Aina Wifalk: rullatorns skapare

Devisen att man uppfinner där man är, stämmer väldigt bra på Aina Wifalk. Hon hör till de mer anonyma av svenska uppfinnare, men samtidigt har hennes uppfinning förändrat livet till det bättre för oerhört många människor världen över. Aina Wifalk uppfann nämligen rullatorn.

Vid Sextorps slott utanför Lyby, mitt i Skåne, arrenderade paret Algot och Iris Olsson jordbruket. De fick 1928 dottern Aina. Om uppväxten ute på den skånska landsorten ska hon ha sagt att ”myllans styrka är en styrka för själen”. Det var en styrka som hon skulle behöva genom livet. När hon var två år fick hon en lillebror som dog endast ett halvår gammal. Hon var sedan ensambarn till dess att hon fick en ny lillebror tio år senare. Lyckan varade nu bara ett par år innan en ny katastrof var framme. Höskörden var precis bärgad då det började brinna och på mindre än en timme hade tre stora ekonomibyggnader med stall, ladugård och loge brunnit ner, med hela höskörden.

Vi vet inte om familjen hämtade sig efter detta. Äktenskapet mellan Algot och Iris sprack och familjen splittrades under 1940-talet. Modern Iris flyttade till Trolle-Ljungby med de båda barnen och arbetade som hushållerska. Både Aina och brodern Lars fick möjlighet att studera vidare efter folkskolan och kunde ta en realexamen. 1947 flyttade Aina till Lund och studerade på lanthushållsskola och skulle som 21-åring 1949 börja på en sjuksköterskeutbildning.

Sjukdomen

Nu kom den katastrof som kom att definiera hela hennes liv. Aina blev svårt sjuk i polio och skulle aldrig mer kunna gå ordentligt.

Polio är en mycket smittsam sjukdom som orsakas av ett virus som infekterar ryggmärgens grå substans och orsakar förlamning. Det första poliovaccinet utvecklades i början av 1950-talet och från 1957 har Sverige haft allmän vaccination mot polio. Detta skulle dock inte hjälpa Aina, som då redan blivit så skadad av polion att hon var tvungen att ta sig fram med hjälp av två käppar, något som slet på hennes axlar.

Nya vägar i livet

På grund av hennes förändrade funktionsförutsättningar fick Aina Wifalk avbryta utbildningen till sjuksköterska och studerade i stället ett par år på Mariannelunds praktiska skola i Eksjö. Efter olika tjänster under 1950-talet landade hon 1957 på en kuratorstjänst vid den nyöppnade ortopedkliniken vid Västerås centrallasarett. Hon framstod där som en engagerad, empatisk, initiativrik och inte minst orädd medarbetare. Hennes mission var att underlätta för och skapa rehabilitering åt handikappade.

Redan nu, i början av 1960-talet, utvecklade hon sin första innovation. Hon konstruerade en manopeder, ett träningsredskap för att träna armar och ben som används än idag i mindre skala och dessutom kan användas av rullstolsbundna.

Efter en period som kurator vid Apelvikens kustsanatorium i Varberg 1963-1967, återvände hon till Västerås för en tjänst som handikappkurator vid socialförvaltningen i Västerås. Förutom detta arbete var hon med om att bilda Trafik- och polioskadades förening i Västmanland 1968 och så var hon handikappinformatör hos Handikappföreningarnas Centralkommitté.

Rullatorn

Vid den här tiden tog hon också kontakt med Gunnar Ekman, som var konstruktör vid landstingets verkstäder i Västerås, som senare införlivades i det framväxande Samhall. Hon ville konstruera ett gåhjälpmedel som skulle kunna hjälpa både henne och andra i hennes situation. Det började bli allt för jobbigt för henne med de två käpparna. Hon hade en tydlig idé om hur hjälpmedlet skulle vara konstruerat. Det skulle vara en gåstol med hjul, handtag, handbroms, sittbräda och så skulle den vara lätt och gå att fälla ihop. Den skulle vara lätt att ta med sig i bilen. Gunnar Ekman tog fram en ritning efter hennes beskrivning och lät tillverka den i aluminium. Aluminiumkonstruktionen var inledningsvis lite för klen och Aina var inte helt nöjd med konstruktionen. Efter att ha sett en bokvagn i ett bibliotek såg hon till att byta ut hjulen på rullatorn mot större hjul. Hon sökte och fick medel från Utvecklingsfonden, som även förmedlade kontakt med en tillverkare, Ahlbergs Mekaniska i Fjärdhundra i Uppland. Den första rullatormodellen kallades för Kombi och togs fram 1980. Den var blå och hyllan var måttsatt efter den tidens ölbackar. Och så hade den en hållare att klämma fast käppen i samt en liten sits. Aina Wifalk tog aldrig patent på rullatorn och fick bara en föraning om den spridning rullatorn skulle komma att få i världen.

När rullatorn hade lanserats drabbades Aina Wifalk av den sista katastrofen i hennes liv, tarmcancer. Den lyckades hon aldrig besegra.

Aina Wifalk avled endast 55 år gammal 1983. Hennes royalties från rullatorförsäljningen testamenterade hon till svenska kyrkan i Costa del Sol i Spanien.

Aina Wifalks innovativa arv

Sedan Aina Wifalks första rullatormodell har de utvecklats och ändrat form, även om grundstrukturen är sig lik. I Sverige hade omkring 335 000 personer en rullator 2021, vilket är omkring 3,4 procent av befolkningen. Det förskrivs cirka 60 000 rullatorer om året i Sverige. Den globala rullatormarknaden anses vara värd nästan två miljarder dollar 2024, en siffra som bedöms växa i takt med att befolkningens medelålder ökar. Hur många globalt som använder en rullator vet man inte men om andelen av världsbefolkningen med behov av en rullator är lika stor som i Sverige innebär det att mer än 270 miljoner människor använder eller har ett behov av Aina Wifalks innovation i sin vardag.

 

Källor

Machl, Margareta och Rännar, Kerstin (2018), Aina Wifalk och rollatorn. Medicinhistoriska sällskapet Westmannia. ISBN 978-91-639-6409-1

https://www.corren.se/nyheter/fjardhundra/artikel/rollatorn-forstas-en-van-i-alla-vader/rgnemy7l (hämtad 2025-02-03)

https://straitsresearch.com/report/walkers-and-rollators-market (hämtad 2025-02-04)

Wikipedia