Dynamit
Dynamit är ett sprängämne där det som exploderar kallas nitroglycerin. När man tänder på sätts nitroglycerinet i rörelse, och resultatet blir en kraftig kedjereaktion i dynamiten. Man får också ljus, värme, gaser och en tryckvåg — BANG!
Nitroglycerin är ett väldigt instabilt ämne. Alfred Nobel lyckades göra så att nitroglycerinet inte smällde förrän det var meningen. Tricket var tändhatten — en laddning som antänder andra sprängämnen — samt att blanda en deg av nitroglycerinet och jord som innehöll förstenade alger. Nobel tog patent på dynamiten 1867 och blev både rik och berömd. Hans förmögenhet la grunden till Nobelpriset. Idag finns alternativ till nitroglycerinet, stabilare ämnen med lika bra sprängkraft.
Dynamit och död
Nitroglycerin upptäcktes av den italienske kemisten Ascanio Sobrero 1846. Han fick fram det genom att droppvis tillsätta glycerin till en blandning av svavelsyra och salpetersyra. Sobrero fick fram en färglös oljig vätska med stor sprängkraft.
Alfred Nobel hörde talas om nitroglycerin i början av 1850-talet. Han och hans far Immanuel Nobel började experimentera med rent nitroglycerin och blandningar av nitroglycerin och krut.
Immanuel och Alfred Nobel startade företaget Nitroglycerin AB i Vinterviken 1864. Man tillverkade nitroglycerin på en fabrik i Heleneborg. Där inträffade en våldsam explosion i september 1864. Alfreds yngre bror Emil Nobel och ytterligare fem personer omkom i explosionen. Efter tragedin drog Immanuel Nobel sig tillbaka.
Dynamit och drömmar
Men Alfred Nobel gav inte upp. Han ville blanda nitroglycerin med något ämne som skulle göra nitroglycerinet mindre stötkänsligt och mer stabilt. Han gjorde många försök på sin fabrik nära Hamburg i Tyskland. Nobel provade bland annat kol, sågspån och cement, men ingenting fungerade. Till slut provade han att blanda in kiselgur, en jordart som mestadels består av kiseloxid, som fanns i stora mängder vid floden Elbes stränder. Han fick fram en formbar deg, stabil och sprängraftig. Sprängämnet döptes till dynamit, efter det grekiska ordet ”dynamis” som betyder kraft. Alfred Nobel tog patent på dynamiten 1867.
Alfred Nobel drömde om att dynamiten skulle sätta stopp för alla krig. Den drömmen gick inte i uppfyllelse, men dynamiten blev 1900-talets mest kända sprängämne och krutets kraftigare ersättare.
Dagens dynamit
Dynamiten kom att bli mycket viktig inom flera näringar. Det var det första kraftiga sprängämnet som var relativt lätt att hantera. Den stora Mont Blanctunneln mellan Italien och Frankrike byggdes med dynamitens hjälp. Det nya sprängämnet började också användas för militära syften, bland annat under det Rysk-Japanska kriget (1904-1905).
Nu har dynamiten ersatts av moderna sprängämnen. Nitroglycerin är ett farligt ämne att tillverka och förvara. Modern dynamit innehåller därför dinitroglykol, som är billigare och säkrare, eller andra ämnen som ersätter nitroglycerin. Den vanligaste moderna dynamiten i Sverige är Dynamex. Idag tillverkas ingen dynamit i Sverige.
Källa
Boken 100 innovationer; 1-50 Antibiotika – läsk: förteckning över artikelförfattare och källor på sid 194–203.
Snabbfakta
- Alfred Nobel uppfann dynamiten 1867.
- Ordet dynamit kommer från grekiskans ”dynamis”, som betyder ”kraft”.
- Dynamiten användes i gruvor och för att bygga stora tunnlar och vägar i bergen.
- Dynamit användes också av militären. Alfred Nobel trodde att dynamiten som var så kraftig skulle skrämma människor och sätta stopp för alla krig.
- Alfred Nobel blev en av sin tids rikaste personer på dynamiten och andra uppfinningar. När han dog ville han att pengarna skulle användas till ett pris, det blev Nobelpriset.
Senast uppdaterad 7 december 2021.