Jakten på det perfekta ljudet har pågått i mer än 130 år med en otrolig teknikutveckling. Här får du en inblick i audiohistoriens framgångar genom åren fram till nutid.
Speldosor
De äldsta speldosorna kom under 1700-talets slut. De flesta tillverkades i Schweiz av hantverkare som hemarbete. Ett fjäderverk drev runt en cylinder på vilken ett antal metallpiggar var fästade. Dessa knäppte på olika långa metalltungor vilka gav ifrån sig olika toner. Cylindern kunde skjutas i sidled för ett nytt stycke och man kunde välja upp till tolv olika musikstycken på de mer sofistikerade modellerna.
På 1810-talet blev de mycket populära. Fram till 1860-talet monterades de in i enkla trälådor som förstärkte klangen. På 1870-talet började lådorna oftare smyckas med utsirningar och intarsia på locket och dyrare speldosor hade ibland även ett klockspel. Det fanns också en möjlighet att byta cylindrar på de mer exklusiva.
Musiken var avsnitt ur klassiska verk, valser, polkor eller marscher som var dåtidens populärmusik.
Fonografen
När fonografen lanserades 1877 gick det plötsligt att spela in ljud för att sedan kunna återuppspela detta ljud igen. Ännu var det inspelade ljudet inte särskilt bra, men uppfinningen satte igång en utveckling som fortfarande pågår.
På fonografen spelades ljudet in på en rulle som snurrade med konstant hastighet. På rullen graverades ljudspåret in med en nål som var fäst vid ett membran. Membranet vibrerade i takt med de ljudvågor som träffar det. Ljudvågorna förstärktes genom en tratt som man pratade eller spelade i.
Ljudåtergivningen var dålig men trots detta växte intresset för musikunderhållning, såväl i hemmen som på caféer och i samlingslokaler eller biograffoajéer. In- och avspelningsapparaterna utvecklades ständigt under 1890-talet och början på 1900-talet.
Fonografer tillverkades och såldes till slutet av 1910-talet men då hade grammofonen helt tagit över marknaden.
Grammofonen
Grammofonen uppfanns av Emile Berliner 1887 och kom sedan att bli den dominerande musikspelaren fram till att CD-spelaren gick om i antal sålda skivor 1991.
En grammofon har en skiva som ljudmedium. Ljudvågorna registreras i en fåra som rör sig i sidled, med konstant djup. I jämförelse med rullarna till en fonograf fanns nu möjlighet till en bättre ljudåtergivning men nackdelen var att man inte längre själv kunde göra inspelningar.
Trådspelare
En teknik att bevara inspelat ljud på var med magnetiska ståltrådar som spelas i så kallade trådspelare. På 1890-talet provade den danske teleingenjören Valdemar Poulsen att spela in ljud på en magnetiserad ståltråd och utvecklade denna teknik till Telegrafonen. Den äldsta bevarade inspelningen gjordes år 1900. Telegrafonen användes som telefonsvarare och diktafon men fick ingen större framgång.
Tyskarna Ludwig Blattner och Kurt Stille förbättrade Poulsens konstruktion. Istället för tråd användes ett stålband. Stålbandspelaren utvecklades från 1930 av tyska Lorentz. De användes bland annat av svenska Radiotjänst för att spela in radioprogram.
1945 kom de första trådspelarna till Sverige. Bärbara mindre trådspelare användes som diktafoner på kontor, i domstolar och av polisen som använde dem vid förhör. Luxors Magnefon, som tillverkades från 1949, var den vanligaste i Sverige vid den här tiden. Trådspelaren byggdes även in i lyxiga radiogrammofoner av ett flertal tillverkare.
Vid början av 1950-talet började dock försäljningen avta. Bandspelaren tog över.
Bandspelaren
Bandspelaren har en historia som går tillbaka till 1930-talet men började bli vanlig i hemmen under 1950- och 1960-talen. Kassettbandet blev inte populärt förrän på 1970-talet. Holländska Philips utformade 1963 den standardkassett som används än idag men det dröjde till 1970-talets mitt innan ljudkvaliteten blev tillräckligt bra. 1984 såldes för första gången fler inspelade kassetter än grammofonskivor.
Cd-spelaren
Med CD:n, som lanserades i början av 1980-talet blev det inspelade ljudet digitalt.
CD betyder digital kompaktskiva; Compact Disc. CD:n utvecklades mellan 1974 och 1983 av de ledande tillverkarna inom grammofonindustrin. Holländska Philips och japanska Sony standardiserade måtten och inspelningsförfarandet. CD-skivan har en diameter på 12 cm med en speltid på 74 minuter och snurrar i 250 varv per minut.
Vid tillverkning registreras det digitala ljudet i form av en rad fördjupningar i ett spiralspår. Vid avspelning läses informationen av med en halvledarlaser. Överst läggs ett genomskinligt plastskikt på skivan vilket gör den hållbar och enkel att hantera.
