Telefonapparat

Telefonapparat Ericofon, även kallad Kobra, för AT-system, huvudapparat (med ringklocka), anknytningsapparat till växel (med ringklocka) och sidoapparat (utan ringklocka). Bordsmodell, m57, av grå termoplast utan inbyggd ringklocka och med alla komponenter sammansatta till en enhet. När telefonen används som huvud- eller anknytningsapparat ansluts en separat väggmonterad avstängningsbar ringklocka. Fingerskivan av plast är försänkt i apparatfoten. Klykfunktionen är realiserad med en knapp som skjuter ut ur fingerskivans centrum och påverkas av apparatens tyngd. Apparatsnöre utan propp eller väggdosa. Sidoapparat utan nummerskiva.

Ericofon, bordapparat modell m57 av termoplast utan inbyggd ringklocka och fingerskiva försänkt i apparatfoten, blev genom sin nydanande utformning och sina nya färgval en mycket efterfrågad telefon. LM Ericsson hade redan i början av 1940-talet, under arbetsnamnet 'Unifon', startat utvecklingen av en telefon där alla delar skulle sammanföras till en enhet. 1949 togs det slutgiltiga beslutet att i stället gå vidare med Ericofon, eller Kobra som den allmänt kom att kallas. Den nya utformningen och inte minst möjligheten att få den i flera färger gjorde telefonen populär. Ericofon tillverkades åren 1956-1982 i mer än 2.5 miljoner exemplar i Karlskrona, både för den svenska marknaden och för export. Först 1959, då Televerket slutfört sina tester av den nya telefonen, godkände man den för inkoppling i sitt nät. Föremålet tillhör den samling från Telemuseum som skänktes av TeliaSonera AB till Tekniska Museet 2010.