Bit ur en filmrulle, visar men man som jonglerar
Detalj av en ram till ett diapositiv klippt ur en filmrulle. Souvenir från Stockholmsutställningen 1897.Foto: TM arkiv

Filmen

Det sägs att publiken vid bröderna Lumières första filmvisningen 1895 ska ha ryggat tillbaka när de såg den 50 sekunder långa ”Tåget ankommer Ciotats station”. De ska ha trott att loket skulle fortsätta ut ur filmduken rakt mot dem. Det är svårt att veta om det är sant och idag är det nästan helt omöjligt att tänka sig en värld utan rörliga bilder och filmspråk. Filmen är en innovation och kulturyttring som utvecklats både tekniskt och berättarmässigt under de senaste 100 åren. Vi konsumerar idag mer film än någonsin, vi ser den på bio, på tv, på datorn och i mobilen.

Filmens föregångare

Redan under 1600-talet kunde man med Laterna Magicans hjälp projicera bilder föreställande fantomer, spöken och sagofigurer. Laterna magica, även kallad trollykta, är en projektor i vilken man med hjälp av en ljuskälla kan visa handmålade glasbilder på duk.

Bilderna till dessa ljusbildsapparater föreställde ofta landskap, spöken, fantomer, skelett, djävlar och sagofigurer. Komiska, dramatiska och religiösa bilder var vanligast och bilderna användes för att undervisa, underhålla och förbrylla betraktaren.

I början av 1800-talet reste underhållare, så kallade laternister, runt med shower och trollband publiken med dim- och rörelsebilder.

Från 1830-talet konstruerades så kallade trolltrummor, eller zoetroper, med serier av bilder som man kunde se genom hål i trumman. När trumman snurrade tycktes bilderna smälta ihop till en sammanhållen rörelse. Efter 1867 såldes zoetropen som en mycket populär leksak.

Praxinoskop – en optisk leksak

1877 byggde fransmannen Émile Reynaud en optisk leksak som han kom att kalla för praxinoskop. Praxinoskopet fungerar likt zoetropen. Skillnaden är att bilderna syns i speglar i dess mitt. Med hjälp av en projektor, ett förstoringsglas och speglar lyckades han visa rörliga, målade bilder på duk 1882. Tio år senare kunde han visa sin uppfinning för en större publik.

När fotografiet kom kunde de tidigare tecknade bilderna i trolltrumman ersättas av fotografier tagna i serie. En pionjär i detta område var amerikanen Eadweard J. Muybridge, som fotograferade människors och djurs rörelsemönster med ett flertal riggade kameror. Han konstruerade mot slutet av 1870-talet även en projektor som han kallade för Zoopraxiscope, med vilken han kunde visa sina rörelsestudier projicerade på en duk för publik.

Filmen möter sin publik

Redan innan film visades på duk hade man kunnat se rörliga bilder i så kallade tittskåp. Glödlampans uppfinnare Thomas Edison uppfann ett så kallat Kineskop 1888.

1895 var året då filmen mötte sin publik för första gången. I Tyskland hade bröderna Max och Emil Skladanowsky låtit tillverka en apparat de kallade för Bioskopet. I Berlin i november 1895 visade de film för en större publik första gången. Deras uppfinning var ganska krånglig och visade exponeringar från två filmer vilka löpte parallellt med varandra och visade varannan bild. De gick senare över till den typ av film som Bröderna Lumière uppfann samma år.

Det bröderna Lumière lyckades med under sin första filmvisning den 28 december 1895 var att skapa en stadig bild och ett så starkt ljus att det gick att projicera den på en vägg.

Svensk filmhistoria

I Sverige bildade Charles Magnusson 1907 Svenska Biografteatern i Kristianstad. De kom sedan att byta namn till Svensk Filmindustri (SF). 1912 flyttade de till Lidingö och kom att knyta tre regissörer till sig vilka kom att bli kända som de första inom svensk film. Victor Sjöström, Mauritz Stiller och George af Klercker.

Svensk film hade sin guldålder under stumfilmseran, då den ljudlösa filmen inte hade några språkbarriärer. 1920 öppnade Svensk Filmindustri filmstudion Filmstaden i Råsunda utanför Stockholm. Där fick skådespelerskan Greta Garbo sitt genombrott innan hon fortsatte till Hollywood.

