Maria Johanna (Ninni) Kronberg – Torrmjölken

Maria Johanna ”Ninni” Kronberg var en svensk uppfinnare. Hennes patent på mjölkpulver lade grunden till barnmatsföretaget Semper AB.

Ninni Kronberg föddes i Gävle 1874. Hennes utbildning sköttes av guvernanter och hon tog aldrig studentexamen. 1896, vid 22 års ålder, gifte hon sig med grosshandlaren Erik Kronberg. Hennes hobbies var målning och konsthantverk och paret tyckte även om att segla och att resa.

Maken var delägare i B G Kronbergs Spannmålsaffär & Maltfabrik och tog efter sin fars död 1901 över verksamheten, som övergick i aktiebolagsform under namnet AB Kronbergs Maltfabrik 1915. Ninni Kronberg engagerade sig tillsammans med sin make i verksamheten.

Maltfabriken gick i likvidation 1922 Samtidigt knakade det i det barnlösa äktenskapet och Ninni Kronberg flyttade i början av 1920-talet till sin väninna Gudrun Juel-Westrup och hennes man konsul Wilhem Westrup på Rydsgårds gods i Skåne. Skilsmässan från maken blev klar 1925.

Ninni Kronbergs första patent

På Rydsgård hade de försökt konservera mjölk utan framgång. Detta blev nu en uppgift som Ninni Kronberg intresserade sig för. Hon tog med sig kunskaperna från utvecklingsarbetet vid maltfabriken och tog omgående fram jästmedlet Practic. Produkten lanserades av företaget AB Practic Comp Ltd, som hon grundade tillsammans med makarna Westrup.

Ytterligare näringsfysiologisk forskning på Rydsgård resulterade i att Ninni Kronberg 1927 fick sitt första patent i eget namn. Hon hade utvecklat ett mjölkserumspreparat avsett att användas för degförbättring (patent 69730). Mjölkserumet var en god väg mot vad som skulle komma att bli hennes stora framgång med torrmjölk.

Ninni tar patent på torrmjölk

Försök att framställa hållbar torrmjölk hade gjorts både i Sverige och i andra länder med varierande resultat. Efter flera års laboratoriearbete lade dock Ninni Kronberg fram patentanspråk på en ny och förbättrad metod för framställning av en mer hållbar torrmjölk år 1934 (patent 85916). Det patentet och hennes vidareutvecklade följdpatent (96765) från 1937, skulle utgöra grunden för en ny industri.

Torrmjölken blir en industri

Sverige hade en överproduktion av mjölk, men eftersom mjölk är färskvara gick det inte att exportera mjölk. Med Kronbergs innovation uppstod möjligheten att ändå kunna tillvarata överproduktionen av mjölk. Torrmjölken prövades framgångsrikt i fält av Svea Ingenjörskårs matinrättning under 1937, vilket bidrog till att Ninni Kronberg under det följande året fick 25 000 kronor i statsanslag av jordbruksdepartementet för att exploatera torrmjölkspatentet inom Sveriges gränser.

Ett villkor för anslaget var att ett svenskt aktiebolag med ett aktiekapital om minst 250 000 kronor skulle bildas för tillverkningen. Kontakter togs med Mejerikooperationen som dessvärre inte visade något intresse för torrmjölkspatentet.

Istället blev det Electroluxgrundaren Axel Wenner-Gren som fångade upp innovationen. Han satsade 250 000 kronor i aktiekapital och bildade 1938 Svenska Mjölkprodukter AB, SMP. Ninni Kronberg ingick inte i styrelsen för SMP som istället tecknade licensavtal för att få tillverka torrmjölken enligt hennes patent.

Tanken var inledningsvis att exportera torrmjölk. Särskilt Storbritannien var intresserade eftersom hållbarheten lämpade sig för kolonierna.

SMP anlade en fabriksanläggning i Kimstad söder om Norrköping medan huvudkontoret låg i Stockholm. Tidvis var Kronberg själv aktiv i Kimstad. Samtidigt bildade hon företaget AB Skånskt bindmedel som skulle använda och vidareutveckla torrmjölk som bindmedel i charkuterivaror, något hon fick patent för 1935 (87636).

Produktionen i Kimstad kom igång den 1 september 1939. Krigsutbrottet samma månad satte stopp för all export. Istället levererade fabriken torrmjölk till den svenska beredskapsförsörjningen och till svenska frivilligkåren i Finland. Därför fick företaget ändå en god start, trots att kriget hade hindrat exporten och 1942 kunde ytterligare en fabrik invigas i Götene.

Nya statsbidrag för forskning

Ninni Kronberg fick nytt statsunderstöd 1940. Den här gången för att fortsätta sin forskning inom mejeri-, bageri-, och charkuterirörelsernas områden. Bland annat utvecklade hon ett inhemskt kraftfoder för nötkreatur som ersatte utländska foderkakor under kriget.

Rättsliga tvister

1940-talet kom annars att överskuggas av rättsliga tvister. Ninni Kronberg stämde bankir C. Bert Lilja & Co och godsägaren Erik von Geijer för att ha försökt lura till sig Kronbergs kontrakt med SMP. Hon hade pantsatt kontraktet i en affärsuppgörelse med Geijer, som i sin tur utan att informera Kronberg hade sålt det vidare till C. Bert Lilja & Co, vars ägare Carl Bertil Lilja också var styrelseordförande för SMP.

Rätten beslutade att bekräfta Kronbergs rättigheter till kontraktet. De kommande åren och återstoden av Kronbergs liv tvistade hon och SMP om utbetalning av royalty. SMP menade att Kronbergs patent egentligen inte alls kommit till användning i deras verksamhet och att royaltyutbetalningarna därför skulle upphöra.

Ninni Kronbergs sista tid

Ninni Kronberg dog 75 år gammal den 1 oktober 1949. SMP bytte namn till Semper 1963 och är idag huvudsakligen inriktat på mjölkpulver och barnmat. Sedan många år anger Semper Ninni Kronbergs innovation som grunden för företaget.

Källor

• M Johanna (Ninni) Kronberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11784, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kiellander), hämtad 2017-02-15.
• Sempers arkiv, Centrum för Näringslivshistoria
• SvD 1949-10-03, 1944-09-28, 1912-12-07
• Semper: ett konsumentmedvetet företag. (särtryck från Svensk Mejeritidning). Sthlm 1966.
• ”De första 25 åren”, Rock, Robert. 1964. I Semper 25 år.
• Semper Foods 60 år, jubileumsskrift. Jan Eidolf, Stockholm 1 december 1999.
• https://www.semper.se/om-oss/sempers-historia. Hämtad 2017-02-22.

Kontakta sidansvarig