Tändstickan

I den grekiska mytologin stal titanen Prometheus elden från gudarna och gav den till människorna. Konsten att göra upp eld var viktig men svår. Tändstickan rådde bot på detta. Den uppfanns av Robert Boyle på 1600-talet. De tidiga tändstickorna var farliga och kunde självantända. Gustaf Erik Pasch och bröderna Johan Edvard och Carl Frans Lundström utvecklade säkerhetständstickor på 1800-talet. De kallas ”svenska tändstickor” än idag.

Tändstickor görs oftast av asp, ett träslag som brinner långsamt och jämnt. Tändstickans huvud består av bland annat kaliumklorat. När man drar det mot tändsticksaskens plån av röd fosfor uppstår friktion som ger värme. Värmen startar en kemisk reaktion som gör att tändstickan börjar brinna.

Tack vare den svenska innovationen som blivit känd i hela världen, säkerhetständstickan, har tändstickan kommit att förknippas med Sverige. Kemisten Gustaf Erik Pasch (1788-1862) uppfann 1844 en tändsticka som brann bara om den repades mot askens plån, en remsa på sidan av tändsticksasken som bestrukits med röd fosfor. Paschs säkerhetständstickor började tillverkas på Jonas Samuel Bagges fabrik. Tyvärr var de för dyra, dessutom höll inte plånen på tändsticksaskarna särskilt länge. Tillverkningen upphörde så småningom och Pasch dog utfattig.

Säkerhetständstickor från Jönköping

Bröderna Johan Edward (1815-1888) och Carl Frans Lundström (1823-1917) gjorde plånet med röda fosforn hållbart och tändstickan kommersiell. På 1840-talet grundade de Jönköpings tändsticksfabrik. Lundströms tändstickor visades upp på världsutställningen i Paris 1855, på den hygieniska avdelningen. Säkerhetständstickorna belönades med en silvermedalj, bland annat för att de kunde tillverkas utan att fabriksarbetarna blev förgiftade. På den tiden tillverkades tändstickorna för hand, vilket var ett både tungt och tidskrävande arbete. En enda aspstock kunde räcka till 370 000 tändstickor och varje sticka hyvlades för hand. Stickorna buntades samman för att doppas i stearin eller paraffin och därefter i tändsatsmassan. Sedan fick de torka och förpackades i askar.

Tändsticksaskarna med den inre asken och det yttre fodralet var en praktisk innovation som först började tillverkas på Jönköpings tändsticksfabrik. Ingenjören Alexander Lagerman (1836-1904) lyckades på slutet av 1800-talet mekanisera tillverkningen av tändstickor. År 1892 konstruerade han den så kallade komplettmaskinen som kom att helt förändra tändstickstillverkningen. Komplettmaskinen tog hand om alla steg: den skar tändstickorna, doppade dem i tändsatsen, torkade och förpackade dem i askar. En maskin kunde tillverka 20 000 tändsticksaskar per dag. Jönköpings tändsticksfabrik tillverkade 72 miljoner tändstickor per dag 1903. Tändstickan bidrog till att sätta Sverige på kartan som industrination och texten på tändsticksaskarna ”tända endast mot lådans plån”, kändes igen i hela världen. Säkerhetständstickor kallas fortfarande för ”svenska tändstickor” i många länder. De heter ”Allumettes Suédoises” i Frankrike, ”Schwedenhölzer” i Tyskland och ”Swedish Matches” i England.

Succén fortsätter…

Idag tillverkar Swedish Match, en av världens största tändstickstillverkare, 250 miljoner tändstickor per dag. Alla svenska tändstickor görs av det starka och elastiska aspvirket. Asp växer i nästan hela Europa och anses vara den bästa råvaran för tändstickor, dock kan tändstickor även göras av tall och poppel. På tändsticksfabriken svarvas aspstockarna och skärs sedan till stickor. Stickorna impregneras på ett transportband, doppas i tändsatsen och förpackas i tändsticksaskar. Allt sker automatiskt. Om man gjorde en pelare av tändsticksaskarna som tillverkas på fabriken i Tidaholm varje minut skulle den vara högre än Eiffeltornet i Paris.

Läs mer om Gustaf Erik Pasch – Säkerhetständstickan här

Källa

Boken 100 innovationer; 51 – 100 Metallbearbetning – ångmaskinen, förteckning över artikelförfattare och källor på sid 191–204.

Kontakta sidansvarig