Vävstolen

En vävstol används till att sätta ihop trådar så att de blir tyg till kläder, mattor, möbler, gardiner eller något annat. En vävstol kan göra sidentyg, en tygtapet eller säckväv — allt beror på vilka trådar som vävs, och hur.

Man vet inte exakt när människan började väva men det finns fynd av vävt tyg från 7 000 år f. Kr. Det finns vävstolar för hemmet och vävmaskiner i fabriker. En så kallad jacquardmaskin kan styra upp till 10 000 trådar med hjälp av hålkort.

I en vanlig vävstol sitter uppspända trådar som kallas varp. En tråd som kallas inslag går genom varpen. Den som väver hemma drar igenom en skyttel med inslaget för hand, men i industriella vävmaskiner kan skytteln drivas med en luftstråle.

Livets väv kallas maya inom hinduism och buddism. I tidskriften New Scientist (2011) påstår man att universum är ett hologram, ett slags mönsterväv eller matris, och att detta kanske kan beläggas av forskarna inom några år.

Första steget mot industrisamhället

Textilindustrin var något av en motor i den tidiga industrialiseringen. 1785 tog den brittiske prästen Edmund Cartwright patent på den första mekaniska vävstolen som sedan förbättrades under 1800-talet. Joseph-Marie Jacquard (1752-1834) konstruerade Jacqu-ardmaskinen 1805. Den kunde väva komplicerade mönster och programmeras med hjälp av hålkort. Varje enskild varptråd kunde styras obero-ende av de andra. Jacqu-ardmaskinen revolutionerade textilindustrin eftersom den inte behövde skötas av flera vävare som tidigare.

Men alla såg inte med blida ögon på mekaniseringen av textilindustrin. Många arbetare protesterade genom att sabotera maskinerna som de tyckte hotade deras självständighet. Skytteln var en av de viktigaste uppfinningarna inom väveriets historia. Även dess upphovsman, engelsmannen John Kay (1704-1764), blev utsatt för förföljelse.

Snabb, snabbare, snabbast

Den så kallade skyttellösa vävmaskinen kom i drift på 1950-talet. Moderna vävmaskiner väver 4-8 gånger så snabbt som en skyttelvävstol. Luftstråle- eller vattenstrå-lemaskiner är dock ännu snabbare och kan göra mer än 1500 slag per minut i jämförelse med vävstolens 200 slag. 1995 kom flerfasmaskinen med en vävningshastighet 4-6 gånger högre än övriga vävmaskiner. Flerfasmaskinen är även tystare och energisnålare.

I u-ländernas textilindustri används fortfarande de bullriga och långsammare skyttelvävstolarna. Men textilindustrin i Sydöstasien har varit en lönsam affär för i-länderna, ofta till priset av låga löner och arbete under slavliknande förhållande för Asiens textilarbetare.

Framtidens textiler

Forskningen kring så kallade smarta textilier är intensiv i hela världen. Vinnovas utvecklingsprojekt ”Smart textiles” har sitt centrum vid Textilhögskolan i Borås. Det är ett tvärvetenskapligt projekt med intressenter från näringslivet och den akademiska världen. Gardiner som lyser i mörkret, luktfria strumpor, sängkläder som mäter EKG — listan över häpnadsväckande uppfinningar kan göras lång. Användningsområdena verkar vara oändliga, inte minst inom modeindustrin där man väver in elektronik och polymersträngar i textilier.

Källa

Boken 100 innovationer; 51 – 100 Metallbearbetning – ångmaskinen, förteckning över artikelförfattare och källor på sid 191–204.

Kontakta sidansvarig