Jonas Hesselman

Dieselmotorer var en banbrytande uppfinning som har haft stor betydelse för transportindustrin. Jonas Hesselman förbättrade dieselmotorernas konstruktion. Senare konstruerade han även den så kallade Hesselmanmotorn. Han belönades med en guldmedalj från Ingenjörvetenskapsakademien för sina insatser.

Poträtt av Jonas Hesselman

Det var tysken Rudolf Diesel som uppfann dieselmotorn 1892. Idag räknas den som en av de viktigaste uppfinningarna inom transportområdet. Till skillnad från bensinmotorn saknar dieselmotorn tändstift. Istället komprimerar man luft till högt tryck och hög temperatur medan bränslet sprutas in i motorcylindern under ännu högre tryck och självantänder.

Ingenjören Jonas Hesselman (1877–1957) arbetade på AB Diesels motorer (dagens Atlas Copco) mellan 1899 och 1916, bland annat som chefskonstruktör. Företaget tillverkade dieselmotorer på licens från Tyskland.

Hasselmans innovationer

Utvecklingen av dieselmotorer hade gått för fort och de första motorerna som kom ut på marknaden fick dåligt rykte. Jonas Hesselman förbättrade och utvecklade konstruktionen av dieselmotorer under sin tid på AB Diesels motorer. En av sina mest berömda uppfinningar konstruerade han 1906. Det handlade om ett reversibelt system som gjorde det möjligt att slå om motorn fram till bak och byta riktning. Konstruktionen var den första i världen i sitt slag och innebar att man även kunde använda dieselmotorer på fartyg. Hans andra innovationer minskade bränsleförbrukningen och AB Diesels motorer blev så småningom ett ledande företag inom motorutveckling.

1925 utvecklade Jonas Hesselman den så kallade Hesselmanmotorn, som var en hybrid mellan bensin- och dieselmotorn. Den användes i bussar och tunga lastbilar under 1920- och 1930-talet. Hesselmanmotorn hade tändstift och kunde startas med bensin, för att sedan drivas med fotogen eller dieselolja. Motorn var billig i drift eftersom tyngre oljor var betydligt billigare än bensin. Dessutom vägde Hesselmanmotorn mindre än dåtidens dieselmotorer.

Jonas Hesselman fick Ingenjörsvetenskapsakademiens guldmedalj ”för tekniskt vetenskapligt arbete för förbränningsmotorernas, särskilt dieselmotorernas, fulländande”. 1934 blev han ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien.

Text och research: Alexandra Selivanova

Källor

Svenskt biografiskt lexikon

Wikipedia

Kontakta sidansvarig

Peter Du Rietz

Intendent

+46 8 450 56 65

Mejla

Senast uppdaterad 16 december 2016.