I Europa och Japan fanns CD-tekniken att köpa från hösten 1982, ett år senare i USA. I Sverige skedde genombrottet 1984.
På en vanlig CD kan man inte spela in själv. Den inspelningsbara CD-skivan, CDr, fanns i handeln från 1988. Man kan spela in på en så kallad Minidisc, MD, en skiva med sju cm diameter. MD utvecklades av Sony och kom till Sverige 1992. Färdiginspelade sju centimeters MD fanns en tid, i en andra generation från 1997 med 6,4 cm diameter för 74 minuters egen inspelning.
1991 såldes fler CD än grammofonskivor. 2002 såldes knappt 60 000 LP-skivor och 23,6 miljoner CD-skivor i Sverige.
MP3
MP3-formatet utvecklades främst av Karlheinz Brandenburg, chef för digital medieteknik vid Fraunhofer IIS Institute. Förkortningen MP3 står för ”Moving Picture Experts Group, Audio Layer 3”. Det är ett sätt att komprimera digitala ljudfiler som kan bevaras på minneskort eller hårddisk.
Streamad musik
Spotify grundades i april 2006 av entreprenörerna Daniel Ek och Martin Lorentzon som en ny sorts lösning för att försöka komma till rätta med det omfattande problemet med fildelning som hotade branschernas minskade försäljningsintäkter. Tekniken kallas on-demand streaming och bygger på formatet Ogg Vorbis istället för MP3. Tjänsten går ut på att man istället för att hantera filerna själv, som med MP3, skapar ett konto hos Spotify som i samarbete med skivbolagen och artisterna tillhandahåller musiken och spelar upp den från Spotifys servrar.
Spotifys verksamhet och omsättning har varit en riktig framgångssaga. År 2008 omsatte bolaget 725 000 kronor, året där på var den siffran 90 miljoner med en vinst på 14 miljoner. 8 mars 2011 hade de en miljon betalande prenumeranter, vilket gjorde tjänsten till världens största musikbetaltjänst.
Milstolpar i ljudets utveckling
Här kan du se några viktiga årtal i historien om inspelning och återuppspelning av ljud, innan streamande tjänster gjorde sitt intåg.
Visa mer
1876
Thomas Alva Edison började med experiment för att konstruera en ”ljudskrivare”.
1877
Första inspelningen på en Edisonfonograf, på en tunn tennfolie. Patentansökan lämnades in. Fransmannen Charles Cros beskrev hur man kan bygga ett system för inspelning och återgivning av ljud.
1878
Edisons stanniolfonograf visades upp bland annat i Stockholm.
1881
Emil Berliner grundade, tillsammans med sin bror, Europas första telefonfabrik i Tyskland
1886 C A Bell och C S Tainter i USA patenterade Graphophonen, med vaxöverdragna papprullar.
1887
Berliner visade sin första grammofon och sökte patent. Skivan hade 12,5 cm diameter och speltiden var en minut.
1888
Edison visade sin Perfected Phonograph, med vaxrullar som kunde användas upp till tio gånger.
1889
En tysk leksaksfabrik började tillverka Berliners grammofoner. Edison och Berliner gav ut de första inspelningarna på vaxcylinder respektive skiva, med 17 cm diameter. Speltiden var två minuter. Dansken Valdemar Poulsen gjorde experiment med magnetiska inspelningar på ståltråd.
1890
North American Phonograph Company bildades. Fonograf- och graphophonrullarna standardiserades, längd 10 cm, diameter 5 cm. Offentlig fonografkonsert i Sverige.
1892
Svensken Carl Lindström grundade ett företag i Berlin, för tillverkning av bland annat fonografer och skivor av märket Parlophon.
1893
United Gramophone Company bildades, med Berliner som teknisk ledare. Grammofoner och skivor kom ut på den amerikanska marknaden. 1894 blev Gramophone ett varumärke.
1895
Berliner Gramophone Company bildades, även kallat United States Gramophone Company.
1896
Pathé grundades i Frankrike för tillverkning av fonografer och filmprojektorer. Edison grundade National Phonograph Company.
Den första fjäderverksdrivna grammofonen tillverkades i USA.
1897
Patentstrider mellan tillverkare av grammofoner och fonografer, fonografen förlorade marknad.
1898
Bettiniföretaget grundades, för tillverkning bland annat av en förbättrad fonografpicup. Gramophone Company grundades i London för att göra den “förbättrade grammofonen”, med 17 cm skivor. Valdemar Poulsen gjorde den första magnetiska inspelningen på tråd, på en ”Telegraphon”.
1899
Den första svenska skivinspelningen.
1900
”Den skrivande ängeln” blev ett varumärke på grammofoner och skivor. Varumärket ”His Masters Voice”, med den lyssnande hunden Nipper, började användas.
1901
Victor Talking Machine Company blev ett varumärke i USA. Gramophone Company i London tillverkade de första skivorna med 25 cm diameter.
1902
Pappersetiketter började användas på skivor, tidigare var texten graverad i skivans mitt. Enrico Caruso sjöng in sin första skiva.
