Satelliten

Tusentals satelliter kretsar runt jorden. De förmedlar tv-sändningar, datatrafik, mobilsamtal och väder och gör så vår GPS vet exakt var vi är. Även rymdstationer, som ISS, räknas som satelliter.
Sergej Koroljov var mannen bakom världens första satellit, Sputnik. När den sköts upp 1957 togs första steget mot dagens avancerade kommunikationssystem. Det var också startsignalen för rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen.

Satelliten måste hålla en bestämd hastighet för att kretsa runt jorden. Den ska vara tillräckligt hög för att jordens dragningskraft inte ska tvinga ner satelliten mot jordytan. Om hastigheten blir för hög kommer satelliten lämna sin bana och fortsätta ut i rymden.

När Sovjetunionen sköt upp satelliten Sputnik, den 4 oktober 1957, var det i första hand en maktdemonstration. Satelliter var ursprungligen till för att övervaka och upptäcka andra länders kärnvapenanläggningar.

Nästa satellit, Sputnik 2, sköts upp redan den 3 november 1957. Här följde hunden Lajka med ombord, och blev den första levande varelsen som reste till rymden. Lajka blev också rymdfärdernas första dödsoffer.

Några månader senare, i januari 1958, började USA:s första satellit Explorer 1 kretsa runt jorden. Den amerikanska rymdstyrelsen NASA bildades som ett svar på uppskjutningen av Sputnik.

Kommunicera mera

Den första som kom på idén att använda satelliter för kommunikation var den brittiske science fiction-författaren Arthur C. Clarke. Han skrev en artikel om det redan 1945. Men världens första kommersiella kommunikationssatellit dröjde i 20 år. Till slut sköt NASA upp Intelsat I 1965, och satelliten blev först med att förmedla TV-sändningar mellan Europa och Nordamerika. Tekniken för satellit-tv, det vill säga satelliter som kunde skicka tillräckligt starka signaler för att tas emot av enskilda hushåll, utvecklades i slutet av 1970-talet.
I dag kretsar tusentals satelliter runt vår planet och förmedlar TV-sändningar, datatrafik och mobilsamtal. De förutspår vädret och följer klimatförändringarna, och berättar för vår GPS (Global Positioning System) exakt var vi är.

Minimalism

Dagens rymdingenjörer satsar på minisatelliter, som väger max 500 kilo. Förutom att mindre satelliter är billigare, kan de också utföra vissa uppdrag som de större satelliterna inte klarar av.

Sverige har utvecklat flera mindre satelliter, bland andra Astrid 1, Astrid-2 och SMART (Small Missions for Advanced Research in Technology). Astrid-1 var den första svenska satelliten som konstruerades på Rymdbolaget och skickades upp 1995. Forskningsprojektet som Astrid-1 deltog i handlade om hur olika partiklar beter sig i norrsken. Satelliten är inte döpt efter Astrid Lindgren, men en rysk forskare som deltog i projektet, Stas Barabash, kom på idén att döpa satellitens instrument och utrustning efter figurerna ur Astrid Lindgrens böcker. Det gjorde man också, med författarens tillstånd. Satellitens antenn, som såg ut som en propeller, fick heta ”Karlsson på taket”.

Satelliten SMART hade en elektrisk jonmotor som fick energi från solpaneler. Det var den första europeiska forskningssatelliten med en sådan motor. Den sköts upp 2003 för att leta efter fruset vatten och undersökte den kemiska sammansättningen av månens yta, och blev därmed även den första europeiska satelliten att kretsa kring månen.

Källa

Boken 100 innovationer; 51 – 100 Metallbearbetning – ångmaskinen, förteckning över artikelförfattare och källor på sid 191–204.

Kontakta sidansvarig