En ny industri

I Hollywood i Kalifornien växte en filmindustri fram. Det var inte förrän på 1910-talet som skådespelarna började få uppmärksamhet i samband med att filmerna blev längre än bara en filmrulle. För att kunna arbeta fler timmar per dygn började man filma inomhus med konstgjord belysning och ljuset blev snart en del av filmspråket och berättandet.

Filmindustrin i Hollywood blev förebild för filmproduktion i andra delar av världen. I Indien skapades Bollywood, i Nigeria Nollywood och i Sverige skapades Trollywood i Trollhättan.

Ljud- och färgfilm

Vid mitten av 1920-talet började man experimentera med att synkronisera fonografiskt ljud och 1927 släppte Warner Bros den första ljudfilmen The Jazz Singer. Vid 1930-talets mitt hade ljudfilmen fått sitt genombrott och bioupplevelsen blev en helt annan. Många filmarbetare klarade inte övergången till dialogberättande, men istället skapades en ny filmgenre — musikalen.

Redan tidigt experimenterades även med olika färgfilmstekniker. Bland annat handkolorerades filmremsorna. Men det var dyrt och trots tidiga färgfilmssuccéer som Trollkarlen från Oz och Borta med vinden från 1939 som båda spelades in med tekniken Technicolor slog tekniken inte igenom på allvar förrän på 1950-talet.

Världens första datoranimerade film

I Sverige utvecklade företaget Nordisk ADB vad som kan vara världens idag äldsta och bevarade datoranimerade film. Den visades i svensk TV 1961. Den enda kända kvarvarande kopian på 16 mm film förvaras på Tekniska museet.

Filmen möter konkurrens

Efter andra världskriget fick filmen tuff konkurrens från det nya tv-mediet. För att locka tillbaka publiken satsade man på större filmformat och bredare biodukar med filmtekniker som VistaVision, Cinemascope och Cinerama. Dessutom blev 3D populärt under ett par år på 1950-talet. På 1980-talet försökte de amerikanska filmbolagen stoppa hemvideoformaten Betamax och VHS. Men de tvingades ge upp och inse att videon gav filmerna en andra marknad. Istället satsade man under 1990-talet på storslagna specialeffektfilmer som Steven Spielbergs Jurassic Park från 1993, James Camerons Terminator 2 från 1991 och Titanic från 1997. Filmprojektionssystemet IMAX började visa främst naturfilm i väldigt hög kvalité på enorma dukar.

1943 var det år då det fanns flest biografer i Stockholm, 210 stycken. 2009 fanns bara ett tiotal kvar. Flest biobesök gjorde stockholmarna 1956 då 16,8 miljoner biljetter löstes.

Med 2000-talets DVD-boxar med specialutgåvor, widescreen-tv och surroundljudsystem blir hemmabio ett alternativ till multiplexen med många mindre biodukar i en och samma biograf.
Idag kan film dessutom distribueras digitalt.

Källa

Boken 100 innovationer; 1 – 50 Antibiotika – läsk: förteckning över artikelförfattare och källor på sid 194–203.

Kontakta sidansvarig

  • Om man visar en serie bilder i tillräckligt snabb följd uppfattar ögat det som rörelse. 
  • De första filmerna var svartvita och utan ljud. Eftersom kameramannen vevade fram filmen i kameran såg det ut som att folk rörde sig ryckigt och fort förr. 
  • Redan innan film visades på duk hade man kunnat se rörliga bilder i så kallade tittskåp. Glödlampans uppfinnare Thomas Edison uppfann ett så kallat Kineskop 1888. 
  • Tidiga specialeffekter skapades bland annat med dubbelexponering och att spela filmen baklänges. 
  • Många filmer görs i filmindustrier. I USA finns Hollywood, i Mumbai i Indien finns Bollywood, i Nigeria finns Nollywood och i Sverige har vi Trollywood i Trollhättan. 
  • Sedan 1950-talet har biograferna tävlat med tv:n om att visa den bästa underhållningen. Idag ser vi mer film än någonsin, vi ser den på bio, på tv, på datorn och i mobilen. 
  • 1943 var det år då det fanns flest biografer i Stockholm, 210 stycken. 2009 fanns bara ett tiotal kvar. Förr hade varje biograf bara en duk och visade bara en film åt gången. 

Senast uppdaterad 1 oktober 2019.