Närbild på en glödlampa

Glödlampor som denna är en del av vardagen för de flesta av oss. Foto: Ellinor Algin.

Glödlampan

När Musse Pigg får en idé dyker det upp en glödlampa ovanför huvudet på honom. Den har blivit en symbol för uppfinningar och idéer. Det var den mörkrädde amerikanen Thomas Edison som tillsammans med Joseph Swan först lyckades konstruera glödlampor 1879. Med elbelysningen förändrades människors livsstil. Plötsligt kunde man läsa och arbeta långt in på kvällarna. Hemmen möblerades på nya sätt då man inte riskerade att snubbla över saker i mörkret och städer lystes upp av reklamskyltar.

Glödlampan omvandlar bara 5 % av energin den förbrukar till ljus, resten blir värme. För att spara energi har EU beslutat att glödlampan ska fasas ut. 2013 ska den vara ersatt av halogenlampor, lysrör och LED-belysning.

The Light Bulb Conspiracy — Glödlampskonspirationen — är en dokumentärfilm från 2010 som driver tesen och konspirationsteorin att företag konstruerar produkter som är designade för att inte hålla alltför länge. När de sedan går sönder förväntas konsumenterna köpa nya varor. Enligt filmmakaren var just glödlampan en produkt som hade utvecklingspotential och vars hållbarhet kunnat förlängas om inte lamptillverkarna på 1920- och 30-talen prioriterat att sälja så många glödlampor som möjligt. Thomas Edisons första glödlampa lyste i 40 timmar. Dagens glödlampor klarar 1000 timmar.

Glödlampan är en uppfinning som har fungerat på ungefär samma sätt i hundra år. Men tyvärr är den en riktig energibov. Endast fem procent av elenergi som den omvandlar blir till ljus, resten försvinner i värme. Det är nu dags för glödlamporna att fasas ut och ersättas av lågenergilampor, lysrör och lysdioder. EU har beslutat att de ska vara helt borta till 2013. Det är många som kommer att sörja det som varit vår vanligaste ljuskälla de senaste 100 åren – från 1910-talet och fram till år 2009.

Det nya dygnet

Innan glödlampan fanns styrde dagsljuset våra liv betydligt mer än det gör idag, arbetsdagarna var korta på vintern och långa på sommaren. När elbelysningen fick sitt genombrott lystes gatorna upp av gatlyktor och ljusreklam. Det blev ljust på kvällen, människor kunde vara vakna längre och fick helt nya vanor.

El blir ljus

Idén att använda elektriciteten till belysning hade funnits länge. Den första elektriska lampan var båglampan. Den konstruerades av den engelske kemisten Sir Humphrey Davy (1778-1829) redan 1809. Han kopplade två koltrådar till ett batteri, så att den elektriska strömmen bildade en ljusbåge mellan koltrådarna. Detta kunde tillämpas praktiskt när de kraftiga elgeneratorerna började konstrueras framåt 1870-talet. Det gällde också att hitta en bra glödtråd som skulle hettas upp av elektrisk ström och lysa kraftigt och länge. Ett annat problem var att få vakuum i lampans glaskolv, eftersom syret i luften annars gjorde att glödtråden brann upp väldigt fort. Hermann Sprengels (1834-1906) vakuumpump löste det problemet.

Strid blir samarbete

Den brittiske uppfinnaren Joseph Wilson Swan (1828-1914) tog efter 20 års arbete patent på en glödlampa med pappersglödtråd 1860. Senare kom han fram till att bomull fungerade bäst i glödtråden. Joseph Wilson Swan demonstrerade sin uppfinning våren 1879, ett halvår innan den berömde Thomas Edison (1847-1931) visade upp sin. Edisons lampa hade också en glödtråd av bomull, men lyste några timmar längre än Swans. Edison och Swan hamnade i patentstrid, men började så småningom samarbeta och grundade The Edison & Swan United Electric Light Company 1882. Thomas Edison skapade världens första julbelysning. Han hängde upp en ljusslinga utanför sitt laboratorium i december 1880.

