Kontrollpanel för Ågesta kärnkraftverk

Ågesta kärnkraftverk

Om Ågesta kärnkraftverk

Atomåldern som startade i slutet av 1940-talet kom att förändra de industriella, politiska och känslomässiga landskapen. Sverige var ett av de första länderna som satsade på den nya teknologin. Den första experimentreaktorn stod klar 1954 och var i drift fram till 1970, och var ett led i den svenska strategin – Svenska linjen – som innebar användning av svenskt uran och norskt tungt vatten samt i så stor utsträckning som möjligt – egenutvecklad svensk teknologi.

Ågesta kraftvärmeverk var Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, i drift mellan 1963 och 1974. Kraftverket ligger 15 km söder om Stockholm. Ågestaverket hade en kapacitet på 80 MWh, 12 MWh elektrisk effekt samt 68 MWh fjärrvärmeeffekt. Verket var en tungvattensprototyp som både producerade el från kärnkraft och fjärrvärme till den närbelägna förorten Farsta. Ågestaverket producerade energi i tio år, i genomsnitt 5200-6000 h per år. Under denna period långtidsprovades också bränslepatroner av olika slag, däribland Pu-anrikade. Sedan flera år pågår avvecklingen av Ågesta.

Här hittar du en utställning om Ågesta på Digitalt Museum

Att dokumentera Ågestaverket

Tekniska museet driver för närvarande ett dokumentationsprojekt om Ågesta kärnkraftverk som nu håller på att rivas. Projektet är finansierat genom bidrag från Kulturdepartementet, fördelat av Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Dokumentationen startade hösten 2019 och planeras vara avslutad 2022. Projektet är avhängigt Vattenfalls/Svafos planering för avvecklingen. Inom projektet ska Tekniska museet samverka med omvärlden – forskare, museer, civilsamhället. Dokumentationen har en publik ansats – resultaten ska synas publikt på Tekniska museet.

Bok som dokumenterar kärnkraftverket Ågesta historia

I en första etapp gör vi research och genomgång av tidigare dokumentationer/forskning, platsbesök. Vi kartlägger kontakter för input och samarbete och har ett startmöte för att ta in synpunkter och samplanera. Dokumentationen ska anknyta till Tekniska museets perspektiv Tingens metod . Avstämning kommer att göras med RAÄ flera gånger under projektets gång.

I nästa steg ska dokumentation göras, med bland annat VR-filmining och annan immersiv visualisering. Vi genomför kompletterande intervjuer för film och arkiv inte minst avseende rivningen. Viktigt är samverkan med andra projekt, institutioner kring frågor som anknyter till dokumentationen (både avseende kärnkraft och exempelvis tekniska lösningar som VR). Som referensgrupp finns Tekniska Museets Vänner, workshops med inbjudna, samverkan med Barsebäcks-dokumentationen (Malmö museer). Insamling av föremål och arkivalier i lämplig omfattning och kunskapsuppbyggnad (vittnesseminarier).

Tv-kamera som riktar på kvinna som gestikulerar med händerna

I det tredje steget kommunicerar och sprider vi resultatet av dokumentationen. Det kan göras i form av immersiva upplevelser. Vi ska också genomföra en slutkonferens och presentera dokumentationen på lämpliga konferenser/seminarier. Resultaten ska publiceras i 1-2 artiklar, helst i internationella sammanhang.

Ur samlingarna

Det finns mycket intressant materiel att ta del av kring atomkraft, kärnkraft och Ågesta kärnkraftverk ur Tekniska museets samlingar.

Nedan följer en introduktion till materialet.

Utställningar

På Tekniska museet har ett flertal utställningar visats genom åren:

  • 1949 Atomåldern
  • 1950 Atomen i vår tjänst
  • 1953-65 Atomarium
  • 1987 Strålning
  • 1988 SKB (Teknorama)
  • 1992 Kärnenergin 50 år
  • 1996-97 Vägen från Hiroshima
  • 1999 Forsmark
  • 2009 Spelet om energin, del i denna utställning
  • 2018 mindre fotoutställning Tekniska museet

Tidigare dokumentationer

Kontrollpanel Ågesta

Åren 2005-2008 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms läns museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en dokumentation av Ågestaverket. Dokumentationen redovisades i rapporten Ågesta – kärnkraft som kulturarv och inkluderade en analys av Ågestaverkets kulturhistoriska värde. Inom projektet gjordes även en fotodokumentation. Nästan 300 bilder finns nu bevarade i Tekniska museets samlingar. Här visas ett urval och samtliga bilder är tillgängliga på digitaltmuseum.se:

Ågesta kraftvärmeverk – Tekniska Museet / DigitaltMuseum

Tekniska museets arkiv

I Tekniska museets arkiv finns följande arkivserier:

Teknik- och industrihistoriska arkivet

F 2590 ”Handlingar rörande kärnfysik och kärnenergi”

F 3684 ”Handlingar rörande AB Kolm”

F 3701 ”Tryck inför folkomröstningen i kärnkraftsfrågan 1980”

F 931 ”Handlingar rörande Prof. M. Siegbahn”

Torsten Wilners samling

Arkivmaterialet är sökbart via Tekniska museets arkivdatabas, Klara Arkivsök

Föremål på DigitaltMuseum

Tungt vatten

Prov på tungt vatten: Tungt vatten och grafit – Tekniska Museet / DigitaltMuseum

Reaktormodell: Reaktor, modell – Tekniska Museet / DigitaltMuseum

Tryckt material

Utställningskataloger 1949 ff

Daedalus 1953, 1955, 1960, 1981,1989-1990, 1992, 2003

Deadalus – Kärnkraft retro 2008 läs: digitalamodeller.se/daedalus/bocker/Daedalus 2008.pdf

Kärnenergin 50 år, 1993

Ågesta – Kärnkraft som kulturarv 2008

Bebyggelsehistorisk tidskrift 65:2103

ICOMOS Kernkraftwerke 2019

På gång

Dokumentärfilm om Ågesta

Så här beskriver filmarna Hi-Jin och David Hodge syftet med filmen:

Varje ny teknik innehåller ett löfte: en dröm om framsteg, bekvämlighet och självförsörjning. Först senare blir denna teknik en spegel: en återspegling av våra ambitioner, bekymmer och samhällsutveckling. Vilka var drömmarna hos aktörerna som byggde, drev och avvecklade Ågesta kärnkraftverk? Vad säger dessa drömmar om ett litet, tekniskt avancerat land som försöker navigera på den globala energimarknaden och ta steget in i kärnkraftsåldern? Och hur bidrar denna historia till vår förståelse av kärnkraftens politiska, sociala och ekonomiska roll i dagens snabbt föränderliga energisystem? Genom djupintervjuer och poetiskt berättande utforskar denna film några av de existentiella frågorna kring kärnkraften. Filmen syftar till att belysa innovationsandan och självständigheten i en unik tid i historien och använder denna historia för att belysa dagens samhälle.

Har du frågor? Kontakta oss!

Magdalena Tafvelin Heldner

Magdalena Tafvelin Heldner

Intendent

+46 8 450 56 46

Mejla

Senast uppdaterad 28 december 2022.