Alfred Nobel – Dynamit
Alfred Nobel är en av de mest berömda svenskarna genom tiderna. Han uppfann dynamiten och tog patent på 355 uppfinningar under sin livstid. Alfred Nobels testamente gav Sverige Nobelpriset. Idag är det världens mest kända pris.
Uppväxt och familjen Nobel
Alfred Nobel (1833-1896) är en av Sveriges mest kända uppfinnare. Om man pratar om Sverige utomlands är det ofta hans namn som dyker upp. Hans far var Immanuel Nobel, även han en uppfinnare som alltid var på jakt efter nya idéer. Immanuel Nobel grundade bland annat Sveriges första gummifabrik och uppfann en upplåsbar gummimadrass. Som barn var Alfred Nobel svag och sjuklig och klarade bara av två terminer i skolan. Men han var frågvis, nyfiken och en flitig läsare.
Efter en del dåliga affärer i Sverige sökte Immanuel lyckan i Ryssland och sönerna undervisades på både ryska och svenska av privatlärare i Sankt Petersburg. Den unge Alfred Nobel lärde sig ryska fort och skulle komma att tala fem språk flytande. Som 17-åring skickades han iväg på en studieresa utomlands som varade i två år. I USA träffade han den berömde svenske uppfinnaren John Ericsson och i Frankrike fick han praktisera hos den kände kemisten, professor Pelouze. Det var där som han för första gången kom i kontakt med nitroglycerin, en blandning av svavelsyra, salpetersyra och glycerin. Ämnet var mycket explosivt och känsligt för kraftiga slag. Det kunde självantända om det värmdes till 180 grader.
Nitroglycerin och Alfred Nobels första uppfinningar
Sina första patent (av sammanlagt 355!) tog Alfred Nobel i England 1857 och 1859. Patenten var på mätapparater för gas, lufttryck och vätskor. Men hans nyfiken på nitroglycerin var stor. Nitroglycerinets svaghet låg i att det inte kunde fås att explodera med stubin. För att lösa detta problem uppfann Alfred Nobel tändhatten. Tändhatten är en liten laddning som antänder andra sprängämnen. Den innehåller någonting lättantändligt som ger en kraftig impuls till sprängämnet. Nobels tändhatt var en kopparkapsel med knallkvicksilver som exploderade via en stubintråd. I början av sommaren 1863 genomförde Alfred Nobel sin första sprängning med nitroglycerin.
Alfred Nobel, hans yngre bror Emil och Immanuel Nobel experimenterade med olika blandningar av krut och nitroglycerin som kunde användas till minor och sprängningar, samtidigt som Alfred Nobel fortsatte sina försök med ren nitroglycerin. 1864 tog han patent på både tändhatten och sättet att framställa nitroglycerin. Samma år bildade han och fadern företaget Nitroglycerin AB och köpte en gård vid Vinterviken för detta nya företag.
Tragiska händelser
I juni 1868 inträffade en stor explosion på Nobels nitroglycerinfabrik i Vinterviken. Laboratoriebyggnaden förstördes helt och hållet och inte ens grunden fanns kvar. Fjorton personer omkom. Orsaken till olyckan var okänd, men polisen misstänkte vårdslöshet av en anställd som den troliga orsaken till explosionen.
Flera fabriksbyggnader vid Vinterviken exploderade och brann ner i maj 1874. Även ångbåten ”Baltzar von Platen” som hade kommit till Vinterviken med en last salpeter, förstördes av branden. Åtta personer omkom i den explosionen. Fler kunde ha dött om inte några arbetare lyckats bära bort stora mängder nitroglycerin från brinnande fabriksbyggnaden. Det var oklart vad som orsakade olyckan. Det kan ha varit gnistor från ångbåten.
Dynamit, spränggelatin och ballistit
Tanken var att blanda nitroglycerin med ett ämne som gjorde det mer stabilt utan att minska dess sprängstyrka. Alfred Nobel provade att blanda in kol, cement och sågspån. Ingen av dessa fungerade. Alfred Nobel i gjorde sina försök på en fabrik i Hamburg, Tyskland. Till slut provade han kiselgur från floden Elbes stränder. Den bestod av förstenade alger och var bra på att dra åt sig fukt. Resultatet blev en stabil och formbar deg med sprängkraft. Dynamiten (ordet kommer från det grekiska ordet ”dynamis” och betyder kraft) var född. Alfred Nobel tog patent på dynamiten 1867 och den gjorde honom världsberömd. Men dynamiten tålde inte vatten och uppfinnaren var inte nöjd med dess sprängstyrka.
Han provade att istället blanda nitroglycerin med en liten del bomullskrut (nitrocellulosa). Bomullskrut framställs genom att bomull doppas i salpetersyra och svavelsyra och torkas. Detta ger ett ämne som brinner lätt och exploderar vid kraftiga slag. Den nya uppfinningen fick heta spränggelatin. Spränggelatinet var stabilt och lika effektivt som ren nitroglycerin, eftersom det explosiva bomullskrutet inte påverkade sprängstyrkan. Dessutom kunde spränggelatin användas under vatten. 1887 tog Alfred Nobel patent på sin tredje stora uppfinning – ballistit, ett röksvagt krut som framställs av lika delar nitroglycerin och bomullskrut. Ballistit gjorde att man slapp rökmoln vid skjutning, som försämrade siktet och avslöjade för fienden var man var någonstans.
Nobels död och arv
Trots sin svaga hälsa hade Alfred Nobel mycket energi. Kreativiteten var hans stora drivkraft. År 1894 ägde han eller hade en hög position i 93 företag i hela Europa. Vid sin död i italienska San Remo 1896 hade han en förmögenhet på 33 miljoner kronor, en nästan ofattbar summa på den tiden. Hans testamente blev en stor överraskning. 31 miljoner kronor skulle användas för att bilda en speciell fond som varje år skulle dela ut priser inom kemi, fysik, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete. Historien om hur de 31 miljonerna slutligen nådde Sverige är ganska spännande. Ragnar Sohlman, som var Alfred Nobels lojale assistent under de sista tre åren av Nobels liv, skulle även se till att hans sista önskan gick i uppfyllelse. Alfred Nobel var under en stor del av sitt liv bosatt i Frankrike och de franska myndigheterna kunde kräva arvsskatt. Ragnar Sohlman beväpnade sig med en revolver, fyllde en täckt droska med pengar från bankfacket och körde hela förmögenheten till svenska konsulatet i Paris. Sedan lades pengarna i små paket och skickades diskret till Sverige, som vanliga brev. Ragnar Sohlman blev sedan en av Nobelstiftelsens grundare. Det första Nobelpriset delades ut den 10 december 1901.
Nobelpriset är kanske Alfred Nobels största och mest kända uppfinning.
Text och research: Alexandra Selivanova
Källor
Kenne Fant. Alfred Nobel: a biography. New York 1993.
Thomas Hellberg, Lars Magnus Jansson. Alfred Nobel. Stockholm 1983.
Staffan Tjerneld. Nobel: en biografi. Stockholm 1972.
Senast uppdaterad 24 juli 2023.