Insulin

Insulin är ett protein som tillverkas i bukspottkörteln. Det ser till att vi känner oss mätta och att vår kropp tar upp socker ur blodet när vi ätit. Om bukspottkörteln tillverkar för lite eller om kroppen slutar reagera på insulin kan man få diabetes. I Sverige finns över 350 000 diabetiker.

Frederick Banting lyckades utvinna insulin ur bukspottkörtlar på hundar 1921. Upptäckten gjorde att människor med diabetes kan leva ett normalt liv genom att behandlas med insulin.

Tidigare tillverkades insulin av bukspottkörtlar från grisfoster. Idag görs mänskligt insulin främst med DNA-teknik. Mänskligt anlag för insulin förs in i bakterier eller jäst och får dem att producera stora mängder av proteinet.

Den tysk-polska läkaren Oscar Minkowski opererade 1889 bort bukspottskörteln på en hund för att undersöka om den hade någon funktion för matsmältningen. Djurskötaren upptäckte snart att det samlades en mängd flugor vid hundens urin – utan insulinet som producerades i bukspottskörteln kunde hundens kropp inte ta hand om sockret som istället stannade i blodet och urinen.

Djärva idéer och en ödesdiger slantsingling

Upptäckten av insulin var bara början på utmaningen att lyckas behandla diabetes. Trots att man visste att proteinet producerades i bukspottskörteln var det väldigt svårt att komma åt det utan att det förstördes. Den kanadensiske kirurgen Frederick Banting hade 1921 ingen större erfarenhet av forskning, men hade en idé han ville testa. Banting kontaktade John Macleod, en professor vid University of Toronto. Macleod lånade ut ett laboratorium och tio hundar till Banting över sommaren, medan han själv åkte på semester till Skottland. De två läkarstudenterna Charles Best och Clark Noble singlade slant om vem av dem som skulle arbeta som laboratorieassistent åt Banting. Best vann slantsinglingen — något som senare skulle ge honom del i ett Nobelpris. Tillsammans lyckades Banting och Best extrahera insulin från bukspottkörteln. Problemet vid sådana försök hade tidigare varit att enzymer som finns i bukspottkörteln förstörde insulinet innan man lyckats utvinna det. Banting kom på idén att bli av med enzymerna genom att stänga av blodflödet genom körteln.

Efter några veckor försvann enzymerna och kvar blev så kallade betaceller ur vilka Banting lyckades utvinna ett insulinextrakt. Hans idé fungerade och genom att injicera extraktet lyckades Banting och Best hålla tiken Alpha vid liv under hela sommaren, trots att hon fått sin bukspottskörtel bortopererad.

Best och Branting presenterade sina resultat för Macleod när han kom tillbaka till Toronto hösten 1921. Macleod föreslog en del förbättringar av experimenten och gav dem tillgång till ett bättre laboratorium, fler hundar och bättre utrustning. Ett tidigt problem var tillgången på extraktet. Bantings lösning var att använda bukspottskörtlar från kalvfoster som ännu inte utvecklat framställningen av det destruktiva enzymet. I december 1921 såg Macleod till att biokemisten James Collip anslöt till teamet för att hjälpa till med förfiningen av extraktet. Snart var det dags för de första kliniska testerna.

Mirakelkuren som fick Nobelpriset

Den 11 januari 1922 fick den första patienten, en döende 14-årig pojke med typ-1 diabetes, en insulininjektion. Men då insulinet inte var tillräckligt rent ledde injektionen till en allergisk reaktion och behandlingen fick avbrytas. Tolv dagar senare hade teamet framställt ett nytt renare extrakt och den här gången lyckades behandlingen.

Diabetessjuka barn föll ofta i koma och i många fall ledde det insulin som Banting injicerade till ett snabbt och mirakulöst tillfrisknande. Barnen behandlades ofta i stora salar med upp till 50 sängar och när Banting behandlade det sista barnet i en sjukhussal kunde det första barnet i salen redan börja vakna till liv. Sörjande familjer som vakade vid sjukhussängarna kunde få se sina tidigare dödsdömda barn bokstavligen komma tillbaka till livet. 1923 belönades Banting och Macleod med Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Banting ogillade att Best inte omnämndes i nomineringen och delade sin prissumma med honom. MacLeod delade sin med Collip. Patentet för insulin såldes till University of Toronto för en halv dollar.

Källa

Boken 100 innovationer; 1 – 50 Antibiotika – läsk: förteckning över artikelförfattare och källor på sid 194–203.

Kontakta sidansvarig