Cd-skivan

Med laserskivor som CD, DVD och CD-rom tog datoranvändningen och programutveckling fart på 1990-talet. På dem kunde man lagra och därmed sprida digital information i form av musik, film, spel och programvara.

Laserskivan har små ojämnheter på undersidan, digitala koder för data som till exempel ljud eller film. En laserstråle läser av ojämnheterna och de avkodas av en spelare som gör att man kan ta del av skivans innehåll.

Den första laserskivan för film kom 1978. Den var stor som en LP och analog. Men det var först 1982 när de mindre CD-skivorna med musik började säljas som laserskivan blev en framgång. Den första CD-skivan som pressades för marknaden var ABBA:s The Visitors. Filmer på DVD slog igenom på 2000-talet.

När CD-skivan kom 1982 förbluffades man av det rena ljudet de gav. Borta var knastret och skrapet från vinylskivornas ofta dammiga och repiga ytor. Idag drunknar världen i laserskivor medan musik, film och media allt oftare sparas direkt som filer i våra datorer. En rad konstnärer och designers har tagit fasta på detta och gett CD-skivorna ett andra liv som skulpturer, smycken, hantlar, lampor och till och med möbler.

CD-skivan planerades ursprungligen kunna rymma en timmes speltid. Det innebar att de fick en diameter på 11,5 cm. Under utvecklingsarbetet ändrades diametern till12 cm. Orsaken var att Sony insisterade på att en CD-skiva borde kunna rymma hela Beethovens nionde symfoni. Den längsta inspelningen av detta verk var hela 74 minuter lång.

Bakgrund och genombrott

Under 1950- och -60-talen exploderade försäljningen av musik med vinylskivor för grammofonspelare. Men för film var läget annorlunda. Det fanns ingen bra teknik för att se film hemma – förutom på tv. Under 1970-talet dök det upp en rad videoformat. Ett av dem var marknadens första laserskiva, LD-skivan som utvecklades av Philips och MCA efter amerikanen David Paul Greggs patent från 1961. Skivan var 30 cm i diameter, som en LP-skiva, och rymde totalt två timmar ljud och bild på de båda sidorna. Det gick inte att spela in på den. LD-skivan blev aldrig någon större succé i Europa eller Nordamerika. De första framgångsrika videosystemen för hemmabruk byggde istället på inspelningsbar och billig magnetbandsteknik.

Men Philips fortsatte att utveckla laserskivan tillsammans med företaget Sony. Skivan minskades ner till 12 cm och kom inledningsvis att innehålla musik istället för film. Under perioden 1986-1995 konkurrerade CD-skivan nästan helt ut vinylskivan. Laserskivan var under en tid det dominerande mediet för lagring och distribution av ljud. Den blev en del av en process där allt mer medieinnehåll kommit att bli digitalt. Med CD-rom-tekniken från 1985 möjliggjordes publicering av utrymmeskrävande dataprogram och multimedialt innehåll. Datorn blev en maskin som kunde användas inom allt fler områden.

CD-rom, blu-ray och HVD

Tillsammans med pentiumprocessorn var CD-rom-skivan en av förutsättningarna för multimediadatorn. Persondatorn blev ett redskap för hantering och uppspelning av digitalt ljud, bild och film. Nya komprimeringstekniker, som till exempel mp3, har gjort att CD-skivan har kommit att rymma allt mer information, men även själva laserskivan har utvecklats vidare. Med DVD-skivan, som lanserades i Japan 1996, fick laserskivan slutligen sin revansch på VHS-kassetten som nu helt konkurrerades ut som filmmedium.

Under 2000-talet distribueras film och dataspel via DVD- och senare Blu-ray-skivan. Men med allt snabbare internetuppkopplingar, fildelningsteknik och små transistorbaserade dataminnen har tiden och tekniken ändå börjat springa ifrån laserskivan. Mellan åren 2000 och 2010 sjönk försäljningen av CD-album med drygt 45 procent i Sverige.

DVD- och blu-ray-skivor rymmer betydligt mer än en CD-rom då de kan registrera information i flera lager. Blu-ray-skivan, som lanserades 2006, avläses dessutom med kortvågig blå laser istället för den röda lasern, vilket ger en mer effektiv användning av utrymmet på skivan. Holographic Versatile Disc, HVD är en fjärde generations laserskiva med grön och röd laser. HVD-skivan motsvarar mellan 20 och 200 blu-rayskivor och har kapacitet på 6 TB. HVD-skivorna finns ännu inte tillgänglig på marknaden och frågan är om de någonsin kommer att lanseras.

Läs mer om ljudets utveckling här

Referenser

Tryckta källor

Coleman, Mark (2003). Playback: from the Victrola to MP3, 100 years of Music, Machines, and Money. Cambridge: Da Capo Press.

Petersson, Gunnar (1993). Optisk datalagring. Lund: Studentlitteratur.

Otryckta källor

http://www.ifpi.se/wp/wp-content/uploads/glf-forsaljningsstatistik-1998-2008.pdf (läst 2011-04-05)

http://www.ifpi.se/wp/wp-content/uploads/110127-GLF-försäljningsstatistik-GLF-helåret-20102.pdf (läst 2011-04-05)

http://www.ne.se/lang/cd/142210 (läst 2011-04-05)

http://www.ne.se/lang/cd-rom (läst 2011-04-05)

http://www.ne.se/lang/dvd (läst 2011-04-05)

http://en.wikipedia.org/wiki/Cd (läst 2011-04-05)

http://en.wikipedia.org/wiki/Dvd (läst 2011-04-06)

http://en.wikipedia.org/wiki/Laser_disc (läst 2011-04-06)

http://en.wikipedia.org/wiki/Blu-ray_Disc (läst 2011-04-07)

http://en.wikipedia.org/wiki/Optical_disc (läst 2011-04-11)

http://en.wikipedia.org/wiki/Holographic_Versatile_Disc (läst 2011-04-11)

Kontakta sidansvarig