Symaskinen

1830 tog den franske skräddaren Bartholomé Thimonnier patent på den första fungerande symaskinen. Men de 80 exemplar som tillverkades förstördes av upprörda sömnadsarbetare, och Thimonnier dog utfattig.

Men symaskinen kom igen, den här gången i amerikansk tappning. I dag är den en av de mest spridda innovationerna. En symaskin för hemmabruk klarar 1 000 stygn i minuten, medan en industrimaskin kan sy upp till 9 000 stygn per minut.

En symaskin syr vanligen med två trådar, en över- och en undertråd. Övertråden gör en ögla, som undertråden går igenom. Sedan dras tråden åt så att ett stygn bildas. Symaskinens matarfot flyttar sedan tyget framåt, och så görs nästa stygn.

Dagens symaskiner för hemmabruk väldigt avancerade. Du kan designa symönster och broderier i din dator, och sedan via en trådlös uppkoppling skicka informationen till symaskinen som kommer att göra det mesta av jobbet åt dig. På nätet kryllar det av sidor där intresserade kan byta mönster och tips med varandra.

Ny teknik

Det tog över 50 år och många modeller innan symaskinen blev användbar och kunde ersätta handsömnad. Uppfinnarna hade problem för att de försökte härma sättet att sy för hand. Kedjestygn och ett nytt sätt att sy blev så småningom lösningen.

Fram till slutet av 1800-talet tillverkades mekaniska symaskiner — trampmaskiner som drevs med muskelkraft. De första elektriska symaskinerna konstruerades 1889 och fick större spridning inom industrin runt sekelskiftet 1900. De första elektriska symaskinerna för hemmabruk började säljas på 1920-talet.

Det är inom industrin som symaskinerna används mest idag. Det kan handla om flera hundra sömmerskor sittande vid sina maskiner på en fabrik i Kina eller Indien. Dagens industrisymaskiner kan sy mellan 6 000 och 9 000 stygn per minut, att jämföra med vanliga hemsymaskiner som klarar av 1 000 stygn i minuten.

Uppfinnare

Engelsmannen Thomas Saint tog ett av de första patenten på en symaskin 1790, men hans uppfinning användes aldrig i praktiken. Amerikanen Walter Hunt gjorde ett av de första försöken att uppfinna en maskin med skyttel 1834, men fortsatte aldrig med sitt arbete.

Bartholomé Thimonnier gjorde en maskin som sydde med kedjestygn. Thimonnier fick tillverka 80 symaskiner och grundade en verkstad i Paris för att sy uniformer åt franska armén. Men hans maskiner förstördes 1841 av upprörda skräddare som var rädda att symaskinen skulle göra dem arbetslösa. Thimonnier fick fly från Paris och dog i fattigdom.

Det var i USA som symaskinen fick sitt genombrott. 1846 tog amerikanen Elias Howe patent på en symaskin med en skyttel, en över- och en undertråd, samt en nål med ögat i spetsen. Det sistnämnda lär ha varit hans hustrus, Elisabeth Howes idé.

Isaac Merritt Singer patenterade sin första symaskin 1851 och fem år senare kom Singers symaskin för hemmabruk som blev grunden till alla senare hushållssymaskiner. Singers symaskiner började importeras till Sverige i slutet av 1850-talet och svenska fabriker var snabba med att komma igång med egen tillverkning efter de amerikanska modellerna.

Från början var det tänkt att Singers allra första symaskin skulle ha uppkallats efter ”den svenska näktergalen”, operasångerskan Jenny Lind som hade tagit USA med storm. Istället blev den dock känd som ”Singer Sewing Machine”.

Källa

Boken 100 innovationer; 51 – 100 Metallbearbetning – ångmaskinen, förteckning över artikelförfattare och källor på sid 191–204.

Kontakta sidansvarig