Bild på en orange grävmaskin

Den här grävmaskinen används på fjället i Folgefonn i Hardangervidda, Norge. Foto: Ellinor Algin.

Grävmaskinen

De första grävmaskinerna kom i början av 1900-talet och förändrade väg- och husbyggen helt. Den tidiga lingrävaren var ett mekaniskt mästerverk som styrdes med spakar som fick linor fästa i skopan att samverka.

I Sverige fanns ett motstånd till mekaniseringen. I början av 1930-talet skulle vägarbeten utföras för hand för att ge arbete åt fler människor under den ekonomiska depressionen. 1952 kom George J. Bataille på idén att använda hydraulik på maskinerna. De blev då lättare, mer lättkörda och kunde finmanövreras på ett sätt som inte tidigare var möjligt.
Världens största grävmaskin heter Bagger 288. Den är 100 meter hög, 220 meter bred och har ett grävhuvud som är 21,6 meter i diameter.

Grävmaskinen — gräver där den står

Människan har i alla tider använt sig av hävstångsprincipen. Med hjälp av grävmaskinen har man gett den extra kraft.

Det började med kanalgrävning

De mekaniserade grävmaskinens historia börjar på 1600-talet med maskiner som grävde under vatten vid kanalsystem i Holland. De drevs av hästar som trampade runt en pråm. 1670 importerades en undervattensgrävare till Sverige för att användas vid kanalbygge i Göteborg.

Den första ångdrivna grävmaskinen byggde William Otis 1837 i USA. Det var en höjdgrävare som gick på räls. En höjdgrävare är en grävmaskin där skopans öppning är riktad uppåt. Skopan är försedd med en lucka i botten för tömning. En sådan grävmaskin köptes av Statens Järnvägar för malmlastning i Gällivare 1894. Den kunde lasta50 kubikmeteri timmen.

I början av 1900-talet innebar grävmaskinerna en revolutionerande förändring inom väg- och husbyggnad. Men det dröjde många år innan maskinerna tog över det manuella arbetet helt. De var stora och dyra och långt ifrån lika effektiva som dagens grävmaskiner. De så kallade lingrävarna var mekaniska mästerverk som det var väldigt svårt att köra. Maskinen styrdes med spakar som fick linor fästa i skopan att samverka. Det var en stor ära att bli grävmaskinist på den tiden. Men arbetet med spakar i styrhytten var så tungt att förarna oftast inte körde maskinerna i mer än tio år.

Svenska grävmaskiner

Mekaniseringen av gräv — och schaktarbete gick långsamt i Sverige, trots att maskinerna snabbt blev bättre och bättre. Den första svensktillverkade maskinen kom 1903 från Munktells mekaniska verkstad i Eskilstuna. Men det dröjde ändå till 1939 de började serietillverkas av Åkerman i Eslöv. Att det dröjde så länge berodde bland annat på att det fanns ett starkt motstånd till mekaniseringen. På arbetsplatserna kallade man grävmaskinen för brödtjuv då den tog jobben från de män som grävde för hand. När AB Vägmaskiner i början av 1930-talet försökte intressera svenska företag för amerikanska maskiner vågade ingen sig på affären eftersom även myndigheter motarbetade mekaniseringen. I början av 1930-talet rådde ekonomisk depression och statliga vägbyggnadsentreprenörer fick instruktioner om att grävmaskiner inte fick användas i arbetet. Det skulle göras för hand för att ge arbete åt fler människor.

Hydraulik

1952 kom fransmannen George J. Bataille på idén att använda hydraulik på grävmaskiner. En kompressor gjorde det möjligt att styra skopans olika funktioner med oljetryck. Den första hydrauliska grävmaskinen fick namnet Poclain Tu och hydrauliska cylindrar ersatte linor och hjul. Med hydraulikens hjälp blev maskinerna mer lättkörda och kunde finmanövreras på ett sätt som inte tidigare var möjligt. Maskinerna blev lättare och fick ökad brytkraft. Numera har spakarna dessutom ersatts av smidiga joysticks.

Världens största grävmaskin heter Bagger 288 och används för kolbrytning i Tyskland. Den är konstruerad av den tyska Kruppkoncernen. Bagger 288 kan gräva 240 000 ton per dag. Det motsvarar ett30 meterdjupt hål ungefär lika stort som en fotbollsplan. Grävmaskinen är220 meterlång och knappt100 meterhög. Själva grävhuvudet är21,6 meteri diameter och har 18 skopor som var och en kan lasta6,6 kubikmeterjord.

Källa

Boken 100 innovationer; 1 – 50 Antibiotika – läsk: förteckning över artikelförfattare och källor på sid 194–203.

Kontakta sidansvarig

Snabbfakta

  • De första mekaniserade grävmaskinerna grävde under vatten vid kanalsystem i Holland på 1600-talet. De drevs av hästar som trampade runt en pråm.
  • För 100 år sedan fanns det grävmaskiner som drevs av ångmaskiner. För att sköta dem krävdes fyra personer, en skopförare, en maskinist, en eldare och en vedbärare och smörjare.
  • De så kallade lingrävarna var mekaniska mästerverk som det var väldigt svårt att köra. Maskinen styrdes med spakar som fick linor fästa i skopan att samverka.
  • På 1930-talet kallade man grävmaskinen för brödtjuv eftersom den tog jobben från de män som grävde för hand.
  • 1952 kom fransmannen George J. Bataille på idén att använda hydraulik på grävmaskiner. En kompressor gjorde det möjligt att styra skopans funktioner med oljetryck.
  • Om de orange ljusen ovanpå en grävmaskin blinkar betyder det att den arbetar och då ska man akta sig för att gå nära.

Senast uppdaterad 7 december 2021.