Skrivmaskinen

Ett tekniskt föremål som knappt används längre är skrivmaskinen. Den första serietillverkade skrivmaskinen uppfanns av den danska dövstumläraren Rasmus Malling Hansen på 1870-talet. När persondatorn och internet slog igenom på 1990-talet var skrivmaskinens historia till ända.

MallingHansens skrivkula

Skrivkula med siffror och bokstäver till en skrivmaskin.
Malling Hansens skrivkula. Foto: Truls Nord

Det första omnämnandet av en maskin som kunde skriva är från år 1714. Men den skrivmaskin som den danske dövstumläraren Rasmus Malling Hansen konstruerade omkring år 1870 var den första som fungerade bra och som tillverkades i ett större antal. Den kunde också användas för blindskrift.

Det finns bara versaler och siffror på tangenterna, som trycks ned mot färgbandet och pappret vars format var något mindre än dagens A4-format. Pappret fästes på den halvmånformade ”valsen”.

Malling Hansens skrivkula har ett stort samlarvärde. Ett exemplar finns i Tekniska museets samlingar.

QWERTY och Remington

Tangentbordet som använts i västvärlden under senare år är ett QWERTY-tangentbord. QWERTY syftar på sättet att placera tangenter på skrivmaskinens eller datorns tangentbord. Det står för de sex första bokstäverna i den översta raden.

QWERTY var från början anpassad till det engelska språket och bokstäver som oftast förekommer i engelska ord. Det svenska tangentbordet är en kopia av den engelska versionen eftersom bokstavsfrekvenserna i det svenska språket inte skiljer sig så mycket från engelskan. Enda skillnaden är bokstäverna Å, Ä, och Ö. Länder som Frankrike, Italien och Tyskland har utvecklat egna versioner av QWERTY-tangentbordet, som är anpassade till dessa länders språk.

Det moderna tangentbordets historia började i USA. I slutet av 1860-talet konstruerade amerikanen Christopher L. Sholes en mekanisk skrivmaskin som han kallade för ”Type Writer” och tog patent på. Han fick även hjälp från Carlos Glidden och Samuel Soule.

Sholes skrivmaskin hade två rader med tangenter och bokstäverna var placerade i alfabetisk ordning. Typarmarna som tryckte bokstäverna på pappret var arrangerade i en cirkel. Man tryckte ner tangenten och en typarm rörde sig uppåt och ur cirkeln och satte bläck på pappret.

Problemet var att om man skrev väldigt fort kunde två typarmar som låg bredvid varandra trassla ihop sig. Sholes fortsatte att utveckla sin skrivmaskin. Det tog nästan sex år.

Med hjälp av Amos Densmore, som var bror till James Densmore som sponsrade uppfinningen, studerade Sholes bokstavsfrekvensen i engelska ord. Han konstruerade till slut ett annat tangentbord som hade fyra rader med tangenter. Bokstäverna som finns i vanliga bokstavskombinationer (exempelvis t och h som ofta följer varandra i engelska ord) placerades långt ifrån varandra. Tangenter som arrangerades på detta sätt formade ett tangentbord som liknade det moderna QWERTY-tangentbordet.

Christopher Sholes sålde sitt patent till James Desmore för 12 000 dollar. Desmore sålde i sin tur tillverkningsrättigheterna till företaget E. Remington & Sons år 1873. Företaget var en känd vapentillverkare. Samma år tillverkades Remington nr 1, en förbättrad version av Sholes skrivmaskin. På tangenterna fanns siffror och versaler. Sammanlagt såldes 5 000 exemplar av Remington nr 1. Tekniska museet har en sådan skrivmaskin i sin samling.

1878 kom Remington nr 2 ut på marknaden. Jämfört med den första modellen var den nya skrivmaskinen ett stort steg framåt. Det var den första skrivmaskinen som kunde skriva både versaler och gemener, tack vare skift-tangenten som utvecklades av Remington. Remington nr 2 hade dessutom en ny design och såg ut som 1900-talets skrivmaskiner.

Modellen blev en stor succé och tillverkningen av skrivmaskiner i stor skala kunde komma igång. Remingtons skrivmaskiner blev berömda.

Ett exemplar av Remington nr 2 finns också i Tekniska museets samlingar.

Kinesiska skrivmaskiner

Skrivmaskin med papper på rulle
Kinesisk skrivmaskin från 1980. Foto: Truls Nord

Till skillnad från en västerländsk skrivmaskin har en skrivmaskin för kinesiska tecken betydligt större tangentbord. Då kinesiska är ett teckenspråk kan man inte ”stava” till orden utan man är tvungen att konstruera ett tangentbord som innehåller typer för samtliga tecken, eller åtminstone de vanligast använda tecknen. I en kinesisk skrivmaskin används ofta över 2 000 olika typer vilket naturligtvis gör en sådan konstruktion långt mer komplicerad än en med 29 bokstavstangenter.

På 1870-talets mitt kom de första västerländska skrivmaskinerna som liknar de vi kan se i dag. I Kina slog skrivmaskinen igenom långt senare, in på 1900-talet och såg då ut som den maskin som visas på bilden ovan.

Maskinen liknar mer en form av ”sätterimaskin” som användes på tryckerier (innan datorerna tog över tekniken). Med en spak valdes ett tecken och när spaken trycktes ned så lyftes typen upp mot papperet.

Kontakta sidansvarig

Peter Du Rietz

Peter Du Rietz

Intendent

+46 8 450 56 65

Mejla

Senast uppdaterad 7 december 2021.