Första resan till månen

Men en svensk kamera från Hasselblad förevigades den första månlandningen 1969.

”Det är ett litet steg för en människa, men ett jättelikt språng för mänskligheten!” Dessa berömda ord yttras av Neil Armstrong, när han den 20 juli 1969 som den första människan sätter sin fot på månens yta. Han och Edwin ”Buzz” Aldrin har landat med månlandaren Örnen i Stillhetens hav medan den tredje av astronauterna, Michael Collins, fortsätter i omloppsbana runt månen med moderfartyget.

Ryssarna var först i rymden

Månlandningen den 20 juli är resultatet av en massiv amerikansk satsning och en triumf för amerikansk teknologi. 1957 har ryssarna sänt upp Sputnik 1 och strax därefter Sputnik 2 med rymdhunden Lajka. Sovjet har tagit steget in i rymdåldern och för USA gäller det att hämta in försprånget och ta ledningen. 1958 skapar den amerikanska regeringen NASA som ska spela en nyckelroll i rymdprogrammen. Den ryske astronauten Jurij Gagarins rymdfärd runt jorden 1961 väcker enorm uppmärksamhet och får president Johan F. Kennedy att fatta ett drastiskt beslut, nämligen att det amerikanska rymdprogrammet ska ha som mål att innan 1960-talets slut landsätta en man på månen och föra honom tillbaka till jorden.

Apolloprojektet

För det syftet startar USA Apolloprogrammet. Det pågår mellan 1961 och 1972 och innehåller17 rymdfärder. De första sex är obemannade försöksfärder. 1967 exploderar Apollo 1 vid ett markprov, varvid tre astronauter omkommer. Från 1968 med Apollo 7 är färderna bemannade, men det är Apollo 11 som utför månlandningen den 20 juli 1969.

För Apollo 13 blir månfärden i april 1970 dramatisk. En syretank exploderar och gör att man inte kan utföra den planerade månlandningen. I stället får de tre astronauterna flyga tillbaka till jorden i den svårt skadade kapseln. Händelsen blir en känd film med Tom Hanks som en av astronauterna. Apollo 17, 1972, är den sista månfärden i Apolloprojektet. Tekniska museets månsten kommer från den månfärden.

Månlandningen

Apollo 11 är den mest kända av rymdfärderna i Apolloprojektet. Miljoner TV-tittare följer starten från Cape Kennedy den 16 juli klockan 9:32 när den väldiga bärraketen Saturnus 5 lyfter med sin last, totalt ca 3 000 ton och med en höjd av omkring 130 meter. Själva rymdskeppet, Apollo 11, väger ca 45 ton och består av tre delar: rymdkabin, månlandare och däremellan en service- och kommandomodul.

Efter en färd på fyra dygn lägger sig farkosten i en bana runt månen. Astronauterna Aldrin och Armstrong flyttar över till månlandaren, kopplar loss den och genomför en landning i Stillhetens hav. Där sänder Armstrong sitt första meddelande från månen till basen i Houston, Texas: ”Houston, här är Stillhetens bas. Örnen har landat.”

Armstrong och Aldrin tillbringar två och en halv timme på månen med att samla in över 21 kilo månsten, placera ut en rad instrument som skulle bli kvar efter deras avresa och ta en mängd fotografier. De flesta tagna på Aldrin då det är Armstrong som håller i kameran.

Efter knappt ett dygn lämnar astronauterna månen för återfärd till jorden och den 24 juli landar kommandomodulen i Stilla havet där den plockas upp av hangarfartyget Hornet med president Richard Nixon ombord. I och med den lyckade månlandningen står USA som segrare i rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjet.

Kontakta sidansvarig

Peter Du Rietz

Intendent

+46 8 450 56 65

Mejla

Senast uppdaterad 2 december 2016.