En hand som röntgas
En patients kransblodkärl röntgas inför en operation. Foto: Carin Wesström, Danderyds sjukhus.

Röntgen

”Jag har sett min egen död!” sa Anna Bertha Röntgen när hon såg den allra första röntgenbilden som föreställde hennes egen hand. Hennes make Wilhelm Conrad Röntgen upptäckte röntgenstrålarna 1895, en av de viktigaste innovationerna i medicinens historia.

Plötsligt blev det möjligt för läkarna att titta in i människokroppen utan kirurgiska ingrepp. Röntgenstrålar skapas när små partiklar färdas med ljusets hastighet och träffar någonting som får dem att bromsa in. Bilden som uppstår är olika mörk beroende på vilken vävnad som strålarna träffar.

Numera tillämpas röntgen inom en rad områden. Konstvetare som undersöker gamla tavlor och tulltjänstemän är exempel på yrken som använder tekniken.

När Wilhelm Conrad Röntgen upptäckte röntgenstrålar 1895 innebar det en stor förändring inom sjukvården. Det blev möjligt att se insidan av kroppen och ställa bättre diagnos. Många svenska forskare var med att utveckla den nya tekniken, bland annat Gösta Forsell, Radiumhemmets grundare.

Upptäckten av röntgenstrålarna år 1895 var troligtvis en av de största innovationerna i sjukvårdens historia. Röntgenstrålning är en sorts elektromagnetisk strålning som lätt passerar genom människokroppen. Den har dock lättare för att passera genom vävnader än genom benen.

Innan 1895 kunde läkarna bara ställa diagnos utifrån patienternas egna berättelser. Nu blev det möjligt att se insidan av patienten och ställa rätt diagnos, även innan patienten fick några kännbara symtom.

Upptäckten av röntgenstrålar

Röntgenstrålarnas upptäckare var fysikprofessorn Wilhelm Conrad Röntgen (1845–1923). Han var intresserad av så kallade urladdningsfenomen. Ett sådant uppstod om man hade två elektroder i ett glasrör med vakuum. Elektrisk ström gav då upphov till en strålning som lyste upp glasrörets väggar och hela rummet.

En annan fysiker, Philip Lenard (1862-1947), upptäckte att sådan strålning kan göra fotografisk film svart. Han tyckte dock inte att upptäckten var tillräckligt intressant. Men Röntgen blev nyfiken och undrade ifall det gick att skapa andra sorts strålar med liknande metoder.

Han gjorde ett experiment där han täckte glasröret med svart kartong och ställde en pappskiva täckt med ett lysämne bredvid. När den elektriska strömmen ledde till en urladdning i glasröret glimmade pappskivan till. Röntgens idé var att detta orsakades av en strålning som kunde gå igenom kartongen. Han började studera dessa strålar, som han kallade för X-strålar. Det visade sig att dessa även kunde passera igenom trä och metall.

Om materialet som strålarna skulle passera igenom var väldigt tätt bromsades dessa en aning. När man placerade fotografisk film bakom föremålet kunde bromsningen återspeglas som en skarp svart siluett på filmen.

Wilhelm Conrad Röntgen tog den allra första röntgenbilden på en människa. Det var en bild av hans hustrus, Anna Bertha Röntgens, hand.

Röntgen offentliggjorde sina upptäckter i en artikel den 28 december 1895. Sedan gick allting väldigt fort. Bara några veckor efter publiceringen började världens vetenskapliga tidskrifter och dagstidningar skriva om de nya mirakelstrålarna. Plötsligt kunde läkarna titta in i människokroppen för första gången — utan att behöva kirurgiska ingrepp. Upptäckten av röntgenstrålar förändrade sättet att ställa diagnos och den medicinska vetenskapen tog ett rejält kliv framåt.

Världens första röntgenundersökning skedde redan 1895 på ett sjukhus i Wien. Professor E. Neusser tog bilder på gallstenar i en lever och stenar i en urinblåsa. Det var också då som röntgenröret togs fram, ett glasrör med två elektroder som var delvis tömt på luft. Senare utvecklades även röntgenrör med vakuum.

