Buzz Aldrin på månpromenad

Astronauten Buzz Aldrin på månen. Foto: NASA (Public Domain)

Rymden

Människans strävan efter att erövra rymden har gått från en science-fiction-dröm till en rymdkapplöpning och vidare mot dagens samarbetsprojekt med den internationella rymdstationen ISS. Nu pågår också satsningar på rymdturism och möjligheten att befolka andra planeter.

Människans längtan till rymden började med den franske science-fictionförfattaren Jules Verne som i sin bok ”Från jorden till månen” från 1865 beskrev hur en fransman, en engelsman och en amerikan for till himlakroppen i en stor kanonkula. Skildringen kittlade mångas fantasi och satte igång den fascinerande resan mot människans närvaro på andra planeter.

Milstolpar i rymdutvecklingen

Amerikanen Robert Goddard sköt upp den första raketen med flytande bränsle som drivmedel 1926. Han skildrade även hur en rymdfarkost kan nå månen med hjälp av raketmotorer.

Sovjetunionen drev ett framgångsrikt rymdprogram och blev 1957 de första i världen med att skicka upp en rymdfarkost i omloppsbana runt jorden – Sputnik! Samma år skickades även hunden Lajka ut i rymden. Hennes korta resa visade att en levande varelse klarar uppskjutningen och kan andas i tyngdlöshet.

Fyra år senare blev ryssen Jurij Gagarin pionjär i rymden när han den 12 april 1961 färdades ett varv runt jorden i rymdskeppet Vostok. Resan tog 1 timme och 29 minuter. Ryskan Valentina Teresjkova blev 1963 den första kvinnan i rymden.

Nästa storsatsning i rymdhistorien stod USA för och den 12 september 1962 höll den amerikanske presidenten John F. Kennedy ett tal i vilket han avslöjade att USA planerade att sätta en man på månen innan årtiondets slut. Detta var det så kallade Apolloprogrammet. Tidplanen höll och den 21 juli 1969 kunde de amerikanska astronauterna Neil Armstrong och Edwin ”Buzz” Aldrin stiga ut i ”Stillhetens hav” på månen. ”Det är ett litet steg för en människa men ett stort språng för mänskligheten”, löd Armstrongs berömda ord då han först satte sin fot på månen. Jules Vernes fantasi hade blivit verklighet!

Rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen fortsatte under 1970-talet och båda länder satsade på rymdstationer där besättningen kan vistas och arbeta under längre tid. Den första sovjetiska stationen hette Salyut I och skickades upp 1971. USA å sin sida placerade rymdstationen Skylab i en bana runt jorden 1973. Under ett år arbetade tre olika besättningar där. Den övergivna rymdstationen brann sedan upp i atmosfären 1979.

Bland rymdstationerna var den verkliga arbetshästen sovjetiska MIR, som var i tjänst från 1986 till 1996, med besättningar från flera nationer. Den internationella rymdstationen ISS började byggas 1998. Då hade sovjetväldet fallit och rymdkapplöpningen var slut. Den första besättningen anlände år 2000.

Kina blev 2003 det tredje landet efter USA och Sovjetunionen/Ryssland att skicka ut en människa i rymden. En kinesisk rymdfarare kallas taikonaut.

Dyra turistresor till rymden

Den amerikanske affärsmannen Dennis Titov blev år 2001 världens förste rymdturist. Mot betalning fick han följa med upp till den internationella rymdstationen. Sedan dess har flera andra förmögna privatpersoner köpt sig resor till rymden.

Läs om satelliten här

Kontakta sidansvarig

Senast uppdaterad 7 december 2021.