Boktryckarkonsten

Boktryckarkonsten har kanske mer än någon annan enskild uppfinning ändrat människans sätt att se på världen. Tryckpressen har varit ovärderlig för kunskapsspridning, propaganda och maktutövning. Den var en av grundstenarna i den vetenskapliga revolutionen på 1500- och 1600-talen. I dag kan vem som helst skriva ut en text och göra kopior. Ord och åsikter kan även spridas från skärm till skärm.

De tidiga texterna som skulle tryckas sattes spegelvända, bokstav för bokstav, i ett så kallat kast – en mall. Genom att smeta lagom mycket trycksvärta på typerna och sedan använda en press tänkt för vindruvor och oliver, och pressa den mot ett papper fick man en tryckt sida.

Själva tryckkonsten är mycket gammal och har sitt ursprung i fjärran östern. Men tryckkonstens stora historiska betydelse kom i och med boktryckarkonsten, som egentligen är flera olika tekniker och innovationer. Johan Gutenberg (ca 1400–1468) lyckades kombinera tryckpressen, de lösa typerna, skriftspråket, boken, pappret och bläcket.

Johan Gutenbergs tryckinnovation

När man vill trycka en text i många exemplar ska texten överföras från en typsats, en mall, till papper. Genom att smeta lagom mycket trycksvärta på typsatsen och sedan trycka den mot ett pappersark får man en tryckt sida.

Gutenberg började experimentera med tryck under 1440-talet. Han arbetade som guldsmed, och förstod hur han kunde utnyttja metaller för att gjuta typer (bokstäver, siffror och skiljetecken) av en helt ny blylegering och fästa dem tillsammans för att få en typsats. Själva pressen han använde var till en början en sådan som användes för att pressa vindruvor och oliver.

En annan viktig förutsättning för boktryckarkonsten var de europeiska språken och vårt alfabet. I det har varje bokstav ett ljud, som gör att det lätt kan kombineras till ord. Att trycka något på till exempel kinesiska, där varje ord har ett eget tecken, är mer omständligt.

Själva trycksvärtan, bläcket, var också viktigt. Gutenberg experimenterade, och fick fram ett oljebaserat bläck som inte genomdränkte pappret eller smetades ut på det.

Pappret är även det ursprungligen en kinesisk uppfinning. Kunskapen om pappersframställning nådde Europa via arabvärlden på 1100-talet. Papprets genombrott var en förutsättning för att tryckeritekniken skulle kunna få en sådan stor betydelse.

Utveckling sedan Gutenberg

Tryckkonsten spred sig snabbt över Europa, vilket bidrog till teknikutvecklingen. Redan 1457 gjordes det första färgtrycket genom att vissa delar av tryckformen färgades med en annan färg än den vanliga svarta. Tryckaren Albrecht Pfister (ca 1420 – 1466) tryckte 1461 den första illustrerade boken genom att kombinera träsnitt och flyttbara typer. Tryckpressens grundteknik var dock densamma fram till 1620 då en holländsk tryckare konstruerade en tryckpress som lyfte den tunga digeln automatiskt efter varje tryckning. I början av 1700-talet kom de första flerfärgstrycken och 1727 uppfann den skotske guldsmeden William Ged (1699–1749) stereotypin. Denna möjliggör nytryck av böcker genom att man gör en metallavgjutning av varje tryckt sida. Resultatet blev en stereotypplatta som kan användas flera gånger utan att man behöver sätta sidorna igen. Flera plåtar kunde dessutom användas samtidigt.

Under ångans århundrade, på 1800-talet, mekaniserades tryckerierna och snällpressarna gjorde sitt intåg. Tyskfödde Friedrich König patenterade den första cylinderpressen 1811. Den var ångdriven och försedd med en stor (rund) cylinder istället för en (plan) digel. Tryckformen rörde sig fram och tillbaka under cylindern som förde med sig pappret. Tryckformen tillfördes trycksvärta automatiskt med hjälp av roterande färgvalsar. Königs cylinderpress kunde trycka 800 ark i timmen.

Tryckpressarnas kapacitet ökade ytterligare under 1800-talet med bland annat rotationspressen, som tryckte på två sidor samtidigt. År 1869 tog tidningen The Times i London en sådan tryckpress i bruk, och fick därmed en kapacitet på 12 000 dubbelsidigt tryckta ark i timmen. Med denna uppfinning och papper på rulle fanns helt nya förutsättningar för att massproducera dagstidningar.

