Närbild på en trämodell av en väderkvarn
Närbild på en modell av väderkvarn. Tekniska museet samlingar.Foto: Ellinor Algin.

Vindkraft

Vindkraften har medvind. Det är den förnybara energikälla som är så väl utvecklad att den kan byggas ut i stor skala.

Ett vindkraftverk är en förhållandevis enkel konstruktion. Det vi består av ett torn, en rotor och ett maskinhus. När det blåser börjar rotorn snurra. Rotorn är kopplad till en generator som producerar elektricitet som matas ut på elnätet. Ett vindkraftverk omvandlar vindens rörelse till elektrisk energi. 

Helst vill man bygga vindkraftparker där det blåser mycket. I Sverige finns de bästa platserna på Gotland, Öland, Västkusten och längs Skånes kust. En av världens största vindkraftsparker ligger vid Danmarks kust. 

Vindkraft är förnybar och ger inga utsläpp men det behövs förstås hel del energi för att bygga ett vindkraftverk. Vindkraften ger små bestående skador i landskapet. Vill man riva går det lätt att återställa. 

Men produktionen skiftar — ibland blåser det inte särskilt mycket alls. Därför behövs alternativa energikällor, som vi kan reglera och se till att en jämn ström elektricitet kommer in på nätet. 

Vindkraftsverken påverkar landskapsbilden och ger ifrån sig ljud som på nära håll kan uppfattas som störande. Forskning tyder hittills på att djurlivet påverkas i begränsad omfattning av vindkraftverk. Det finns en risk att fåglar och fladdermöss störs eller krockar med vindkraftverken. 

Danmark föregångsland

Under senare delen av 1800-talet utvecklades i USA och Tyskland vindmotorer för användning inom jordbruket för bland annat drift av dränerings- och bevattningspumpar. Dessa vindhjul, med många mindre blad, som är monterade på master kan man fortfarande se i många länder i världen.

I slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet utvecklade den elektriska industrin i USA och Europa vinddrivna elverk. Danmark, som saknar vattenkraft och stenkol, blev ett föregångsland inom vindenergiområdet. Redan i slutet av 1800-talet initierades här statsunderstödd forskning för att kunna utnyttja vindenergin.

Oljan blev dyrare

Efter andra världskriget satte man igång statsfinansierade vindkraftprojekt i flera europeiska länder, bland annat i Storbritannien och Frankrike. Någon utveckling kom dock inte igång, bland annat på grund av att det fanns god tillgång till billig olja och att man i stor utsträckning även började ställa sitt hopp till kärnkraften.

I början av 1970-talet hade dock situationen radikalt förändrats bland annat på grund av oljekrisen 1973 som blev en påminnelse om hur oljeberoende och därmed sårbar västvärlden blivit. I Sverige initierades ett vindenergiprogram 1973-74, och ibland annat Danmark började flera företag att serietillverka mindre och medelstora vindkraftverk.

Vindkraftparker i stor skala

På senare år har satsningarna på vindkraft ökat och ett antal vindkraftparker byggts i Sverige — de flesta i södra Sverige där det blåser bra men också i skogsområden i Norrlands inland där de inte utgör lika störande inslag som i öppna landskap. 2019 svarade den vindproducerade elen i Sverige för ca 12 procent av den totala elproduktionen i landet. De närmaste åren kan vi förvänta oss ökning av vindproducerad elektricitet från vindkraftverk som efter en trevande start nu är på väg att bli en naturlig del av vår infrastruktur.

Källa

Boken 100 innovationer; 51 – 100 Metallbearbetning – ångmaskinen, förteckning över artikelförfattare och källor på sid 191–204.

Kontakta sidansvarig

Snabbfakta

  • Kraften i vinden som blåser fångas upp av vindkraftverkets blad och blir till elektricitet i en generator. 
  • Det blåser nästan alltid och det beror på att solen värmer upp luften i vår atmosfär och gör att den rör på sig. 
  • Väderkvarnen som kunde mala säd eller pressa olja ur frön uppfanns i Persien omkring 600 e Kr. 
  • Väderkvarnen är en av de första maskiner som drevs av annat än muskelkraft. Vattenhjulet är ett annat exempel. 
  • Väderkvarnar där man kan vrida bara toppen med vingarna på kallas ”holländare”. Väderkvarnen var viktig för att pumpa undan vatten och torrlägga områden under havsnivå i Nederländerna. 
  • I romanen Don Quijote som Miguel Cervantes skrev 1605 slåss ”riddaren av den sorgliga skepnaden” mot väderkvarnarna! 

Senast uppdaterad 2 oktober 2019.