För sin upptäckt fick Röntgen Nobelpriset i fysik 1901, det första som delades ut.

Röntgen i Sverige

Den första röntgenundersökningen i Sverige genomfördes redan år 1896. En pojke hade blivit skjuten i huvudet, men levde. Med hjälp av röntgen lyckades läkarna hitta kulan och behandla pojken. Vid sekelskiftet fanns det tio röntgenapparater i Sverige. I Tekniska museets samlingar finns det första röntgenröret som användes i Sverige.

Riskerna med röntgen

Vid 1900-talets början visste man inte att röntgenstrålarna kan vara skadliga. Detta ledde till att patienter kunde få brännskador om läkarna använde för höga stråldoser. Forskare som arbetade mycket med röntgenstrålar fick dessutom ofta cancer. Så småningom började man inse att det var viktigt att skydda sig. Bland annat kapslades röntgenrören in i bly.

Strålbehandling mot cancer

En av pionjärerna inom röntgen var svensken Gösta Forsell (1876-1950). Han var först i världen med att inse att cancerpatienter kunde behandlas med röntgenstrålning. 1908 grundade Forsell ett röntgeninstitut vid Serafimerlasarettet i Stockholm. Två år senare flyttade institutet till Scheelegatan och fick ett nytt namn – Radiumhemmet. Gösta Forsell var Radiumhemmets chef fram till 1927.

Fler användningsområden med röntgen

Svensk forskning inom röntgenområdet har länge varit framstående. 1953 utvecklade Sven-Ivar Seldinger (1921-1998) en röntgenmetod som gav läkarna bättre möjligheter att undersöka blodkärl. Den här tekniken används än idag för att undersöka patienter med hjärt- och kärlsjukdomar.

Idag har vi innovationer som ger oss möjlighet att göra tredimensionella röntgenbilder med datortomografi. Mer avancerade tekniker som hjälper läkarna titta in i patientens kropp utan röntgenstrålning har utvecklats, som till exempel ultraljud och magnetkameraundersökningar. Idag är det nästan ingen som använder fotofilm. Istället har vi sensorer som mäter röntgenstrålningen och ger en bild på datorn.

Röntgenapparater används också i säkerhetskontrollen på flygplatser. De används för att titta i väskor och se till att passagerarna inte ta med sig någonting förbjudet ombord på planet. Med hjälp av röntgenstrålar kan man också titta in i gamla målningar. På så sätt kan man se om det finns andra målningar därunder som målats över. Även astronomer använder röntgen inom rymdforskningen. Med hjälp av röntgenteleskop kan vi upptäcka stjärnor och galaxer som ligger långt bort.

Källa

Boken 100 innovationer; 51 – 100 Metallbearbetning – ångmaskinen, förteckning över artikelförfattare och källor på sid 191–204.

Kontakta sidansvarig

Snabbfakta

  • Wilhelm Röntgen upptäckte röntgenstrålar 1895. 1901 fick han det allra första Nobelpriset i fysik. 
  • Med röntgenstrålarna kunde läkarna för första gången titta in i människokroppen utan att behöva öppna den. Den medicinska vetenskapen tog ett rejält kliv framåt. 
  • Röntgenstrålar passerar igenom de flesta föremål, men ju tätare materialet är, desto färre strålar tränger igenom. Det är därför människans ben och vävnader ser ut som ljusa och mörka skuggor på en röntgenbild. 
  • I Sverige gjordes den första röntgenundersökningen 1896. Patienten var en pojke som blivit skjuten i huvudet. Läkarna hittade kulan med hjälp av röntgen och kunde behandla pojken, som överlevde. 
  • Tandläkaren använder röntgen för att se om du har hål i tänderna. 
  • Röntgenstrålar kan vara skadliga, men bara om man får höga doser. Läkarna använder väldigt små mängder röntgenstrålning. 
  • Röntgenapparater används också på flygplatser för att titta i väskor och se till att passagerarna inte ta med sig någonting förbjudet ombord på planet. 

Senast uppdaterad 2 oktober 2019.