No description found for the image hofors-bruk-1600x600

Hofors bruk

Industrihistoria

Industrialiseringen inleddes i England i slutet av 1700-talet och innebar en förflyttning av arbetstillfällen och människor från jordbruk på landsbygden till städernas industrier.

Textilbranschen var den första branschen som mekaniserades och lade grunden till den industriella revolutionen. Utvecklingen började i England i slutet av 1700-talet. Industrialiseringen nådde Sverige under första hälften av 1800-talet.

Ironbridge i Shropshire, vid gränsen mellan England och Wales brukar kallas den Industriella revolutionens vagga. Där byggdes också världens första järnbro år 1781.

I industrialismens andra fas, som inleddes på 1830-talet, började stater och stora företag att investera i kommunikationer, främst järnvägar. Industrialismen spreds då över Europa och i Nordamerika. Under det här skedet genomgick bland annat järn- och metallindustrin stora förändringar i form av nya och förbättrade processer.

Användningen av stenkol ökade (stenkol hade sedan 1500-talet fått ökad betydelse inom både industri och hushåll i trädbristens England). Ångmaskinen utvecklades och elektrisk belysning innebar att arbetsdagarna under vintertid kunde förlängas och produktionen ökade.

Industrialiseringen medförde stora befolkningsförflyttningar från landsbygden till städerna vilket förändrade människors levnadsförhållanden. I början fanns inga lagar som reglerade arbetstider och arbetsvillkor i industrierna. Samtidigt fanns en stor tillgång på arbetskraft, eftersom allt fler flyttade in till städerna. Industriägarna kunde ställa nästan vilka krav som helst på arbetarna, vilket innebar långa arbetsdagar och låga löner. Råkade du ut för en olycka eller blev sjuk och inte kunde arbeta blev du snabbt utbytt mot ny arbetskraft.

Trycket på bostäder i städerna ökar

År 1917–1923 präglades Sverige av bostadskris liksom flera andra europeiska länder vid tiden. De arbetarlägenheter, så kallade nödbostäder, som byggdes i städerna hade blivit hårt kritiserade för att vara trånga, mörka och ohygieniska. Omkring 1917 dominerade smålägenheterna helt bostadsproduktionen i städerna. Krisåren 1917–1923 blev en vändpunkt, en period av experimenterande och nytänkande som lade en ny grund för svenskt bostadsbyggande. Tidens sociala frågor öppnade på så sätt upp nya perspektiv för byggande och planering.

Under 1920-talets andra hälft började idéerna om funktionalismen i Europa ta form för att sedan få sitt stora genomslag i Sverige i och med Stockholmsutställningen 1930. ”Bygge och Bo” var ett av inslagen i den svenska bostadsdebatten som propagerade för bostädernas praktiska utformning. De anordnade flera bostadsutställningar mellan åren 1921–1939. De var till en början ordnade i Stockholm men spreds också senare ut i landet. Samtidigt blev detta ett forum där nyheter inom byggnadsmaterial, hushållsredskap och inredningsdetaljer kunde visas upp.

Kontakta sidansvarig

Senast uppdaterad 3 januari 2023.