Bild på ett solur med magnetisk nål

Solur med en magnetisk nål. Foto: Anna Gerdén

Kompassen

De som först använde sig av kompassliknande föremål var kinesiska mystiker. Kompassen pekar ut väderstrecken med hjälp av jordens magnetfält. Den kinesiske vetenskapsmannen Shen Kuo beskrev kompassens funktion redan på 1000-talet.

Vid slutet av 1100-talet användes kompassen för navigering i Europa. Sjökort och kartor började förbättras rejält. Med kompassen vågade sig sjöfararna längre ut från kusterna och över haven. 1492 nådde europeiska sjöfarare Amerika och insåg samtidigt att kompassen pekade mot en magnetisk nordpol och inte en geografisk.
Under 1800-talet stördes kompassen till sjöss av att fartygen hade järnskrov. Lösningen var en sjökompass med magnetstavar eller kulor som kompenserade fartygets påverkan.

Kompassens äldsta historia är inte helt känd, men de äldsta källorna som tyder på en kunskap om innovationen är kinesiska. Bland annat omnämns cirka år 80 e.Kr. ett instrument som kallades för Sinan. Det var en magnetitklump, det vill säga en magnetisk bit järnmalm, som formats till en sked och placerats på en brons- eller stenplatta där den positionerade sig i en nord-sydaxel helt av sig själv.

Ordet kompass kommer från italienskans compasso som betyder omkrets. Med kompassen utnyttjar människan jordens magnetfält för att kunna orientera sig. En magnetiserad nål upphängd på ett stift i en dosa dras mot jordens magnetiska nordpol och man kan utifrån nålens riktning avläsa väderstrecken och navigera utifrån detta.

Ett redskap för mystiker och heminredning

Tidiga tillämpningar av kompassliknande föremål i Kina ska ha använts inom mysticism, spådom och den taoistiska konsten Feng Shui. Med hjälp av den kinesiska kompassen Lou Pan kunde Feng Shui-mästare räkna ut hur byggnader borde utformas — med dörrar, fönster och speglar — för att skapa harmoni, lycka och välgång. En Lou Pan hjälpte även till att finna bra begravningsplatser.

Shen Gua visste vart det pekade

Den främste kinesiske vetenskapsmannen under medeltiden, Shen Gua, skrev år 1088 om hur trollkarlar gned spetsen på nålar med magnetit så att de skulle peka mot söder. Fenomenet hade då troligen redan använts länge i Kina inom spådom och olika former av mysticism. Shen Gua experimenterade med kompasser och kunde visa att kompassnålen inte positionerade sig exakt på en nord-sydaxel. Han hade upptäckt att den magnetiska nordpolen inte var detsamma som den geografiska nordpolen, något man i västvärlden inte skulle upptäcka förrän Christopher Columbus seglade över Atlanten 1492.

Kompass i hela världen

Hur kunskapen om kompassen kom till Europa är inte känt men britten Alexander Neckam beskrev en kompass år 1180. Det är möjligt att kompassen uppfanns i Europa helt oberoende av upptäckten i Kina. Ett kompassliknande föremål, tycks enligt vissa arkeologiska fynd också ha varit känd av Olmekerna i nuvarande Mexiko redan 1400-1000 före vår tidräkning. Detta trots att de inte behärskade konsten att framställa järn.

Magnetiska nålar ger bättre sjökort och kartor

De första kompasserna var i princip en skål med vatten där ett tunt magnetiskt metallbleck eller en magnetisk nål som placerats på en korkbit, flöt på vattnet. Vid mitten av 1200-talet uppfanns torrkompassen i Europa när kompassnålen placerades på ett stift i en dosa med en gradindelad skiva som var möjlig att läsa av genom en glasskiva. Från denna tid kommer även de äldsta sjökort som tagits fram med hjälp av kompassen. Uppfinningen innebar en revolution för konsten att rita kartor.

Utslitna kompass

Ett problem med kompasserna var att de magnetiska nålarna avmagnetiserades med tiden. För att motverka detta uppfann den brittiske ingenjören Gowin Knight en metod för långtidsmagnetisering av stål under 1740-talet. Nästa problem kom när fartygen började tillverkas av metall under 1800-talet. Järnskroven störde magnetfältet och kompassens tillförlitlighet. Lösningen var en sjökompass med magnetstavar eller mjukjärnskulor som kompenserade fartygets påverkan.

I berg, till sjöss och i luftrummet

Kompasser används också i gruvnäringen, men där hjälper de till att lokalisera förekomst av magnetisk malm. Amerikanen Elmer Ambrose Sperry uppfann 1908 en gyrokompass som visar riktningen mot den geografiska nordpolen snarare än den magnetiska. Den är okänslig för omgivande magnetfält och används idag på flygplan och fartyg.

Källa

Boken 100 innovationer; 1 – 50 Antibiotika – läsk: förteckning över artikelförfattare och källor på sid 194–203.

Kontakta sidansvarig

Snabbfakta

  • Kompassen pekar ut väderstrecken med hjälp av jordens magnetfält. I kompassen finns en magnetisk metallnål som riktar in sig mot jordens nordpol.
  • Innan man kom på att man kunde resa och rita kartor med hjälp av kompassen användes den av kinesiska trollkarlar.
  • Den kinesiske vetenskapsmannen Shen Gua upptäckte på medeltiden att den magnetiska nordpolen inte var detsamma som den geografiska nordpolen.
  • Ordet kompass kommer från italienskans compasso som betyder omkrets.
  • Med kompassen kunde sjöfararna hitta även om det var molnigt och dimmigt.
  • Tack vare kompassen kunde man börja göra bättre kartor och sjökort och sjöfarare vågade segla längre ut från de trygga kusterna.

Senast uppdaterad 7 december 2021.