Bröderna Lundström

Bröderna Lundström utvecklade Gustaf Erik Paschs idéer och lanserade den världsberömda säkerhetständstickan.

De grundade Jönköpings tändsticksfabrik som blev väldigt framgångsrik. Efter ett tag mekaniserades tillverkningen och tändstickorna tillverkades i stora mängder. I många länder kallas tändstickorna för ”svenska tändstickor” än idag.

Jönköpings tändsticksfabrik

Bröderna Lundström såg till att den svenska tändstickan erövrade världen. Johan Edvard Lundström (1815-1888) utvecklade den svenske kemistens Gustaf Erik Paschs idéer och tog patent på den fosforfria säkerhetständstickan. Hans yngre bror, Carl Frans Lundström (1823-1917) var en entreprenör och företagare med djärva idéer. Ett av hans första projekt var att exportera lingon, blodiglar och levande tjädrar till England.

1844–1845 startade bröderna sin tändsticksfabrik i Jönköping. Under de första åren tillverkade fabriken fosfortändstickor. Tillverkning av säkerhetständstickor började 1853 och det var då Carl Frans Lundström började exportera tändstickorna till England.  Lundströms tändstickor gjorde succé på världsutställningen i Paris 1855. De ställdes ut på den hygieniska avdelningen och fick en silvermedalj för att de kunde tillverkas utan att arbetarna drabbades av fosforförgiftning. Säkerhetständstickorna var fortfarande dyra att framställa och det dröjde till 1868 innan de blev en kommersiell succé och kända i hela världen. Fortfarande heter den här typen av tändstickor ”Allumettes Suédoises” i Frankrike, ”Schwedenhölzer” i Tyskland och ”Swedish Matches” i England.

Tillverkning

Tändstickorna gordes under lång tid för hand. De var gjorda av asp, som är hållbart och brinner med en klar och jämn låga. En enda aspstock kunde räcka till 370 000 tändstickor. Att hyvla stickorna för hand var ett tungt och tidskrävande arbete. Sedan buntades stickorna samman och doppades i svavel, vilket gjorde att lågan lättare kunde överföras från tändstickshuvudet till stickan. Johan Edvard Lundström kom senare på ett sätt slippa lukten av brinnande svavel när man använde tändstickorna, genom att de doppades i stearin eller paraffin. Därefter doppades stickorna i tändsatsmassan som bestod av spetsglans, gummi, stärkelse och kaliumklorid och fick torka. När tändstickorna var färdiga förpackades de i kapslar eller tuber av mässing eller spån som försågs med en etikett. Efter att säkerhetständstickornas tillverkning kom igång började bröderna Lundström med en praktisk förpackning som fortfarande används idag. Det var tändsticksasken med en inre ask och ett omslutande fodral eller ytterask. Ytteraskens sidor försågs med plånmassan som innehöll röd fosfor. Även tändsticksaskar gjordes för hand.

Mekanisering

Alexander Lagerman (1836-1904) började arbeta på Jönköpings tändsticksfabrik 1870. Han var en begåvad ingenjör och anses vara en av mekaniseringens pionjärer. Alexander Lagerman började med att konstruera en maskin som framställde tändsticksasksplån, sedan tog han fram maskiner som tillverkade ytter- och inneraskar. I början av 1880-talet konstruerade han sin askfyllningsmaskin som klarade av att fylla 20 000 tändsticksaskar per dag. Lagermans maskiner hölls hemliga för konkurrenterna. Därför var det först efter 20 år som Lagermans askfyllningsmaskin patenterades, men den blev ändå en nyhet. 1892 konstruerade han sin komplettmaskin som helt och hållet förändrade tändstickstillverkningen. Maskinen matades med stickor som doppades i svavel, paraffin och tändsatsen, särades, torkades och förpackades i askar. Allt skedde automatiskt och det krävdes bara tre personer för att sköta maskinen.

När Jönköpings tändsticksfabrik grundades producerade den cirka 4,400 askar per år. 1896 tillverkade man mer än sju miljoner askar!

Tändsticksetiketterna

Etiketten på tändsticksaskarna var en viktig del av säkerhetständstickans marknadsföring utomlands. Idag känner vi till 9000 olika exportetiketter. Tanken var att på bästa sätta anknyta till lokala seder och smaker. ”Tre stjärnor” eller ”Three Stars” är en av de mest kända etiketterna. Den kom 1887 och sådana askar såldes över hela brittiska imperiet. Etiketterna hade ofta motiv från teknikens värld eller djurriket. Ibland gjorde världens makthavare specialbeställningar av tändsticksaskar i propagandasyfte.

Text och research: Alexandra Selivanova

Läs mer om Tändstickan här

Källor

Jönköpings tändsticksfabriks 100 – årsjubileum 1848 – 1948. Jönköping 1948.

Karlsson, Petter. Svenska uppfinnare. Stockholm, 2003. Bröderna Lundström i Tekniska museets samlingar (pdf, 47.6 kB)

Kontakta sidansvarig