På så sätt får besökare möjlighet att interagera med materialet vid olika stationer. En film spelades också in i arkivet på museet för att på ett pedagogiskt och lättförståeligt sätt berätta mer om museets samlingar som har beforskats inom ramarna för projektet.

Utställningen Digitala modeller
Utställningen Digitala modeller på Tekniska museet. Foto: Anna Gerdén, Tekniska museet

Med hjälp av tekniken skapas möjligheter för museets publik att själva undersöka samlingarna på nya sätt. Utställningen innehåller även en VR-upplevelse, som ska efterlikna den så kallade Kungliga modellkammaren. I VR kan besökare veva på handtagen och få modellerna att röra på sig. På så vis kan vi komma närmre en digital kopia med liknande funktion som originalmodellerna. Med utställningen hoppas projektet väcka nyfikenhet hos både barn och vuxna, att fortsätta att utforska museets samlingar och intressera sig för vilka möjligheter som tekniken skapar för forskningen.

Projektet har också givit ut antologin Digitala modeller. Teknikhistoria och digitaliseringens specificitet. Boken skrevs tillsammans av hela projektgruppen. Där berättas mer om samlingarna och digitaliseringsprocessen, forskningen, utmaningar och om lärdomar som vi har fått. Antologin finns tillgänglig i både analogt format på Tekniska museet och i sin helhet Mediehistoriskt arkiv.

Många gånger har arbetet inom projektet inneburit utmaningar, men har också givit en fantastisk möjlighet till utbyten och kompetensuppbyggnad för alla parter.

Museets årsböcker Dædalus digitaliserade

Nu finns våra årsböcker tillgängliga på forskningsprojektet Digitala modellers sajt. Detta gör det möjligt att analysera textmängder från hela bokserien i jakt på lingvistiska samt teknik, miljö-, medie- och genushistoriska mönster.

Se våra årsböcker

Kontakta sidansvarig

Jenny Attemark

Jenny Attemark

Intendent och arkivarie

Mejla

Senast uppdaterad 19 augusti 2021.