Spisen

Utan spisen hade vi varken haft kokböcker eller tv-kockar. När järnspisen tog plats i köken under 1800-talet slapp man sot och rök. Dessutom sparade man energi då det gick åt mindre ved.

Gasspisar var inte populära när de kom på 1800-talet. Gas var dyrt och många tyckte att gaslågan fick maten att smaka konstigt. Dagens stjärnkockar väljer däremot gärna gas.

Nobelpristagaren Gustaf Dalén uppfann AGA-spisen i slutet av 1920-talet sedan hans hustru klagat på deras vedspis. AGA får många brev från sina kunder runt om i världen. Ett brev var en gång adresserat till: Luckan Skall Vara, Stängd, Schweden.

1,6 miljoner människor dör varje år i förtid av sot från inomhuseldar. I utvecklingsländer där tillgången till el och bränsle är begränsad, arbetar hjälporganisationer med att ta fram solspisar.

Dagens kockar experimenterar med såväl tillagningsmetoder som ingredienser och råvaror för att komma på nya spännande och välsmakande rätter. Det inspirerade industridesignern Nico Kläber att utveckla Moléculaire – en tredimensionell matskrivare. Den lägger automatiskt lager på lager av små partiklar från olika ingredienser och skapar på så sätt två- och tredimensionella former av maten. Är spisskrivare i stället för spisplattor kanske lösningen för såväl stjärnkockar som stressade småbarnsföräldrar?

Spisen är kökets och kokkonstens hjärta. Förr i tiden sa man ofta spisa istället för att äta. Eldstaden och spisen har länge varit synonyma. I Europa har maten tillagats på öppna eldar eller i en öppen spis, som gav mat, värme och ljus. Under medeltiden började man konstruera högre eldstäder i tegel, med de liknade ännu inte dagens spisar.

Britter bakom spisen

Engelsmännen får ofta kritik för sin kokkonst, men utvecklingen som ledde fram till de moderna spisarna började i England. 1780 uppfann Thomas Robinson den första vedeldade kokspisen i järn. Eldstaden var öppen, med en ugn på ena sidan och en behållare för varmvatten på den andra. Spisen var inte helt funktionell, eftersom ugnen bara värmdes från ett håll. Om man ville laga till en köttbit blev den rå på ena sidan och bränd på den andra. Dessutom krävde spisen stora mängder ved.

Ungefär 20 år senare tog en annan engelsman, George Bodley fram en sluten järnspis som sparade energi samtidigt som man slapp rök och sot. Nackdelen med vedeldade järnspisar var att man var tvungen att ta ut askan varje dag och rengöra dem ofta. Dessutom behövdes ved. Under 1800-talets mitt gjorde ett svenskt stadshushåll på 10 personer av med50 kubikmeterved på ett år. Det var främst välbärgade familjer i städerna som använde vedeldade spisar, de som hade det mindre gott ställt fortsatte att laga mat i öppna spisar.

Att sälja gas med spis

Under 1800-talets andra hälft blev först gas- och sedan fotogenbelysning en del av vardagen. Eldstaden, som traditionellt har varit den enda ljuskällan i många hem, blev mindre viktig och fler började använda vedeldade järnspisar. De första gasspisarna konstruerades redan under 1830-talet, men genombrottet dröjde, dels på grund av behovet av en öppen spis i många kök, men även för att gasen var dyr. Många var också rädda för nymodigheter och tyckte gaslågorna fick maten att smaka konstigt.

I slutet av 1800-talet fick gasverken konkurrens från en ny teknik, elbelysningen. För att locka kunder började gasverken erbjuda kunderna gasens andra tillämpningar, bland annat gasspisar. Ofta var de enkla apparater med en eller två koklågor. De kunde komplettera järnspisarna som fortfarande också användes för uppvärmning. Industrins framväxt gjorde dessutom att priser på ved och kol gick upp och folk blev villigare att investera i en lättskött gasspis. För att locka nya kunder lät gasföretagen hushållen hyra gasspisar eller låna dem gratis i några månader.

