Bilen

På 1700-talet började man experimentera med att sätta motorer baktill på vagnarna i stället för hästar framför dem. Bilen blev svaret på drömmen om ”den självgående vagnen”. I dag är bilen både självklar och ifrågasatt. Den har gett oss ökad rörlighet såväl som avgaser, och har fått symbolisera såväl frihet och framtidstro som miljöhot.

De tidiga motorerna var ineffektiva och utsläppen stora. I dag satsar biltillverkarna på bättre motorer, renare bränslen och alternativa konstruktioner.

Med masstillverkningen under 1900-talet kunde bilen bli medelklassens egendom. ”Bubblan”, som egentligen heter Volkswagen Typ 1, är med sina 22 000 000 tillverkade exemplar, världens mest producerade bil.

Bilens tidiga historia

Bilens historia börjar med ångkraften. Åren 1769–1770 byggde fransmannen Joseph Cugnot (1725-1804) en ångdriven vagn på franska arméns beställning. Vagnens styrmekanism fungerade inte så bra och redan 1771 körde den in i en mur och förstördes i världens första bilolycka.

Under de följande femtio åren konstruerades en rad olika typer av ångmobiler. Dessa blev dock aldrig något mer än en teknikhistorisk parentes innan järnvägen slog igenom och byggdes ut.

Med förbränningsmotorn, som är betydligt lättare än ångmaskinen, öppnade sig nya möjligheter för självgående vagnar. Tysken Karl Benz (1844–1929) konstruerade en motordriven trehjulig vagn 1885. Bertha Benz, uppfinnarens hustru och affärskompanjon, blev 1888 den första personen att köra bil en längre sträcka, 106 km från Mannheim till Pforzheim och sedan tillbaka dagen därpå. Med denna bilfärd visade hon på bilens potential som transportmedel över längre sträckor.

Visste du att…

Ford-anställda som besökte slakthus i Chicago på 1920-talet inspirerades av den så kallade löpandebandprincipen som användes flitigt inom slakterier där djurens kroppar flyttades medan personalen stod vid sina stationer. Principen började därefter även att användas vid biltillverkning och är än idag det sätt vi bäst och mest effektivt bygger bilar på.

Grundidén med ”löpande bandet” inom biltillverkningen, som oftast rör sista ledet i tillverkningskedjan nämligen slutmonteringen av bilen, är att bilen förflyttas kontinuerligt långsamt framåt på en monteringssträcka utan stopp och successivt monteras ihop av specialiserade arbetsgrupper med väl avgränsade arbetsmoment.

Tävlingarna

Den första internationella biltävlingen ägde rum 1894 i Frankrike. I dag skulle vi kalla det endurance, men då var det mest ett hållbarhetstest för bilarna och ett sätt att väcka uppmärksamhet kring den nya, spännande maskinen. Tävlingen organiserades av tidningen Le Petit Journal, där 21 bilar deltog och körde den 126 kilometer långa sträckan mellan Paris och Rouen. Året efter tävlande man i att köra fortast, då mellan Paris—Bordeaux.

Sveriges första biltävling ägde rum 1904, på sträckan Stockholm-Uppsala-Stockholm. Bilarna som deltog fick dock inte köra fortare än 30 kilometer i timmen! Många av de tidiga biltävlingarna gick på sjöar och travbanor.

Massproduktion

Amerikanen Henry Ford (1863–1947) brukar kallas för mannen som ”satte världen på hjul”. Han byggde sin första bil 1898 och tio år senare kom den första T-Forden. Den började tillverkas enligt löpande band-principen 1913. T-Forden tillverkades i dryga 15 miljoner exemplar mellan 1908 och 1927. Denna masstillverkning möjliggjordes av de så kallade passbitarna, ett precisionsmått av svensken C E Johansson, vilka innebar att alla delar till T-Forden kunde standardiseras och gick att byta ut mot en exakt likadan. Tack vare denna masstillverkning var det inte längre enbart förmöget folk som hade råd med bil.

Bilsamhället

Efterkrigstiden präglades av framtidstro. Ny teknik utvecklades och många innovationer såg dagens ljus. Flera nymodigheter lanserades i bilföretagens lyxmodeller, för att sedan bli standard i bilar för vanligt folk. Till exempel fanns luftkonditionering redan 1939, och elmanövrerade säten och automatiska fönsterhissar kom i slutet av 1940 talet.

Under 1950-talet ökade antalet bilar på vägarna kraftigt. Utvecklingen hade lett till snabbare bilar medan vägarna och trafiklösningarna inte utvecklats i samma takt. Nu började vägnätet utvecklas för att bättre passa massbilism och minimera olycksriskerna. Med det utbyggda vägnätet och det stadigt ökande antalet bilar började samhällsplanerarna övergå från att anpassa bilismen till det gamla samhället till att istället bygga ett bilsamhälle enligt förebilder från USA. Bilen ingick nu i ett gigantiskt tekniskt system där motorvägar och bilanpassade köpcentra med väldiga parkeringsplatser ingår. För att nå fram till bilsamhället började också Sveriges städer omvandlas — stadskvarter revs, vägar breddades, parkeringshus byggdes och städernas förorter utvidgades allt längre från stadskärnorna. Resultatet blev ett kulturellt och ekonomiskt bilberoende.

