Båten

Båten har gjort att människan kan färdas till fjärran platser och handla varor med främmande folk. Den kan användas i sjöröveri och krig, för att frakta containrar och olja — eller till segelsemestrar och taxfreeförsäljning.

Ingen vet hur gammal båten är, men eftersom man misstänker att de första människorna kom till Australien i båt måste den vara minst 40 000 år gammal. Troligen har den uppfunnits på många olika platser samtidigt.

Båtar kan tacka den grekiska filosofen Arkimedes och hans princip för att de flyter. Den säger att om en båt — eller något annat — tränger undan vatten som väger mer än båten kommer den att flyta.

Historia

Båten är en av de innovationer som är så gamla att vi inte kan veta hur länge de har funnits. Den äldsta båt som hittats är en gammal urgröpt timmerstock, men den är bara 9 400 år. Redan då måste båten ha funnits länge. Australien och Oceanien började befolkas för mellan 40 000 och 60 000 år sedan, och den enda vägen dit var över öppet hav. Med sina vassbåtar Ra och II och balsaflotten Kon-Tiki visade den norska etnografen Thor Heyerdahl att det verkligen gick att segla väldigt långt i mycket primitiva farkoster.

Man tror att enkla båtar använts i floder och insjöar innan man vågat sig ut på havet. Antagligen har båten vidareutvecklats från sina enklaste former på flera håll i världen samtidigt. De äldsta båtarna var mer flytetyg än båtar. Det kanske började som en trädstam som man kunde lifta med. Med tiden kom man på att trädstammen kunde urholkas och formas till en enkel kanot. Andra tidiga båtar har gjorts av hopsydda djurhudar uppspända över en träram samt flätade vassbåtar.

Ett skepp kommer lastat…

Ett stort språng i båtens historia togs när den tilläts växa till skepp. Konsten att tillverka skepp av brädor tycks ha uppstått i Medelhavets tidiga högkulturer. Den äldsta plankbåt vi känner till är cirka 4 600 år gammal och hittades 1952 i närheten av Cheopspyramiden i Egypten. Den är 43 meter lång, sex meter bred och byggd av ceder- och sykomorträ.

Med plankbåten vidareutvecklades seglet och masten från sina enklaste former. Den äldsta avbildningen av ett segel är 5 100 år gammal och från Egypten. Tvåmastade skepp började segla på Medelhavet på 600-talet f. Kr.

Båtar har alltid varit utmärkta hjälpmedel för transport av varor. De tidigaste spåren av handel över Medelhavet är omkring 12 000 år gamla. Med de större plankskeppen fick sjöfararna inte bara längre räckvidd, utan även större lastkapacitet. Det finns 4 300 år gamla skriftliga källor från Egypten som berättar om stora lastfartyg som trafikerade Nilen och den östra Medelhavskusten.

… och bestyckat

I takt med att handelssjöfarten blev viktigare blev det även allt mer angeläget att kontrollera sjövägarna och de platser där man valde att bedriva handel. Båten kom att användas för militära trupptransporter och sjöstrid. När Egypten erövrade Palestina och Syrien spelade sådana skepp en stor roll.

Något senare utvecklade Kina flottor på tusentals man och det var även i Kina som rodret utvecklades på 200-talet e. Kr. Tidigare hade styråror använts. Under medeltiden hade Kina världens mäktigaste flotta och där uppfanns även hjulbåtar som drevs av trampkvarnar.

Sjöherravälde har alltid varit synonymt med makt, rikedom och välstånd. Med 1400-talets tremastade fartyg och nya navigationsredskap kunde västeuropeiska flottor börja utforska världshaven och erövra främmande kontinenter. Under de följande århundradena blev segelfartygen allt mer betydelsefulla för att hålla ihop vidsträckta imperier och skeppen utvecklades snabbt. De bestyckades med kanoner, byggdes kraftigare och försågs med ännu större segel.

Båten får upp ångan

Under 1700-talet utvecklades de första ångmaskinerna och 1783 byggdes en båt i Frankrike som drevs med ångkraft och var försedd med skovelhjul. Detta blev början på en helt ny era i sjöfartens utveckling, då seglen blev historia och båtarna fördes fram med hjälp av maskiner. I Sverige har vi ofta varit innovativa under denna era. Det var den svenske uppfinnaren John Ericsson som på 1830-talet vidareutvecklade propellern som sedan kom att ersätta skovelhjulet och drygt 40 år senare konstruerade Ludvig Nobel världens första oljetankfartyg, Zoroaster. Olja började bli allt viktigare i den industrialiserade världen och ångbåtarna ersattes succesivt av fartyg med dieselmotorer som är både lättare och mindre än ångmaskinerna. I dag byggs större farkoster än någonsin, som trafikerar världshaven. Den standardiserade containern, med särskild hantering och särskilda fartyg, tillsammans med supertankrar för oljetransporter och ro-ro-fartyg för bilfrakter (som för övrigt är en svensk innovation från 1963) har omvandlat handelssjöfarten fullkomligt under efterkrigstiden.

Kulturutbyte och taxfree

Att kryssa på Östersjön är populärt. Mest reser vi med Finlandsfärjorna, men även trafiken till de baltiska staterna är livlig. 2008 var den populäraste rutten av alla Helsingfors-Tallinn, som hade över 6 miljoner resenärer.

Under 2010 reste hela 12 miljoner passagerare från Stockholms hamnar till Finland, Estland, Lettland, Polen och Gotland samt med internationella kryssningar. Av dessa var en knapp halv miljon ute på en internationell kryssning. Nästan 2 miljoner personer åkte med Tallink/Silja Line och Viking Line 2011, vilket var det största antalet sedan sommaren 1992. Enligt Stockholms hamnar bidrar färjepassagerarna med 5,1 miljarder kronor i Stockholms län. De håller cirka 4 200 personer sysselsatta och fyller sju hotell i Stockholmsregionen varje dag året runt. Det motsvarar cirka 22 procent av Stockholms läns totala besöksnäringsomsättning.

Källor

Lundquist, Bengt (2001) ”RoRo-epoken inleddes med våra banbrytande konstruktioner” i Hammargren, Anna (red.) Hos Walleniusrederierna: minnen från livet hos Walleniusrederierna, berättade av medarbetare. Stockholm: Walleniusrederierna.

Uppfinningarnas historia: Det Bästas illustrerade lexikon om snilleblixtar som förändrat världen. (1985) Det Bästa

James, Peter & Thorpe, Nick (1996). Uppfinningar: från antikens tandborstar till medeltidens fallskärmar. Bonnier Alba.

Great Inventions Through History. Chambers Compact Reference.

Fagan, Brian M. (ed.) (2004) The Seventy Great Inventions of the Ancient World. Thames & Hudson.

Bridgman, Roger (2002). 1000 Inventions & Discoveries. Dorling Kindersley.

Kontakta sidansvarig