Textilindustrins historia

Textilindustrin var bland de första som mekaniserades och la grunden till den industriella revolutionen. Spinnmaskinerna uppfanns i England i slutet av 1700-talet och Sveriges första textilfabriker byggdes i början av 1800-talet. Textilfabrikernas utveckling och masstillverkning av textiler ledde till stora förändringar i vår livsstil.

Modell av Spinning Jenny, James Hargreaves konstruktion. Foto: Tekniska museets arkiv.

Textilbranschen hör till världens största industrier. Den var också den första branschen som mekaniserades och la grunden till den industriella revolutionen. Utvecklingen började i England i slutet av 1700-talet. En viktig uppfinning var spinnmaskinen Spinning Jenny som konstruerades av James Hargreaves 1764. 1769 tog engelsmannen Richard Arkwright patent på en vattendriven spinnmaskin. Det var dock först i början av 1800-talet som dessa maskiner utvecklats tillräckligt för att kunna användas i en storskalig produktion. De första textilfabrikerna grundades och England blev det första landet som tog steget från hemslöjd till fabriksindustri.

Textilutveckling i Sverige

I Sverige förblev vävningen ett hantverk fram till 1820-talet. Det var främst en kvinnlig sysselsättning som gjordes hemma under vintermånaderna när man inte kunde arbeta inom jordbruket. Textilerna vävdes för eget bruk och överskottet byttes mot livsmedel och andra nödvändigheter. Även efter att massproduktionen kom igång fortsatte vävningen i hemmet att spela en betydande roll. Detta berodde troligtvis på de starka traditionerna kring kvinnligt arbete samt på att det fanns få andra sysselsättningar för kvinnor på den tiden. Hemvävningen utvecklades mest i Sjuhäradsbygden i Västra Götaland (tillverkningen av ull- och linnetyger i trakten omnämns redan under 1500-talet). Hemindustrin blev väldigt framgångsrik. Sjuhäradsbygden har vårdat sitt textila kulturarv. 1999 stod den för hälften av Sveriges textilexport.

Industrialiseringen av textiltillverkning började med bomullsindustrin. Ylle- och linneindustrin följde efter. I början av 1800-talet grundades de första små textilfabriker i Sverige. England ville skydda sin teknik och hade därför lagar mot maskinexport. Av den anledningen var de första svenska textilfabrikerna tekniskt primitiva. C.H. Strimberg var en av svenska textilindustrins pionjärer. Han hade en del erfarenhet efter att ha arbetat på ett bomullsspinneri i Köpenhamn. Strimberg kom sedan tillbaka till Sverige och grundade de två första stora fabriksanläggningar, vid Kullens (1805) och Sjuntorps (1813). Han ledde även den inhemska maskintillverkningen.

Tillväxt och arbetsmiljö

Efterfrågan på textiler fortsatte att växa. Under 1830-talet skedde ett genombrott inom svenska textilindustrin. Det blev möjligt att importera spinnmaskiner från Belgien. Dessa tillverkades vid maskinverkstäder som hade grundats av utvandrade engelsmän. Detta innebar att man kunde bygga större fabriker utrustade med den senaste tekniken. Dessutom var arbetskraften ganska billig eftersom de flesta som arbetade på fabrikerna var under 15 år.

England började med maskinexport under 1840- och 1850-talen, vilket innebar ökad effektivitet för de svenska fabrikerna. Maskinerna blev mer och mer komplicerade, vilket gjorde att man började anställa fler vuxna. Under det amerikanska inbördeskriget i början av 1860-talet var tillgången på bomull (som producerades av sydstaterna) mycket begränsad. Bomullskrisen innebar svåra tider för textilfabrikerna i Sverige och många andra länder. Branschen återhämtade sig dock snabbt efter krigets slut.

I mitten av 1800-talet började textiler användas mer och mer inom heminredningen tack vare massproduktionen och sjunkande priser. Innan dess hade bara de rika råd med sängkläder av linne eller mattor och gardiner. Ökad tillgång till billiga textiler innebar också andra viktiga förändringar. Människor började byta kläder oftare, vilket ledde till bättre hygien, minskad risk för epidemier och på sikt bättre hälsa.

Under 1890-talet fortsatte mekaniseringen av svenska bomullsindustrin. Även råvarorna förbättrades. Det var också då som svenska textiltillverkare började köpa ny teknik i USA istället för England. Ökad mekanisering innebar också att färre arbetare behövdes. Vissa arbetsmoment krävde runt år 1936 hälften av den arbetsstyrka som behövdes 1910 för att nå samma resultat.

Industrialiseringen gjorde också att man blev mer intresserad av arbetsmiljön och arbetarnas villkor. De flesta fabriker var dåligt ventilerade, kalla och dragiga. Bullernivån var hög. Kvinnor utgjorde merparten av anställda. De kvinnodominerade industrierna hade enligt dåtidens statistik flest arbetsplatsolyckor under 1920-talet.

Textilfabriker i Sverige

Svenska textilindustrin hade sin tyngdpunkt i Göteborg, Norrköping, Sjuhäradsbygden samt i Skåne. 1911 fanns 175 textilfabriker i Norrköping, bland annat Norrköpings Bomullsväveri AB som grundades 1852 och Holmens Bruks och fabriks AB, grundat på redan på 1600-talet av industrimannen Louis de Geer.

Skånes textilindustri etablerades senare än i Norrköping och Sjuhäradsbygden. I Skåne hade textiltillverkarna väldigt täta kontakter med Tyskland och den tyska textilindustrin. Tysken August Schmidt var exempelvis chef för Malmö Yllefabriks AB i slutet av 1800-talet. Efter sammanslagningen med Manufaktur AB blev den Sveriges största textilkoncern, MAB- och MYA-koncernen.

Borås var under en lång period Sveriges textilcentrum med blomstrande och kända textilfabriker som Algots, grundat 1907 av Algot Johansson, och Eiser. Algots kläder var mycket populära både före och efter andra världskriget. 1952 tillverkade Algots nästan 2 miljoner plagg. Tolv år senare var tillverkades 4 miljoner plagg.

I mitten av 1900-talet började den svenska textilindustrin känna av konkurrensen från nyindustrialiserade länder med låga arbetarlöner. I Norrköping lades yllefabriken Drags AB ner redan 1954. MAB- och MYA-koncernen lades ner 1966 och textilindustrin försvann från Malmö helt och hållet 1992 när Malmö Strumpfabrik upphörde. Algots gick i konkurs 1977.

Idag satsar svenska textilindustrin inte enbart på kläder och textiler. Det handlar även om så kallade tekniska textiler som kan användas inom många områden, exempelvis väggbyggnad och pappersindustrin. Fokus ligger på textilernas styrka och böjlighet. I framtiden kan det även bli möjligt att använda textiler inom medicin, till exempel som en del av benimplantat eller för att tillverka konstgjorda blodkärl.

Text och research: Alexandra Selivanova

Källor

Lennart Schön. Från hantverk till fabriksindustri. Svensk textiltillverkning 1820–1870. 1979.

Eva Hesselgren. Teknik och arbete i svensk textilindustri 1890–1935. Dædalus 1993, s. 53–78.

www.riksarkivet.se

www.knallestaden.se/sidor/textil.htm

Tekniska museets arkiv

Kontakta sidansvarig

Senast uppdaterad 7 december 2021.