Hjärt- och lungmaskinen

1930 såg den unge amerikanske kirurgen John H Gibbon en patient dö under en hjärtoperation. Han började då drömma om att uppfinna en maskin som kunde ersätta hjärtat vid hjärtoperationer. 1953 – 23 år senare – utförde han den första lyckade operationen med hjälp av en hjärt-lungmaskin.

Hjärt-lungmaskinen ersätter hjärtat och lungorna. Den består av en pump och en oxygenator – en konstgjord lunga. Maskinen kopplas till blodomloppet. Den ser till att blodet får syre och tar bort koldioxid innan blodet pumpas tillbaka in i kroppen. Hjärtat måste vara helt stilla för att kunna opereras, därför tillsätts kallt blod blandat med kalium via hjärt-lungmaskinen under operationen.

Tekniken bakom hjärt-lungmaskinen kallas för extrakorporeal cirkulation — alltså cirkulation utanför kroppen. Vid en operation stoppas hjärtat och töms på blod. Läkarna placerar kanyler i venerna och i kroppspulsådern nära hjärtat. Kanylerna kopplas till hjärt-lungmaskinen som pumpar runt blodet i kroppen utan att det passerar hjärtat. Blodet som kommer in i maskinen från venerna är syrefattigt och en oxygenator (konstgjord lunga) förser det med syre. Det syrerika blodet filtreras och renas innan det pumpas tillbaka i blodomloppet via kroppspulsådern.

Inget patent

John H. Gibbon hade inte någon teknisk utbildning, men började ändå arbeta med att konstruera en hjärt-lungmaskin. Han blev färdig med den första versionen i slutet av 1930-talet och testade den framgångsrikt på katter och hundar.
Efter andra världskrigets slut kom Gibbon i kontakt med grundaren till dataföretaget IBM, Thomas J. Watson. Watson blev mycket intresserad av hjärt-lungmaskinen och flera ingenjörer från IBM hjälpte Gibbon att utveckla den. 1953 blev den då 18-åriga Cecilia Bavolek den första hjärtpatienten som framgångsrikt opererats med hjälp av Gibbons maskin.

John H. Gibbon tog inte något patent på sin uppfinning. Han såg till att andra sjukhus i USA fick tillgång till hjärt-lungmaskinen och kunde vidareutveckla den. Gibbon fick en mängd utmärkelser och priser för sin gärning, bland annat det prestigefyllda Lasker Award 1968.

Svenska bidrag

I Sverige var Clarence Crafoord en av pionjärerna inom hjärtkirurgi. Han åkte till USA 1939 där han träffade John H. Gibbon och blev inspirerad av hans arbete. Tillsammans med sina medarbetare (först Viking Olof Björk och sedan Åke Senning) utvecklade han en hjärt-lungmaskin.

Crafoord och Senning genomförde Europas första hjärtoperation och världens andra lyckade operation med hjärt-lungmaskin 1954. Patienten var en 40-årig kvinna som led av vad man trodde var någon form av mitralisstenos, som ger ett ökat tryck i hjärtats vänstra förmak som i sin tur till ökat tryck i lungorna. Det visade sig att det förhöjda trycket orsakades av en stor tumör, som Crafoord avlägsnade. Enligt Craafords rapport mådde patienten ”alldels utmärkt” 38 år senare.

Källa

Boken 100 innovationer; 1 – 50 Antibiotika – läsk: förteckning över artikelförfattare och källor på sid 194–203.

Kontakta sidansvarig