Under andra halvan av 1800-talet startade många tidningar som ännu ges ut, till exempel The New York Times (1851) och Norrbottens-Kuriren (1861). Nyheter kunde snabbare och billigare spridas till allt fler i samhället.

Fram till 1800-talet hade typsatserna konstruerats helt manuellt genom att typografer handsatte lösa trycktyper, men deras arbete blev även det mekaniserat i takt med tryckpressarnas allt större kapacitet. Linotypemaskinen lanserades i New York 1886. Med den skrevs texten in på ett tangentbord, och sedan göt maskinen typsatserna rad för rad. En linotypesättare kunde sätta 8 000 typer i timmen.

Under 1900-talet utvecklades helt nya tryckeritekniker – offsettrycket och fotosättningsmaskinen. Tillsammans med datorn och desktop publishing som började införas på redaktionerna under 1980-talet har dessa tekniker fullkomligt förändrat tryckeribranschen genom att möjliggöra snabbare och billigare tryck med högre kvalitet, på fler olika material och med en längre livslängd för tryckplåtar. Man har även kunnat överge det tunga och utrymmeskrävande blyet.

Tryckpressens betydelse

De tidiga tryckta böckerna var tryckta versioner av gamla handskrivna böcker. Boktryckarkonsten innebar till en början att okända eller bortglömda böcker från antiken fick en större spridning. Med tiden trycktes även nyskrivna böcker, och gärna på folkspråken. Utan tryckpressen hade teknisk och vetenskaplig kunskapsspridning gått trögare och den vetenskapliga revolutionen under renässansen och upplysningen hade förmodligen aldrig ägt rum.

Åsikter kunde också spridas långt snabbare än tidigare. Luthers 95 teser spreds med hjälp av tryckpressen över hela Tyskland på två veckor år 1518 och över hela Europa på två månader. Något liknande hade aldrig tidigare skådats och denna snabba spridning skapade en våg av kritik mot den katolska kyrkan, som innebar inledningen till reformationen och protestantismen.

Tryckpressen har även inneburit mycket för maktutövning och möjligheten att sprida lagar, förordningar, dekret, efterlysningar och påbud.

Även språkligt förändrade tryckpressen världen. Latinet försvagades i takt med att det gavs ut allt fler böcker skrivna på folkspråken. De nationella språken blev nu starkare. Dessa hade knappast definierats och standardiserats utan tryckkonsten. Det blev helt enkelt nödvändigt att ha standardiserade stavningar som efterliknade standardiserade uttal. Denna utveckling av formaliserade riksspråk bidrog även till nationell kultur och att nationella identiteter växte fram.

Utan boktryckarkonsten hade läs- och skrivkunnigheten samt kunskapen om omvärlden varit ett fåtal förunnade. Dessa kunskaper är något av en förutsättning för en fungerande demokrati, som bygger på att medborgarna kan informera sig och genom kunskapsinhämtning fatta nationsavgörande beslut.

Boktryckarkonsten har helt enkelt ändrat vårt sätt att se på världen.

Källor

Tryckt material

Dyson, James & Uhlig, Robert. 2002. James Dyson’s history of great inventions. London: Robinson.

James, Peter. 1996. Uppfinningar: från antikens tandborstar till medeltidens fallskärmar. Stockholm : Bonnier Alba

Larsmo, Ola. 2007. Kom.Nu.Då. Stockholm: Tekniska museet

Singer, Charles (red). 1957. A history of technology. Vol. 3, From the Renaissance to the industrial revolution c. 1500 – c. 1750. Oxford : Clarendon

Taylor, Gordon Rattrya (red). 1985. Uppfinningarnas historia: Det bästas illustrerade lexikon om snilleblixtar som förändrat världen. Stockholm: Det Bästa.

Williams, Trevor Illtyd. 2000. A history of invention: from stone axes to silicon chips. New York : Checkmark Books

Internet

http://en.wikipedia.org/wiki/Printing_press (hämtad 2011-02-15)

http://en.wikipedia.org/wiki/Johannes_Gutenberg (hämtad 2011-02-15)

www.ne.se, uppslagsord ”boktryckarkonst” (hämtad 2011-02-15)

Kontakta sidansvarig