Bättre trådar och fyllda globar

Det var när man lyckades ta fram glödtrådar i metall som glödlampan fick sitt stora genombrott. De fick lamporna att lysa bättre och längre. Amerikanen Irving Langmuir (1881-1957) förbättrade glödlampans konstruktion ytterligare. Istället för att använda vakuum fyllde han lampgloben med kväve och argon. Glödlampans glaskolv sitter i en metallsockel. Från glödtrådens ända går elektriska trådar ut genom sockeln. Elektrisk ström gör glödtråden väldigt het. Det är därför den börjar lysa. Lite av glödtråden dunstar bort varje gång vi använder glödlampan. Det är därför glödlampan inte kan fungera hur länge som helst.

Lamporna kommer till Sverige

År 1878 fanns det fyra båglampor, konstruerade av ryssen Pavel Jablotjkov (1847-1894) på Blanches Café i Kungsträdgården i Stockholm. Det kostade en hel krona att komma och titta på underverket. I Sverige sattes de första glödlamporna upp 1881, på Strömparterren i Stockholm. Vid 1800-talets slut fanns det 12 000 glödlampor i Stockholm.

Det var först på 1910-talet som glödlampan blev vanlig belysning i Sverige, tack vare en teknisk förbättring av glödtråden i volfram. I början av 1900-talet fanns det 50 000 glödlampor i Stockholm. År 2009 fanns det i snitt 25 glödlampor per hushåll i Sverige.

STOMATOL-skylten som idag finns på Klevgränd vid Slussen i Stockholm är Sveriges äldsta bevarade ljusreklam och en av världens äldsta bevarade ljusskyltar. Den sattes upp 1909.

Ljus på rör

Lysrör brinner längre och förbrukar mindre energi än glödlampor. I ett lysrör blir gasen argon och kvicksilverånga elektriskt ledande, vilket skapar UV-ljus som påverkar ett lysämne på glasrörets insida. Svenska företaget Aura Light var först i världen när de 2002 började tillverka lysrör med extra lång livslängd. Auras lysrör används för att belysa Södra Länken i Stockholm. Lysrör kan lysa i mellan 30 000 och 70 000 timmar.

Mindre energi

Lågenergilampor kan lysa i nästan 10 000 timmar och minska en elförbrukning med nästan 80 procent. Nackdelen är att de innehåller kvicksilver och inte tål höga eller låga temperaturer. Numera finns det även energisnåla halogenfyllda lampor. De innehåller inte kvicksilver och tål temperaturväxlingar.

Den lysande Globen

Lysdioden upptäcktes först 1907 av engelsmannen Henry Joseph Round. Han lät elektrisk ström passera igenom en kristall och insåg att kristallen började lysa. En användbar lysdiod kunde dock inte tas fram förrän på 1960-talet. Lysdioder håller längre än både glödlampor och lågenergilampor. Just nu lyser de upp utsidan av Globen i Stockholm om kvällarna.

Källa

Boken 100 innovationer; 1 – 50 Antibiotika – läsk: förteckning över artikelförfattare och källor på sid 194–203.

Kontakta sidansvarig

samlingsinfo[at]tekniskamuseet.se

Snabbfakta

  • Thomas Edison, en av glödlampans uppfinnare, var mörkrädd.
  • Strömmen hettar upp glödtråden i lampan till över 2 400 °C, det är därför den lyser.
  • För att inte glödtråden ska brinna upp pumpas luften ut ur glödlampan.
  • Varje gång vi använder glödlampan dunstar lite av glödtråden bort. Det gör att glödlampan inte kan fungera hur länge som helst.
  • Glödlampor innehåller små mängder av giftigt material, därför måste de samlas in.
  • Det går åt ganska mycket ström för att hålla en glödlampa lysande. EU har bestämt att glödlampan ska förbjudas och bytas ut mot lågenergilampor.

Senast uppdaterad 7 december 2021.