Säkerheten

Säkerhetsfrågorna började komma allt mer i fokus. Svenska Vattenfall tog fram ett tvåpunktsbilbälte 1952, och några år senare tog flygingenjören Nils Bohlin patent på trepunktsbältet, som blev en del av Volvos standardutrustning 1959 och lyfte företagets varumärke. Svenska bilar kom med tiden att höra till världens säkraste. Säkerhetsbältet räknas fortfarande till den enskilt viktigaste komponenten i bilens säkerhetssystem.

Idag finns både ”passiva” och ”aktiva” säkerhetssystem. Säkerhetsbältena är exempel på passiva system, som mildrar skadorna i händelse av en olycka. De aktiva systemen syftar till att minska risken för olyckor. Några sådana system är ABS (låsningsfria bromssystem) och ESP (antisladdsystem).

Bromsarna ställer till med en del miljöproblem. Forskning vid KTH i Stockholm har visat att bilens bromsar orsakar lika hälsofarliga partiklar som dubbdäck och avgaser. Bilens skivbromsar sliter loss pyttesmå artiklar med metaller som koppar och järn som vi andas in.

Trepunktsbältet

Trepunktsbältet är en svensk innovation som har räddat mer än miljon-tals liv och bidragit till den svenska bilexporten. Från Volvo Amazon 1959 och fram till vår tids senaste bilmodeller är alla bilar utrustade med denna innovation. I Sverige är det dessutom sedan lång tid lag på att använda bilbältet i såväl fram- som baksätet.

Trepunktsbälte är en av de stora svenska innovationerna under 1900-talet. När det västtyska patentverket firade sitt hundraårsjubileum 1985 utsåg de åtta patent som under denna tid haft stor betydelse för mänskligheten. Ett av dessa åtta patent var det svenska trepunktsbältet. Det har räddat över en miljon liv, eller cirka 10 000 liv varje år enbart i USA. Bältet sitter idag i alla bilar som byggs och är den enskilda innovation som räddat flest liv i trafiken.

Fram till 1955 ökade antalet trafikdödade snabbare än antalet bilar i Sverige och det var på 1950-talet som man vetenskapligt började intressera sig för trafiksäkerhet.

Energibolag tog initiativet

Det var Vattenfall som tog initiativet till forskning på området. Inte, som man skulle kunna tro, de svenska biltillverkarna SAAB och Volvo. Vid en undersökning av olika olyckstillbud som drabbade de anställda vid Vattenfall visade det sig att trafikolyckor var de vanligaste. Bengt Odelgard och Per-Olof Weman, ingenjörer från Vattenfall, och överläkaren Stig Lindgren tog så småningom fram ”Säkerhetsbälte typ Vattenfall” som kom att bli stilbildande i Sverige.

Volvo vidareutvecklar trepunktsbältet

Stig Lindgren kontaktade Volvochefen Gunnar Engellau år 1957 för att förmå Volvo att satsa vidare på säkerhetsbältet. Volvo stod mitt i den största exportsatsningen i företagets historia – att ta sig in på den nordamerikanska bilmarknaden. För att lyckas med detta gällde det att profilera sig på ett bra sätt. Här kunde säkerhetslösningar vara en god idé.

Engellau gav Volvos förste säkerhetsingenjör, Nils Bohlin, i uppdrag att vidareutveckla trepunktsbälten. Bohlin tog patent på det år 1958 och trepunktsbältet lanserades sedan som standardutrustning i Volvo Amazon 1959. Mycket tack vare trepunktsbältet kom Amazonen att räknas som en av världens säkraste bilar. Volvo kunde därför år 1962 vinna sitt första säkerhetspris. Sedan dess har Volvo kommit att förknippas med säkra bilar.

År 1969 blev det obligatoriskt med bilbälte i framsätet på svenska bilar. Men det blev inte lag på att man måste använda det förrän 1975. Sedan 1986 är det även lag på att använda säkerhetsbälte i baksätet.B

Miljöanpassning

I bilismens barndom var inte miljöfrågorna prioriterade, men i takt med att antalet bilar växte kom även behovet av att miljöanpassa bilarna. I början fokuserade man på att få ner mängden giftiga ämnen i avgaserna och inom avgasreningen har stora framsteg gjorts under de senaste decennierna. USA var tidiga med avgaskrav för personbilar. Kalifornien införde sina första krav redan 1966. I mitten av 1970 talet kom katalysatorer, framtvingade av skärpta amerikanska krav. Dessa minskar utsläppet av många farliga ämnen, men släpper dock igenom mer koldioxid.

Koldioxidutsläppen hänger direkt ihop med hur mycket bränsle som förbrukas och därför gäller det att minska förbrukningen, bland annat genom att minska fordonens vikt, Kraven på krocksäkerhet och komfort har gjort bilarna allt tyngre men nu vill många biltillverkare få ner bilarnas vikt för att därigenom minska koldioxidutsläppen.