Papper

Säger du ”pappret” eller ”papperet”? Båda är rätt.
Det första kända papperet tillverkades i Kina cirka 100 e. Kr. Kunskapen om hur man framställer papper spreds sedan långsamt och tillverkningen i Europa började först på 1200-talet.

Papper görs av hopfiltade fibrer. Idag används växtfibrer, som mals till pappersmassa, blandas med vatten, pressas, torkas och efterbehandlas. Dagens pappersmaskiner gör tusentals pappersark per minut.

Det finns minst 50 000 olika användningsområden för papper. I Sverige producerades 2009 11,5 miljoner ton pappersmassa, 10,9 miljoner ton papper och papp, 2,8 miljoner ton tryck- och skrivpapper och 5,7 miljoner ton annat papper. Det papperslösa samhället verkar låta vänta på sig.

Papperet fick sin första och kanske största uppgift som förmedlare av det tryckta ordet, men efterhand kom man på att materialet kunde användas till enormt mycket mer.

Den första pappersmaskinen uppfanns 1799 av fransmannen Louis-Nicolas Robert. Den nya tekniken innebar att papper blev mycket billigare.

I början av 1850-talet var cirka 950 pappersmaskiner i bruk i Europa. Den främsta råvaran var på den här tiden textillump, som var en bristvara i många länder. Men 1844 lyckades den tyska vävaren Friedrich Gottlob Keller och pappersmakaren Heinrich Voelter framställa pappersmassa av trä, som slipades under vatten och med starkt tryck. Innovationen förbättrades sedan undan för undan, och 1874 infördes sulfitkokning. Nu blev man äntligen oberoende av lump. När det var möjligt att utnyttja vedfiber som råvara kunde den industriella tillverkningen ta fart på allvar.

Det sägs att en modern pappersmaskin har mer inbyggd teknik än en jumbojet. Den kan producera 250 000 ton papper per år och kostar närmare 2 miljarder kronor. I hela världen tillverkades år 2009 ca 371 miljoner ton papper och papp, jämfört med 43, 4 ton år 1950. I Sverige producerades 11, 6 miljoner ton papper år 2004, och Sverige kommer på andra plats över exportörer av massa, papper och sågade trävaror.

Återvinning är viktigt för att skona miljön och hushålla med skogen. I Sverige återvanns 91 procent av alla tidningar under 2009. Svenskt returpapper exporteras. En pappersfiber från svenskt granträ kan återvinnas sju gånger, sedan har den blivit för kort för att användas.

Svenskt papper

I Sverige har pappersindustrin spelat en viktig roll. Skogen har alltid varit ryggraden i svensk ekonomi, och tack vare den har vi kunnat göra mycket papper.

Den svenska papperstillverkningen startade i slutet på 1500-talet. Fiskeby nära Norrköping och Klippan i Skåne är de äldsta svenska pappersbruken som fortfarande är i drift. Innan industrialiseringen var papperstillverkning ett tidskrävande och ofta mödosamt hantverk. Lumpen rensades, sorterades efter kvalité och skars i småbitar. Sedan blandades den med vatten och sönderdelades mekaniskt i ett så kallat stampverk eller valsverk. Därefter formades pappersarken. Lumpsortering, putsning och pressning av de färdiga arken utfördes oftast av kvinnor och barn.

Papperets framtid

Trots digitalisering och elektronisk kommunikation ökar konsumtionen av papper fortfarande, i varje fall i Asiens tillväxtländer. De senaste åren ser man dock att papperskonsumtionen håller på att plana ut i de rikare delarna av världen.

År 2010 konsumerade Asien hela 44 % av världens papper. I USA användes år 2003 301 kilo papper per person, i Sverige var siffran 263 kilo per person.

Men det är framför allt USA:s stora konsumtion av wellpapp som gör att USA har så stor pappersförbrukning. I Europa är papperet fortfarande ett viktigt kulturmedium, där skriv- och tryckpapper utgör ungefär hälften av pappersanvändningen. Jämför man siffror från 2009 och 2003 ser man att andelen skriv, tryck och tidningspapper minskar och att andelen förpackningspapper ökar. En förklaring är naturligtvis digitaliseringen och världens konsumtion av varor som alla ska emballeras.

Läs om pennan här

Källa

Boken 100 innovationer; 51 – 100 Metallbearbetning – ångmaskinen, förteckning över artikelförfattare och källor på sid 191–204

Kontakta sidansvarig