1903
Skivorna fick 30 cm diameter och 4,5 minuters speltid. Vid samma tid fick skivorna inspelningar på båda sidorna.
1906
Pathé slutade tillverka fonografrullar och började med grammofonskivor med vertikalgravering.
1908
Edison presenterade Amberol-rullar med 4 minuters speltid.
1910
Gramophone Company tog namnet His Masters Voice.
1912
Edisons Blue Amberol-rullar av celluloid, de gav ett bättre ljud än alla tidigare skivor och rullar.
1918
Varvtalet 78 varv per minut blev det normala för skivor, tidigare hade det varierat beroende på skivfabrikat.
1919
Bell Telephone Laboratories började experiment med elektriska skivinspelningar.
1920
Fonografepoken gick mot sitt slut.
1922
Radion började bli en allvarlig konkurrent till grammofonen.
1925
Elektriska grammofoner och inspelningar fanns i handeln. Den elektriska inspelningstekniken gjorde att skivbolagen måste förnya repertoaren.
1926
Carl Lindströms tyska företag, som bland annat gav ut skivmärket Odeon, gick upp i tyska Columbia och 1931 i engelska Columbia. Edison gav ut skivor med en egen standard för att försöka behålla en marknadsandel. Det var nära 10 mm tjocka långspelande skivor med 20 minuter per sida. Varvtalet var 80 varv per minut.
1927
Första elektriska inspelningen i Sverige, i Stockholm. Första ljudfilmen med ljudet spelat synkront från grammofonskivor, visas.
1929
Edison upphörde med att tillverka fonografrullar och skivor. Fonograftekniken levde kvar i Edisons diktafoner.
1930
Kontorsdiktafoner med tunn ståltråd i kassett. Stille och Marconi byggde stålbandspelare i Tyskland för radiobolagens sändningar och arkivinspelningar.
1931
HMV, Columbia och Pathé gick samman till EMI, Electric & Musical Industries i England. Den första 33 1/3 varvs longplayingskivan, med speltiden 14 minuter per sida, demonstrerades i USA. A D Blumlein på engelska EMI förenade två separata stereokanaler i ett skivspår.
1932
Produktionen av skivor sjönk från 104 miljoner år 1927 till 6 miljoner år 1932. En anledning var radion, en annan var de dåliga tiderna.
1934
Tyska IG Farben levererade det första magnetiska bandspelarbandet med cellulosaacetatbas.
1935
Tyska AEG visade sin första bandspelare ”Magnetophon” för studiobruk, 1936 fanns den i handeln.
1938
Tyska radion gick över från skivor till bandinspelningar för arkivering.
1941
En amerikansk trådspelare var färdig att släppas ut på marknaden. Inspelningsmedium var 0,1 mm ståltråd.
1944
Decca lanserade ”full frequency range recording”, ffrr, för förfinad ljudupptagning för skivor.
1948
LP pressade i vinylplast började säljas i Sverige. Bärbara bandspelare började användas, främst i Tyskland.
1949
EP och singel lanserades i USA. Magnetiska bandspelare användes vid masterinspelningar istället för skivor. Den nya uppfinningen transistorn öppnade vägen till dagens elektronik.
1950
De första bandspelarna för hemmabruk kom ut på den tyska marknaden. De första LP-skivorna inspelade i Sverige.
1953
Den första svenska EP-skivan kom ut.
1956
Tyska Tefifon marknadsförde ”Tefi-bandgrammofon” med band av plast och förinspelad musik för fyra timmar.
1957
Första kommersiella stereo-LP:n presenterades i New York.
1958
Den första svenska stereoskivan och de sista 78-varvsskivorna, de så kallade stenkakorna, gavs ut i Sverige.
1963
Bandkassetterna ”MusiCassette” från holländska Philips demonstrerades
1971
Fyrakanalsstereo på skiva fanns att köpa i handeln. Skivor med bild och ljud, det som senare skulle bli DVD.
1977
I Japan visades de första digitalt inspelade skivorna.
1979
Holländska Philips visade den nya digitala grammofonskivan ”Compact Disc”, CD. Japanska Sony visade ”Walkman”, den hittills minsta inspelningsapparaten med hög ljudkvalitet.
1982
De första 5 tums CD och cd-spelare lanserades av flera företag samtidigt. Speltiden var 80 minuter.
1987
Digital Audio Tape i kassett, DAT, lanserades av flera japanska företag.
1991
Digital Compact Cassette, DCC, en variant på digitalbandspelare lanserades av Philips.
1992
Den interaktiva kompaktskivan CD-I med både ljud och bild för hemdatorer.
1994
Sonys första bärbara digitala MiniDisc, MD finns i handeln. MD är en liten kompaktskiva i diskettformat.
1995
Den första mp3-spelaren för datorer, Winplay3, lanseras.
Källor
Främst: ”Ljudteknik och historia”, Wahlström Sten, Karlstad 2003.
