Glas

Att tillverka glas är hett, smälttemperaturen ligger runt 1 500 grader. Glas kan till och med uppstå naturligt om blixten slår ner i sand. De äldsta glasfynden är 9 000 år gamla och från Egypten.

Idag kan man antingen blåsa glas eller göra det maskinellt.

Det skålas i svenska glas över hela världen. Bruken som gör konstglas finns i Glasriket i Småland. De handblåsta glasen kan slipas, gravas, etsas och målas.

Maskintillverkat glas som planglas för fönster och isolering samt förpackningsglas gjuts i form. Varje vardag krossas 700 ton glasförpackningar av Svensk Glasåtervinning. Återvunnet glas är numera byggnadsmaterial. Delar av Turning Torso i Malmö är byggt av gamla flaskor och bilfönster.

Titta ut genom fönstret. Häll upp ett glas vatten. Öppna en burk marmelad. Materialet glas är så självklart att man knappt tänker på att vi använder det hela tiden. Glas kan uppstå av sig självt i naturen. Vanlig sand kan bli till glas vid ett blixtnedslag. Men när man tillverkar glas använder man en rad olika ämnen som glasbildare, flussmedel, stabilisatorer, luttringsmedel, färgnings- och avfärgningsämnen och opaliseringsmedel.

Glastillverkning

Det viktigaste vid glastillverkningen är smältningen. Vid 1 400—1 550 grader smälts alla råvarorna samman i en glasugn och bildar en flytande glasmassa. Massan får sedan kallna till en arbetstemperatur på mellan 1 050 och 1 200 grader. Då kan glaset formas genom blåsning, pressning, centrifugering och gjutning – innan det kyls ner och blir fast i formen. I varmt tillstånd är glas mjukt och formbart – när det är kallt är det sprött och skört. Handgjort glas görs av ett helt arbetslag och det viktigaste verktyget är glasblåsarpipan. Maskintillverkat glas gjuts i en form och blåses upp med kompressorluft.

Dagens glasindustri har tre produktområden: planglas som fönsterglas, isolerrutor, säkerhetsglas och bilglas; förpackningsglas samt hushålls- och prydnadsglas, så kallat konstglas.

Glasets historia

De äldsta glasfynden är från omkring 7 000 f. Kr. och har hittats i Egypten och Mesopotamien. Glasblåsarpipan uppfanns troligen i Syrien kring 100 f. Kr. Den gjorde glastillverkningen betydligt enklare.

I Sverige fanns glastillverkning av allt att döma redan i slutet av 1300-talet vid Vadstena kloster. Numera är det så kallade Glasriket i sydöstra Småland centrum för svensk konstglastillverkning med Kosta i spetsen. Ett glasbruk består av en glashytta där glasmassan smälts, och en förädlingsavdelning där glasföremålen slipas, gravas, etsas och målas.

De första glashyttorna anlades i Italien under det första århundradet efter Kristus, och spred sig sedan i romarriket. På 1580-talet grundades glasbruk vid de kungliga slotten – vid Nyköpingshus, på Bryggholmen i Mälaren och vid Sundby öster om Örebro. Under 1700-talet började större bruk med flera ugnar anläggas. I USA vid mitten av 1820-talet började man massframställa servisglas i pressmaskiner och tekniken spred sig snart i Europa. Glasvaror blev billigare. Det som varit en lyxprodukt blev en konsumtionsvara. I början av 1900-talet var det maskintillverkning som gällde och glasbruken blev mer specialiserade. I dag finns återigen små konstnärsdrivna studiohyttor, och traditionella, ibland familjedrivna, glasbruk.

Speglar

En spegel är ofta en glasyta belagd med metallskikt som reflekterar ljusstrålar och därmed skapar en spegelbild. Till en glasspegel behövs ett felfritt planglas för att spegelbilden ska bli naturtrogen. Numera uppnår man detta med floatglasmetoden där glasmassan får flyta över smält tenn. Förr fick man planslipa och polera glaset tills det fungerade. På planglaset läggs sedan en beläggning av metall, till exempel silver eller aluminium, genom att en alkalisk lösning sprutas på.

Länge bestod speglarna av blankpolerade metallytor då det var svårt att framställa felfritt planglas. Forntidens egyptier, fenicier, greker och etrusker gjorde handspeglar av brons, tenn och silver, men romarna ska ha gjort väggspeglar av glas. Det finns kända venetianska speglar från 1500- och 1600-talen, graverade och med ramar av färgat glas.

I Frankrike är spegelgalleriet i Versailles från 1600-talet berömt. Sveriges förste spegelmakare var Burchardt Precht (1651–1738). Han var med och introducerade guldbarocken i Sverige. Skvallerspegeln började förekomma i Sverige i slutet på 1700-talet. Det är en spegel med ett eller två snedställda glas, uppsatt på utsidan av fönsterbåge, så att man från insidan kan bevaka gatulivet utanför.

Glas idag

Glas har på senare år blivit ett allt vanligare byggnadsmaterial. Det byggs både futuristiska och designade glaskonstruktioner och rena glashus med stora ljusinsläpp. Den tekniska utvecklingen går snabbt framåt. Idag finns glas som hindrar värme från att stråla ut, glas som skyddar mot solljus, glas som tål beskjutning och bränder, samt glas med varierad transparens. Med hjälp av forskning och utveckling inom bland annat nanoteknik, kan glaset i framtiden komma att bli i stort sett underhållsfritt.

Framtidens glas och dess nya användningsområden finns även i hemmen. Tekniken började med touchscreen och LCD-skärmar, fortsatte med Iphone och snart kan glaset bli bärare av rörliga medier på kylskåp, köks-eller sovrumsfönstret om man så vill.

I Njurunda utanför Sundsvall finns en villa helt byggd i foamglas som till stor del består av återvunna tomflaskor och krossat bilglas. Väggar, tak och grund består av foamglasskivor hopsatta till byggelement. Glas släpper inte igenom någon fukt och huset är tänkt som en prototyp för ett helt fuktsäkert hus med låg driftskostnad. Fasaden är dock skör och täckt av träpanel. Turning Torso, Dunkers Kulturhus i Helsingborg och Kungliga biblioteket i Köpenhamn, är andra byggnader med foamglas i grunden.

Källa

Boken 100 innovationer; 1 – 50 Antibiotika – läsk: förteckning över artikelförfattare och källor på sid 194–203.

Kontakta sidansvarig