Närbild på kylreglerare på ett kylskåp

Tack vare kylskåpet kan vi förvara matvarorna längre, utan att de blir dåliga. Foto: Ellinor Algin.

Kylskåpet

Med ett kylskåp slipper vi sur mjölk och mögliga korvar. Bakterier och mögelsvampar förökar sig inte lika snabbt i kyla. Är det tillräckligt kallt stannar processen upp helt. KTH-studenterna Carl Munters och Baltzar von Platen lanserade 1922 ett uppmärksammat examensarbete — ett tyst kylskåp enligt principen ”kyla genom värme”. Det lanserades av Elektrolux 1925 och blev en succé i moderna hem med el och god ekonomi.

Kyltekniken går ut på att flytta värme. För det behövs en pump och ett kylmedium, ett ämne som växlar mellan att vara vätska och gas. När vätskan ska bli till gas behövs värme. Den tas från luften i kylskåpet som då blir kallare. Dagens bästa kylskåp drar 70 % mindre el än ett kylskåp för 15 år sedan.

Kyl- och frysteknologin har gjort att vi kan äta färska grönsaker och frukter året runt. Kött och annan mat kan transporteras globalt och pressa priserna lokalt. Hushållen kan storhandla och frysa in för att äta senare, vilket de sparar pengar på. Samtidigt har tekniken inneburit frusen färdigmat redo att tinas upp i mikrovågsugnen. Vårt sätt att äta och förhålla oss till mat har förändrats dramatiskt med kyl- och frystekniken.

Snö och is

Redan för 4 000 år sedan grävde folket i Mesopotamien gropar där de förvarade is och snö från bergstrakterna. Snö och is var länge det enda sättet för människan att kunna kyla eller frysa sin mat och dryck. Om det lagras i marken på rätt sätt och på rätt plats kan det hålla sig i flera månader.

Den industriella revolutionen på 1800-talet innebar att städerna växte. Mat behövde transporteras från allt mer avlägsna platser. Med iskylda järnvägsvagnar kunde kött transporteras i några dagar. Men för längre frakter och för att lagra maten behövdes en förbättrad kylteknik. Många såg sig kallade att presentera lösningar som byggde på till exempel avdunstande eter, ånga, ammoniak och svaveldioxid.

Till en början utnyttjades kyltekniken främst av köttindustrin och bryggerier, samt av företag som i sin tur sålde den is som hushållen behövde för att hålla maten kyld. 1879 tillverkade tysken Carl von Linde det första kylskåpet som var tänkt att användas hemma i köket. Dock var detta och de flesta samtida kylskåpen farliga, bullriga, ineffektiva och dyra.

Electrolux

I Sverige presenterade KTH-studenterna Baltzar von Platen och Carl Munters ett uppmärksammat examensarbete 1922. Det var ett tyst kylskåp utan rörliga delar vars energi tillfördes i form av värme. Processen kunde drivas av el, gas eller fotogen, och systemet var därför mer flexibelt än de som redan fanns. Electrolux framsynta grundare, Axel Wenner-Gren, såg produktens potential, köpte rättigheterna till kylskåpet och anställde de unga ingenjörerna. 1925 började Electrolux massproducera det så kallade absorptionskylskåpet, som snart blev en världssuccé.

Under 1930-talet hade många hushåll fått elektricitet indraget och den konsumtionsstarka medelklassen hade dessutom blivit allt större. Kylskåpets genombrott var ett faktum.

Efter kriget lanserades djupfrysta livsmedel i de amerikanska affärerna, och det dröjde inte länge förrän svenskarna hakade på. Snart kom de första frysboxarna för hushållsbruk.

Kylskåpen och miljön

På 1920-talet hade freon införts som kylmedium i de flesta kylskåp. Kylskåpen hade tidigare varit explosiva, och med freonet blev de mycket säkrare. Det har senare visat sig att freon skadar atmosfärens skyddande ozonlager vilket har gjort att man återigen fått byta kylmedium. 1993 blev Electrolux den första tillverkaren att lansera kylskåp helt utan CFC, det skadligaste freonet.

Industrin har även satsat på att göra kylskåp och andra vitvaror mer energieffektiva. Dagens bästa kylskåp förbrukar 70 % mindre energi än ett normalt kylskåp för 15 år sedan. En annan utveckling är att flera funktioner byggs in i kylskåpen. Många kyl- och frysskåp har i dag en tapp för kolsyrat vatten och en ismaskin i dörren. Andra har en utfällbar plattskärm och små datorer där recept och matlagningstips finns inprogrammerade.

Läs mer om Baltzar von Platen och kylskåpet här

Källa

Boken 100 innovationer; 1 – 50 Antibiotika – läsk: förteckning över artikelförfattare och källor på sid 194–203.

Kontakta sidansvarig

Snabbfakta

  • Att kunna kyla och frysa mat är riktigt bra. Det gör att man kan äta glass mitt i sommaren och lagra mat länge utan att den blir dålig.
  • Fram till för ungefär 150 år sedan fick man kyla mat med is som man tog i sjöarna på vintern, lagrade i källare och täckte med halm.
  • För att kunna kyla eller frysa mat måste man ta bort värmen som omger den. Detta gör kylskåpet.
  • Kylskåpet är en maskin som tar värme från skåpets inre till luften utanför. Om du tittar bakpå ett kylskåp finns det rör som känns varma.
  • I röret pumpas en vätska runt som kallas för kylmedium. Värmen du känner bakom kylskåpet har kylmediet tagit från kylskåpets inre.

Senast uppdaterad 7 december 2021.