Cronstedts kakelugnar

I arkivet har vi många ritningar. Till exempel har vi många ritningar på Carl Johan Cronstedts kakelugnar från 1700-talet. Dessutom finns litteratur med beskrivningar av kakelugnarna.

Under 1700-talet användes ved i stora mängder till hushållens behov av uppvärmning och till järnbrukens och andra näringars tillverkningsprocesser. Man fruktade att detta skulle leda till skogsbrist och såg sig om efter ett bättre sätt att nyttja skogen som energikälla.

I Vetenskapskademiens handlingar finns flera artiklar om hur man skulle kunna gå tillväga för att spara på skogen, bl a finns förslag om hur kakelugnar skulle kunna göras effektivare genom alternativa utformningar av rökgångarna. Carl Johan Cronstedt och Fabian Wrede presenterade år 1767 den kakelugnskonstruktion med förlängda rökgångar som sen snabbt spreds i landet.

Carl Johan Cronstedt – greve, arkitekt och ämbetsman (1709–1777) hade varit elev till Christopher Polhem vid slutet av 1720-talet. Fabian Wrede – friherre och arméofficer (1724–1795) verkade för reformer inom jordbruket.

I denna kakelugn gick det åt mindre mängd ved och värmen från elden bevarades genom att den cirkulerade i rökgångarna och värmde kakelugnens utsidor.

”Alla föregående Inventioner af eldstäder, ehuru väl i et och annat skiljaktige, äro likväl grundade på enahanda principe, som är, at medelst elds och röks ledande flera omvägar, profitera af all möjlig värma, innan den samma slipper ut i fria luften.”, skrev Cronstedt om kakelugnarna.

Tekniska museet har många kakelugnsmodeller konstruerade efter Cronstedts ritningar bevarade och som finns här på museet i den så kallade Kungliga Modellkammaren. Cronstedts beskrivningar av sina kakelugnar trycktes också i en skrift som är mycket sällsynt idag: Carl Johan Cronstedt: Beskrifning på ny inrättning av kakelugnar til weds besparning … [1767].