Motorcykeln

De första motorcyklarna kom i slutet av 1800-talet med små lätta förbränningsmotorer. Tysken Gottleib Daimler satte fast en motor på en cykel — och fick en motorcykel. Fordonen kunde då ha två eller tre hjul.

Vid 1900-talets början var motorcykeln ett sportredskap för rika unga män i storstäderna. Under 1930-talet blev den ett transportmedel för arbetarklassen. På 1950-talet symboliserade motorcykeln en ny ungdomskultur med knuttar i svarta skinnjackor som skjutsade sina spättor. 1970-talet var de ombyggda hojarnas guldålder och man körde chopper.

I dag är motorcykeln en hobby och något av en livsstil för många. Den har även återfått sin roll som smart transportmedel i storstädernas allt tätare bilköer.

I filmen Easy Rider från 1969 med Peter Fonda och Dennis Hopper är motorcykeln symbolen för frihet, självständighet och en alternativ livsstil. I den västerländska kulturen är motorcykeln ofta så mycket mer än ett fordon. Att äga en motorcykel säger något om vem du är.

Den första motorcykeln

Den första motorcykeln som drevs med en förbränningsmotor konstruerades av tysken Gottleib Daimler (1834-1900) 1885. Daimler och kollegan Wilhelm Maybach hade åren innan tagit fram den lätta bensindrivna förbränningsmotorn som de senare också monterade på vagnar och båtar. Under motorcykelns första år experimenterades det en hel del. Motorerna flyttades runt och antalet hjul varierade. Men vid sekelskiftet 1900 hade motorcykeln funnit sin grundform, ett tvåhjuligt fordon med motorn placerad ungefär i mitten av ramen.

Under första världskriget användes den främst militärt men på 1920-talet inleddes motorcykelns guldålder. Det var då maskinen fick gashandtag, trumbroms på bakhjulet, fotväxel, och elektrisk belysning. Från att ha varit en statussymbol och ett sportredskap för rika män och deras söner blev motorcykeln nu även ett transportmedel för tjänstemän och arbetare.

Japan tar över

Storbritannien, Tyskland och USA var före och efter andra världskriget världsledande vad gäller tillverkning av motorcyklar. I Sverige på 1950-talet var engelska märken som BSA, Norton, Triumph och Royal Enfield vanliga. Från och med 1960-talet övertogs rollen av japanska tillverkare som Honda, Kawasaki, Yamaha och Suzuki. Vissa märken som till exempel amerikanska Harley Davidsson har överlevt tack vare kultstatus. Det har blivit en livsstil bland framförallt män att äga och vårda en HD.

Motorcykeln i Sverige

Från 1950-talet konkurreras motorcykeln som transportmedel ut av småbilar och mopeder. 1955 var 282 000 motorcyklar i bruk, 1959 hade antalet sjunkit till 190 000. Under 1960-talet fortsatte minskningen och under 1970-talet låg antalet runt 45-50 000. Från 1976 krävdes särskild körkortsbehörighet för motorcykel. Vid ingången av 1990-talet började motorcykeln bli populär igen. I maj 2011 fanns 301 052 motorcyklar i trafik Sverige.

Maskinen får tillbaka sin roll som hobby- och sportmaskin. Samtidigt växer intresset för motorcykelsport i Sverige med grenar som speedway, motocross och enduro. SVEMO, svenska motorcykel och snöskoterförbundet har idag ungefär 120 000 medlemmar där motocrossförarna är i klar majoritet. Numera är speedway Sveriges tredje största publiksport efter fotboll och ishockey.

Speedway en stor publiksport

I elitserien i speedway tävlar man i lag på en odoserad rundbanalänk till annan webbplats. Motorcyklarna är på 500cc och utvecklar minst 60hkr. De saknar både växellåda och broms. Varje lag består av sju förare och en lagmatch består av 14 heat och en final. Varje heat körs av fyra förare, två förare från varje lag, i fyra vänstervarv. För att man ska känna igen förarna har de färgade huvor på hjälmarna. Hemmalaget kör i röd och blå huva, bortalaget i vit och gul.

Vinnaren får tre poäng, tvåan två och trean en poäng. Uttrycket ”en riktig femetta” kommer från ett speedway-resultat. Om ett lag tar första och andraplatsen i ett heat medan det andra laget alltså får placeringarna tre och fyra blir lagpoängen fem mot ett. Heatvinnarna har då tagit hem en femetta. En vunnen match ger laget två poäng, en oavgjord match ger 1 poäng och en förlorad match ger noll poäng. Elitserien består av åtta lag i en grundserie omfattande 18 omgångar där samtliga lag möts. De fyra främst placerade lagen efter grundserien kör ett slutspel.

Speedway i världen

De tre största speedwayligorna i världen körs i Polen, Sverige och England. Många förare kör i alla tre ligorna varje vecka under säsongen. Det första världsmästerskapet i speedwaylänk till annan webbplats kördes 1936länk till annan webbplats på Wembleylänk till annan webbplats i Londonlänk till annan webbplats. VM ersattes 1995länk till annan webbplats av FIM Speedway Grand Prixlänk till annan webbplats. Svenske Tony Rickardssonlänk till annan webbplats, som i elitserien i speedwaylänk till annan webbplats tävlade för Avestaklubbenlänk till annan webbplats Masarnalänk till annan webbplats, har blivit världsmästare sex gånger. Ove Fundinlänk till annan webbplats från Tranåslänk till annan webbplats var världsmästare fem gånger på 1950- och 60-talet.

Enduro i naturen

Enduro betyder uthållig på spanska och är den av motorcykelsportens grenar som i Sverige har flest utövare, efter motocross. Sverige är också ett av de ledande länderna i internationella mästerskap. Den traditionella tävlingsformen för enduro i Sverige kallas Typ 1. Då kör de tävlande en pilad bana som har transportsträckor på allmänna vägar och specialsträckor i terrängen eller på sämre vägar och stigar.
Förutom att ta sig fram snabbt måste de tävlande själva serva och reparera sina motorcyklar under tävlingen. Man måste alltså köra taktiskt, för att ha krafter kvar för att ta hand om eventuella mekaniska bekymmer.

Novemberkåsan är en årlig svensk endurotävlinglänk till annan webbplats. Den är Sveriges äldsta och mest kända motorcykeltävling. Tävlingen arrangeras av Svenska Motorklubbenlänk till annan webbplats och har körts sedan 1915. Tävlingsbanan omfattar en sträcka med skogsstigar och i terräng på cirka 10 mil. Den körs ett varv på dagen och två varv på natten. Novemberkåsan känd för sin svårighetsgrad med passager som bäckar, myrar och vattendrag.

Källa

Boken 100 innovationer; 51 – 100 Metallbearbetning – ångmaskinen, förteckning över artikelförfattare och källor på sid 191–204

Kontakta sidansvarig