Pengar

Pengar är papperslappar och metallbitar som människan bestämt är värdefulla. De gör det enklare att handla. Om man bara bytte saker med varandra skulle det inte alltid bli rättvist. Pengar går bättre att spara än till exempel fiskar och grönsaker.

Med betalkort flyttas pengar elektroniskt via datornätverk. Då syns pengarna bara som siffror på kontoutdragen.

På ön Yap i Stilla havet finns stora stenpengar. De är uthuggna ur kalksten som transporterats från öar många kilometer bort. Värdet på stenpengen bestäms av hur farlig resan var för att hämta den.

Vid sidan av pengar handlar man också med obligationer och aktier. Det är länders och företags ekonomi som bestämmer vad de är värda. Det kan förändras fort.

Under hösten och vintern 1636—37 blev människor tulpantokiga i Nederländerna. Priserna rusade hejdlöst i höjden. En enda lök av den eftertraktade sorten Semper Augustus kostade till slut lika mycket som ett hus i centrala Amsterdam. Bubblan brast i februari 1637 och tulpanerna var plötsligt helt värdelösa. Att värdera saker är svårt. Det är därför vi använder pengar.

Konceptet pengar är en formaliserad överenskommelse om värdet på ett betalningsmedel. I regel är pengar standardiserade föremål vars värde garanteras av en centralbank och som samhällets aktörer kan enas om som betalningsmedel för varor och tjänster. Eftersom värdet på varor och tjänster är mer eller mindre garanterat fungerar pengar även som värdebevarare. Till skillnad från till exempel fiskar och grönsaker går pengar att spara och värdet kan bevaras över tid.

Jag byter min leksaksbil mot en rostig skruv

I de äldsta samhällena fanns vare sig mynt eller sedlar. Folk bytte varor med varandra. Byteshandeln kunde skapa problem eftersom de bytande parterna ofta värderade varorna helt olika. Folk började därför byta in sina varor mot saker som både var attraktiva och bestående och därför kunde fungera som betalningsmedel, som till exempel pärlor, snäckor och ädla metaller. På så sätt kunde folk specialisera sig inom till exempel fiske, jordbruk, boskapsskötsel eller hantverk och ändå ha tillgång till sådant som de själva inte producerade.

Först räkna — sedan skriva

De äldsta texterna som nedtecknats i Mesopotamien för omkring 5100 år sedan består i stor utsträckning av templens och kungapalatsens bokföring. Vissa forskare anser att skriftspråket uppstod just för ekonomisk verksamhet. Valutan som användes var ädelmetall som fick vägas upp mot vikter vilka med tiden standardiserades och försågs med regeringsstämpel — ett första steg mot vad som idag är mynt.

Turkisk standard och svensk koppar

De första standardiserade mynten började användas i Lydien i vad som idag är västra Turkiet, omkring år650 fKr. Dessa mynt var bönformade bitar av en guld- och silverlegering som försetts med en officiell stämpel som fungerade som värdegaranti. Detta värde motsvarade ursprungligen metallinnehållets värde, men genom historien har myntframställarna gärna minskat mängden ädelmetall i sina mynt. Pengarna har därmed fått sitt helt egna värde. Samtidigt med de lydiska mynten började man även använda mynt i Indien och i Kina, där kniv- och spadformade mynt motsvarade värdet på de redskap de skulle efterlikna.

Bruket av mynt spred sig snabbt i den grekiska världen under 600- och 500-talet före vår tidräkning. Världshistoriens största mynt är svenska. På grund av silverbrist började man 1624 använda koppar som myntmetall i Sverige. Koppar hade Sverige gott om. Främst kom den från den stora koppargruvan i Falun. De största kopparmynten tillverkades under 1644 och 1645. De hade valören 10 daler silvermynt, vägde omkring 20 kg och kallas för plåtmynt.

Värdefulla papperslappar och guldfötter

Redan på 900-talet e Kr började man använda papperspengar i Kina. Med sedlarna försvann all koppling till ett metallvärde och betalningsmedlets värde blev helt symboliskt. De första europeiska sedlarna gavs ut i Stockholm 1661 av bankmannen Johan Palmstruch (1611-1671). Men eftersom hans bank, Stockholm Banco, utfärdade fler sedlar än de kunde lösa in slutade försöket med att sedlarna förbjöds och banken gick i konkurs 1668.

Samtidigt började engelska guldsmeder ge ut kvitton på deponerat guld. Ägaren kunde sedan växla in dessa mot den summa pengar som fanns angiven på kvittot. Med tiden började kvittona gälla som allmänna betalningsmedel. Länge fanns det en koppling mellan sedlar och guld, bland annat genom den så kallade guldmyntfoten, en lag som bestämde att sedeln garanterade ett värde i guld som sedelutgivaren var skyldig att kunna lösa ut sedeln mot. I Sverige upphörde guldmyntfoten 1931.

Pengar blir virtuella och plastbitar

Idag representeras stora mängder pengar av vare sig mynt eller sedlar. De finns enbart som siffror i bokföringsposter. Under 1800-talet började girobetalningar och checkar bli allt vanligare när större summor skulle betalas. Giro är ett sätt att överföra en summa pengar från ett konto till ett annat och en check är helt enkelt en form av skuldbrev. Under 1950-talet kom de första betalkorten och redan en dryg vecka efter att världens första uttagsautomat installerats i England i juni 1967, invigdes den första svenska uttagsautomaten i Uppsala.

En Big Mac – från Sydafrika, tack

För att uppskatta prisnivån I olika länder har tidskriften The Economist skapat ett Big Mac-index. Tanken är att kunna jämföra priset på en enhetlig och inhemsk producerad vara i olika länder och därmed få en uppfattning om köpkraften i dessa länder. Ländernas valutor räknas om till amerikanska dollar. I januari 2012 fanns de dyraste Big Mac-burgarna i världen i Schweiz och kostade USD 6,81, i Norge USD 6,79 och i Sverige USD 5,91. Den billigaste fanns i Sydafrika och kostade USD 2,45.

Källa

Boken 100 innovationer; 51 – 100 Metallbearbetning – ångmaskinen, förteckning över artikelförfattare och källor på sid 191–204

Kontakta sidansvarig