Öppet idag: 10-22
Hur mycket skriftspråket förändrat människan är knappt möjligt att föreställa sig. Det har påverkat vårt tänkande och skapat litteratur, vetenskap och vår historia.
Det första kända skriftspråket, kilskriften, uppstod i Mesopotamien för 5 000 år sedan. I början användes det främst för bokföring inom handel och jordbruk. De äldsta skriftspråken är en slags bildskrift, som använder tecken istället för bokstäver.
Skriftspråket blev enklare när alfabetet uppfanns. Med det kan man använda en bokstav för ett ljud, och slipper ha ett tecken för varje ord. Det första alfabetiska skrivsystemet uppfanns i Palestina runt 1600 f. Kr. I vårt årtusende har tecknen letat sig in i skriftspråket igen ;-).
Tiden före skriftspråkets uppkomst brukar kallas förhistorisk tid. Skriftspråket har nämligen gett oss vår historia — kunskaper som gått i arv mellan generationerna genom muntlig tradition kunde inte nå lika många, och delar av historien har dött eller förvrängts med varje människa.
Utvecklingen av skriftspråket har gett människor ett extra sätt att kommunicera och lagra information. När vi pratar om informationsbärare i dag är det nog främst datateknik de flesta tänker på, men skriftspråket var den allra första tekniken för spridning av information. En annan fördel med att skriva ner våra tankar är att vi kan koppla ihop dem, analysera dem och skapa nya idéer och koncept. Dessutom kan andra läsa dem, och fortsätta skapandet och förädlandet av kunskap.
Det första alfabetiska skrivsystemet var baserat på de egyptiska hieroglyferna och uppfanns i Palestina runt 1600 f. Kr. Det grekiska och latinska alfabetet har i sin tur utvecklats ur det feniciska alfabetet.
Runskriften var ett annat alfabet, troligtvis baserat på de grekiska och latinska alfabeten. Bokstäverna var speciellt formade för att kunna ristas i trä eller sten. Runor togs fram under 100-talet e. Kr. och användes i dagens England och Tyskland, men det var i Skandinavien som de fick störst spridning. De ersattes av det latinska alfabetet under 1100- och 1200-talen, men användes dock fortfarande av de ”lägre” samhällsklasserna. I Dalarna överlevde runorna ändå fram till 1800-talet.
Det är ingen slump att skriftspråket uppfanns i välutvecklade jordbrukarsamhällen. Med hjälp av det skrivna ordet fann människan ett effektivare sätt att bedriva handel och göra bokföring. Skriftspråket blev makthavarnas verktyg. Lagar och förordningar kunde skrivas ner och spridas, så på sätt och vis var skrivkonsten med och byggde världens första imperier.
Skrivkonsten var de högre samhällsklassernas privilegium i de forntida civilisationerna, och den trenden höll i sig flera tusen år framåt. I både Egypten och Babylon sågs skriften som en gåva från gudarna. Egyptierna trodde att hieroglyfernas uppfinnare var visdomsguden Thoth, och skrivkonstens gud Nabu var en av Babylons mäktigaste gudar. Det var inte ovanligt för forntidens kungar att vara stolta över sin läs- och skrivkunnighet. Skriftspråk som bestod av bildtecken krävde en lång utbildning och de som kunde läsa och skriva sågs med respekt och beundran.
Tillgången till det skrivna ordet världen över är fortfarande ojämlik. I de europeiska länderna är mellan 99 och 95 procent av befolkningen skrivkunnig. Enligt de senaste årens statistik var det enbart 92,9 procent av kvinnor i Portugal som kunde läsa och skriva. År 2006 var 28 procent av Afghanistans befolkning läs- och skrivkunnig och bland kvinnor var skrivkunnigheten ännu lägre, 13 procent.
Boken 100 innovationer; 51 – 100 Metallbearbetning – ångmaskinen, förteckning över artikelförfattare och källor på sid 191–204.
Senast uppdaterad 7 december 2021.