Jordbruket
Att använda mark för att producera mat och bränsle anses vara en av de största innovationerna i mänsklighetens historia. Jordbrukets rötter är över 10 000 år gamla, och man tror att jordbruket har uppstått på flera olika platser i världen oberoende av varandra. Tack vare jordbruket blev människan bofast och började uppfinna saker som städer, vägar, byggnadskonst, skriftspråk och dokusåpor. Idag är 10 % av jordens yta jordbruksmark.
I västvärlden har jordbruket blivit mekaniserat, datoriserat och effektivt. En modern skördetröska gör 100 människors jobb. Skördarna är större, kor och får ger mer mjölk än för 50 år sedan. I utvecklingsländerna brottas jordbruket dessvärre med klimatproblem och brist på effektiva tekniker.
Maskinerna ersätter människan
Jordbruket har under största delen av historien varit ett hårt och slitsamt arbete som utförts med man- och kvinnokraft. Det första redskapet var hackan, följt av årder, en primitiv plog, som uppfanns i Mellanöstern för cirka 5 500-6000 år sedan. Plogen är en vidareutveckling av årdern som kom under det första årtusendet e. Kr. Plogspetsen gjordes i metall för att den skulle hålla längre. Den hade också en vändskiva som gjorde att man fick en bättre jordyta att plantera i.
Mekaniseringen av jordbruket började i Storbritannien och USA under 1800-talet. Den ångdrivna skördetröskan uppfanns i USA 1871 och den första skördemaskinen med en förbränningsmotor kom 1912. I de industrialiserade länderna är jordbruket i dag effektivt och mekaniserat. Detta innebär att det behövs allt färre bönder för att odla mat åt en växande befolkning.
Men i utvecklingsländerna försvinner skogarna för att ge plats åt odlingsmark och kemiska bekämpningsmedel förgiftar både jorden och vattnet.
Rosas bästa vän
Något som tagit mycket tid i anspråk inom jordbruket är mjölkningen. I början av 1890-talet tog skottarna Kennedy och Lawrence fram en pulserande mjölkmaskin med spenkoppar som drevs med vakuum. Svenska vakuumdrivna mjölkmaskiner Manus III och Comor konstruerades i början av 1900-talet och blev väldigt populära. Med hjälp av gummirör leddes mjölken till behållaren som ställdes bredvid kon.
Mjölkmaskinen har utvecklats och det finns nu datorer som registrerar information om varje ko som har en transponder: hur mycket hon väger, hur hon mår, hur mycket mjölk hon ger varje dag. Data om kornas mjölk, bland annat fett- och proteinhalt, lagras också. Korna går själva in till roboten när de vill bli mjölkade. Roboten kommer ihåg hur varje kon juver ser ut, så att robotarmen lättare kan sätta mjölkmaskinen på spenarna. Mjölken förs till en centralbehållare. Den håller också koll på hur ofta eller hur sällan en ko vill bli mjölkad, så att den kan varna om det är någonting som avviker.
Källa
Boken 100 innovationer; 1 – 50 Antibiotika – läsk: förteckning över artikelförfattare och källor på sid 194–203.
Snabbfakta
- Tack vare jordbruket behövde människan inte flytta hela tiden för att hitta mat.
- Det kanske var kvinnor som uppfann jordbruket. Kvinnorna samlade på ätbara växter och kom så småningom på hur man kunde odla dem.
- Världens första jordbruksredskap var hackan.
- En enkel plog uppfanns för cirka 6 000 år sedan. Det såg ut som en träkäpp formad som ett V. Man stack den spetsiga ändan ner i jorden, de andra ändarna var handtag.
- Länge var dragdjur som oxar och hästar viktiga för jordbruket.
- När traktorn kom kunde den göra lika mycket arbete som 16 hästar och 8 personer. Skördetröskan gör 100 personers jobb med att samla in sädeskorn.
- Korna måste mjölkas flera gången varje dag. Förr gjorde man det för hand, idag finns det mjölkrobotar som mjölkar korna helt automatiskt.
- Vårt jordbruk påverkar miljön. Kemiska bekämpningsmedel och gödsel hamnar i vattnet och jorden och skogar försvinner för att ge plats åt odlingar. Sverige och många andra länder satsar nu på ekologiskt jordbruk.
Senast uppdaterad 28 december 2022.