Elberoende och vita spisar

De första elektriska spisarna visades upp på Elektriska mässan på Crystal Palace i London 1891. Utvecklingen gick ganska långsamt, eftersom elnätet inte var utbyggt och få hade råd med el. Det dröjde till 1920- och 30-talen innan fler började använda elspisar. I Sverige kom Helios, Therma, och Volta 1920. Under samma period började svenska kvinnor påverka industrin genom att uttrycka sina åsikter kring utveckling av ny teknik. Husmodersrörelsen engagerade sig för spridningen av eltekniken i hemmen, bland annat för att underlätta arbetet i köket. Under 1930-talet utvecklades elspisar med mer effektiva ugnar. Det var också elspistillverkarna som var först med att göra spisar med vitlackerade ytor, innan dess var spisarna mörka. Vita spisar blev populära och både ved- och gasspistillverkarna följde efter.

Dalén och AGA

Den svenske nobelpristagaren i fysik 1912, Gustaf Dalén (1869-1937) började utveckla AGA-spisen i början av 1920-talet, sedan hans hustru klagat på sin gamla vedspis. Han experimenterade i sju år innan spisen släpptes på marknaden 1929. Daléns spis eldades med koks och värmdes med strålvärme från en central källa, vilket gav en temperatur på nära 500 grader inne i spisen. Fördelen med denna innovativa spis var den kunde brinna dygnet runt på väldigt lite bränsle. Idag tillverkas den klassiska AGA-spisen i England och kan drivas med olja, gas eller elektricitet. AGA-spisen har också blivit en lyxspis och en statussymbol.

Induktionshällen

Istället för gjutjärnsplattor används numera ofta keramik- och induktionshällar. Principen bakom induktionshällar är att man skapar ett växlande magnetfält. Fältet skapar ström som ger värme. Induktionshällar är säkrare och kräver mindre energi. Själva hällen blir inte varm, det är bara grytan eller stekpannan som hettas upp. Dessutom är induktionshällarna lätta att hålla rena. Tekniken började utvecklas redan i början av 1900-talet, ett av de första amerikanska patenten är från 1907. Men det skulle dröja till 1970-talet innan induktionshällarna fick sitt genombrott.

Multispisar och lyxfunktioner

Olika slags spisar kan passa till olika sorts matlagning. Gas anses vara bättre för stekning medan induktionshällar lämpar sig för att laga soppor. Tillverkarna tar därför fram spisar med både induktions- och gasfunktion. Många innovationer i hushållens kök kommer ursprungligen från restaurangköken. Ångteknologi är ett exempel. I ångugnar behåller grönsakerna spänst och vitaminer. Köttet blir saftigt och fisken fräsch. På senare år har ångugnar därför också blivit vanligare i våra hem. Moderna multifunktionella spisar har blivit statusmarkörer. Många svenskar ifrågasatte att Dagens Nyheter i en artikel om lägenheter 2010 skrev om en tappanyakihäll som ett självklart inslag i en hem.

Cyberspisar

Spisen har idag blivit en högteknologisk datoriserad produkt. Recept kan programmeras in och i framtidens kök kan vi kanske koppla upp spisen mot internet för att ladda ner idéer till kvällens middag. Så kallade smarta spisar finns redan. De har inbyggda sensorer som läser av vilka råvaror du har stoppat in och kan bestämma hur maten ska tillagas, hur länge och vid vilken temperatur. År 2009 gick första priset i Electrolux designtävling till Cocoon, en hushållsapparat som tillagar fisk- och kötträtter genom att hetta upp muskelceller i kött och fisk med radiofrekvensidentifikationssignaler (RFID). Signalerna spårar den specifika rätten och föreslår en tillagningstid. Tekniken liknar den som poppar popcorn i en mikrovågsugn.

Källa

Boken 100 innovationer; 51 – 100 Metallbearbetning – ångmaskinen, förteckning över artikelförfattare och källor på sid 191–204.

Kontakta sidansvarig