Gustaf de Laval – Mjölkseparatorn och Ångturbinen

Gustaf de Laval var en mycket produktiv uppfinnare med stora visioner. Han var ständigt på jakt efter nya idéer, kastade sig mellan olika projekt och grundade företag efter företag. Ångturbinen och separatorn, en mjölkskumningsmaskin, var hans mest berömda uppfinningar.

Gustaf de Laval föddes i en franskättad familj bosatt i Dalarna år 1845. Hans intresse för teknik föddes tidigt och ambitionerna var stora. Redan vid tioårsåldern började han bygga ångmaskiner. Han studerade flitigt och 1866 avslutade han sina studier vid Teknologiska Institutet (som idag heter Kungliga tekniska högskolan). Dåtidens lågkonjunktur gjorde att Gustaf de Laval inte hittade något arbete som motsvarade hans ambitioner. Han sökte till Uppsala universitet där han studerade kemi och doktorerade 1872.

Jakten på framgång

Den unge Gustav de Laval brann för alla sina idéer och föraktade vardagliga bekymmer. Han hade bråttom. Han skulle utföra stordåd och bli Sveriges frälsare. Den här inställningen kom att prägla hans liv.  Gustaf de Lavals första projekt var en glasfabrik där glasflaskor skulle gjutas med hjälp av centrifugalkraft. Men marknadspriserna på flaskor sjönk och det slutade med ett ekonomiskt fiasko.

Två världsberömda uppfinningar

1874 började Gustaf de Laval arbeta som ingenjör på Klosters bruk i Dalarna. Under sin tid där fick han idéer till två uppfinningar som skulle komma att ge honom världsrykte, separatorn och ångturbinen.

Mjölkseparatorn

Dåtidens tidskrävande sätt att separera grädden från mjölken gick ut på att låta mjölken stå framme tills fettet flöt upp till ytan och kunde skummas av. Separatorn byggde på en enkel princip, nämligen centrifugalkraft som uppstår i en snabbt roterande behållare. Vid rotationen pressas de tyngre ämnena ut mot behållarens väggar medan de lättare samlas i mitten. På det sättet kan exempelvis vätskor med olika densitet separeras från varandra. Mjölkseparatorn hade två utloppsrör, ett för grädden och ett för den avfettade mjölken. 1878 tog Gustaf de Laval och hans affärspartner Oskar Lamm patent på uppfinningen och började tillverka separatorn i en maskinverkstad på Regeringsgatan i Stockholm. Gustaf de Laval fick Wallmarkska priset från Kungliga Vetenskapsakademin för sin uppfinning. Mjölkseparatorn vann dessutom första priset på ett flertal internationella utställningar och 1883 kunde Gustaf de Laval och Oskar Lamm bilda AB Separator (numera Alfa-Laval). Framgången var ett faktum och mjölkseparatorn användes faktiskt på de flesta svenska bondgårdar under slutet av 1800- och början av 1900-talet.

Ångturbinen

Idén att använda vattenånga som drivkraft var inte ny. Ångturbinen beskrevs faktiskt redan för 2000 år sedan av greken Heron! Maskinen omvandlar vattenångans rörelse- och värmeenergi till mekanisk rotationsrörelse. Munstycken i turbinen blåser vattenånga på hjulen och får dessa att rotera.  Gustaf de Laval tog patent på sin ångturbin 1883. Samtidigt med honom konstruerade även engelsmannen Charles Parsons en ångturbin. Gustaf de Lavals ångturbin med sin för den tiden häpnadsväckande rotationshastighet (30 000-40 000 varv per minut) blev snabbt en storsäljare. Efter ett tag blev det uppenbart att denna höga hastighet innebar en stor påfrestning för hjulaxlarna. Då konstruerade Gustaf de Laval ett fjädringssystem, det vill säga stötdämpare, som han också tog

patent på. Bolaget AB de Lavals ångturbin bildades 1893 (dagens STAL-Laval turbin AB).  Idag används ångturbiner i kraftverk för att driva elgeneratorer.

Gustaf de Lavals andra uppfinningar

Lavalmunstycket

Ett timglasformat rör som accelererar gaser som förflyttar sig genom röret med supersonisk fart (det vill säga snabbare än ljudet). Principen används i ångturbiner, moderna raketmotorer och supersoniska jetmotorer.

Svävarfartyg

Gustaf de Laval ville bygga ett fartyg som skulle korsa Atlanten på tio timmar. En prototyp byggdes och provkördes på Mälaren. I skrovet fanns det en högtrycksluftmaskin som pressade ut luften ur små hål i skrovet. Detta gjorde att ett luftskikt bildades och minskade friktionen mellan fartygets skrov och vattnet. 1961 lanserade det engelska företaget Westland Aircraft världens första svävare.

Motgångar och död

Gustaf del Laval levde inte i nuet. Tid och pengar räckte aldrig till. Det spelade ingen roll om skulderna växte, nya idéer och nya uppfinningar var viktigast. Han drömde om helikoptrar och snabba fartyg. Ingen fick styra honom och hans affärspartners lämnade honom en efter en. Pengarna som han tjänade på framgången med mjölkseparatorn slukades av andra projekt. Historien vittnat om flera misslyckade projekt under åren, bland annat elektriskt drivna smältugnar, laktatorn och ett extra snabbt krigsfartyg.

Trots sina 92 patent och 37 företag var Gustaf de Laval utfattig när han avled i cancer 1913. Hans änka fick ansöka om konkurs för dödsboet.  ”Med Doktor Gustaf de Laval bortgår ett av Sveriges märkligaste och mest betydande uppfinnarsnillen, vars arbete utövat stark inverkan på landets ekonomiska liv och utveckling och vars namn är känt över hela jorden…” skrev Aftonbladet i februari 1913.  Se TM426

Gustaf de Lavals patent i urval

1878 Separator

1883 Svävarfartyg (”ny konstruktion för att minska motståndet i vattnet”)

1883 Ångturbin

1885 Apparat för bestämning av mjölkens fetthalt

1891 Fjädringssystemet

1892 Lavalmunstycket

1892 Elektrisk smältugn

1894 Mjölkningsapparat

1909 Ångpanna

1910 Metoden för våtkolning av torv

1913 En ny variant av de Lavals mjölkningsapparat

Text och research: Alexandra Selivanova

Källor

Althin, Torsten. Gustaf de Laval 1845-1913 : de höga hastigheternas man. Stockholm, 1943.

Gårdlund, Torsten. Misslyckandets genier: William Olsson, Gustaf de Laval, Ernest Thiel. Stockholm, 1993.

Isakson, Börje. Svenska snilleblixtar. Stockholm, 1993.

Janson, John. Underbara uppfinnarbragder : vad stora svenskar uträttat. Stockholm, 1948.

Karlsson, Petter. Svenska uppfinnare. Stockholm, 2003.

Modin, Karl. Svensk ingeniörskonst och storindustri. Stockholm, 1935.

Nilsson, Carl-Göran. ”Gustaf de Laval (1845-1913) – uppfinnare och industriman”. Dædalus 2003. Stockholm, 2003. Gustaf de Laval i Tekniska museets samlingar (pdf, 55 kB)

Kontakta sidansvarig