Christopher Polhem – Mekaniskt Alfabet

Med en outtröttlig energi och framåtanda verkade Christopher Polhem som företagare och uppfinnare i ett land som under hans livstid gick från stormakt till vetenskapsnation. 1716 adlades han av Karl XII för sina insatser för Sveriges tekniska utveckling.

Christopher Polhem

Christopher Polhems föddes 1661 i Visby. Som åttaåring blev han faderlös. Efter ett par år hos sin farbror i Stockholm började han som smådräng på en Upplandsgård. Den i räkning begåvade pojken blev med tiden inspektor på Vansta säteri i Södermanland, där han blev kvar till år 1685.

Christopher Polhem blev nu alltmer intresserad av teknik och mekanik. Han inrättade en verkstad åt sig, där han tillverkade redskap, verktyg och klockor. Med insikt om sina brister i teoretiska kunskaper,  kontaktade han flera präster i syfte att lära sig latin. Målet var att sedan kunna läsa vid universitetet.

Studier i Uppsala

Christopher Polhem började studera vid Uppsala universitet 1687. Som ”inträdesprov” lyckades han laga två astronomiska ur. Därefter studerade han matematik, fysik och mekanik i tre år, innan han ansåg sig färdig. Då hade han också hunnit med att reparera domkyrkans astronomiska ur som slutat fungera. Detta var en bedrift som gjorde att Christopher Polhems rykte som en skicklig mekaniker spred sig.

Gruvteknik

1693 fick han i uppdrag att förbättra tekniken för att ta upp malm ur gruvor. När konstruktionen var färdig i modell fick han visa upp den för Karl XI. Kungen blev imponerad av Christopher Polhems arbete och gav honom klartecken. Principen var att maskinen transporterade malmen ur gruvan i tunnor, förde dessa till hyttan där tunnorna tömdes och sedan återgick till gruvan för ny lastning. Allt gjordes mekaniskt utan manuellt ingripande förutom vid lastningen av malmen i de tunnor som skulle hissas upp ur gruvan. Denna typ av konstruktioner kallades uppfordringsverk. Detta drevs av ett vattenhjul. Från vattenhjulet överfördes kraften till maskinen med hjälp av stånggångar. I själva uppfordringsverket ersatte parallella trästänger de linor man tidigare använt för att hissa upp tunnorna ur gruvan. Trästängerna fördes växelvis uppåt och nedåt och tunnan klättrade först på den ena och sen på den andra med hjälp av de hakar som var fästade på stängerna. Detta uppfordringsverk kallades Blankstötsspelet efter det gruvhål i Falu koppargruva där det installerades 1694.

Bergskollegium utnämnde Christopher Polhem till direktör över bergsmekaniken år 1698. Två år senare blev han konstmästare vid Falu gruva. Konstmästaren var den som hade ansvaret för att ta upp malm ur gruvan och för de maskiner som man utnyttjade för detta.

Manufakturverket i Stiernsund

År 1700 grundade Christopher Polhem och Gabriel Stierncrona ett manufakturverk, en fabrik, i södra Dalarna. Anläggningen  namngavs till Stiernsund, efter finansiären Stierncrona och det tidigare namnet på platsen, som var Sund. Här ville Christopher Polhem tillverka vardagsvaror att sälja till hushållen. Han startade också tillverkning av delar till ur, vilka skulle underlätta urmakarnas arbete.

Allt skulle göras så rationellt som möjligt och maskiner skulle stå för produktionen istället för människor. Många sinnrika maskiner uppfanns och installerades av Christopher Polhem i Stiernsund. Ett exempel är den maskin för att tillverka kugghjul som idag finns utställd på Tekniska museet.

1735 dog Christopher Polhems hustru, varpå han lämnade Stiernsund för att slå sig ner hos sin dotter och måg i Stockholm. Två år senare härjades Stiernsund av en brand som förstörde det mesta av anläggningens byggnader och maskiner. Efter återuppbyggnaden fortsatte dock verksamheten även efter hans tid.

Pedagogik – Laboratorium Mechanicum

Ett tekniskt laboratorium skulle vara en viktig del i utbildningen av framtidens mekaniker tyckte Christopher Polhem. Därför grundade han Laboratorium Mechanicum 1697.  Avsikten var att undervisa, forska och demonstrera för besökare allt som kunde göras inom teknik och mekanik.  Hantverkare skulle arbeta med att framställa modeller, medan Christopher Polhem som föreståndare skulle forska och undervisa eleverna med hjälp av modellerna.

Det mekaniska alfabetet

En del i pedagogiken var att åskådliggöra alla de maskinelement som varje konstruktör måste kunna. ”Det mekaniska alfabetet”, kallade han en samling modeller i trä som visade enkla principer för rörelseomvandling och som användes i undervisningen. I dag finns resterna av modellkammaren i Tekniska museets samlingar.

Läs mer om Christopher Polhems mekaniska alfabet.

Anläggningar

Att bygga slussar, dammar och skeppsdockor var också uppgifter som Christopher Polhem gav sig i kast med. Trollhättefallen behövde slussar för att båtfrakterna på Göta älv inte skulle behöva avbrytas av landtransport. Slussprojektet kunde av ekonomiska skäl ej genomföras förrän 1747 och var klart 1754, efter Christopher Polhems död.

Christopher Polhem och Karl XII hade även planer på att bygga en kanal som skulle sammanbinda Sverige från väster till öster. Denna Göta kanal stod dock ej färdig förrän i nästa århundrade, 1832.

Slussbygget i Stockholm var det sista stora åtagandet för Christopher Polhem. Han var nu gammal och fick bäras ner till slussen för att se sitt verk. Arbetet leddes av hans son Gabriel. Christopher Polhem dog år 1751, 90 år gammal.

Källor

Westerlund, Kerstin. Christopher Polhem: Konstruktör och företagare i 1700-talets Sverige. Stockholm, 2000.

Tekniska museets samlingar

Utställning om Christopher Polhem

Peter Du Rietz

Intendent

+46 8 450 56 65

Mejla

Christopher Polhem – tillbaka till framtiden

Vi visar utställningen om uppfinnaren, entreprenören och universalgeniet Christopher Polhem, som ansåg sig vara född vid fel tid och på fel plats.

Till utställningen

Senast uppdaterad 15 december 2016.