Flygplanet

Enligt författaren Douglas Adams är det inte alls svårt att flyga. Man bara ramlar och missar marken. Andra har tagit hjälp av vind och motorkraft för att övervinna jordens dragningskraft. Otto Lilienthal var 1891 den förste som lyckades flyga med ett glidflygplan efter att ha studerat fåglars flygteknik.

Efter första och andra världskriget var trafikflyget etablerat världen över. 1954 startade charterflyget i Sverige, först till Hamburg och året därpå till Mallorca. 1960 flög 70 000 svenskar på charterresor. 2009 var det över 7 miljoner svenskar som flög utrikes på semestern.

Nära 5 miljarder människor färdas med flyg varje år. Risken att dö om man flyger med ett reguljärt passagerarflygplan är 1 på 11 miljoner.

Visste du att…

Den 27 februari 1920 tog Rudolph Schroeder ett nytt världsrekord i hur högt människan någonsin lyckats flyga, nämligen 10 093 meter. För första gången flög man med ett öppet cockpit-plan in i stratosfären.

Världsrekordet tog dock nästan Rudolph Schroders liv, inte bara på grund av syrebristen utan också kylan (-55 grader Celsius) som gjorde att hans ögonglober frös till is och han tappade synen.

Denna flygtur resulterade i att vi förstod faran i att flyga så här högt med öppen cock-pit och bara veckor efter Schroeders flygning började man skissa på det moderna plan som vi flyger idag med stängd cock-pit, som gör att vi kan flyga dubbelt så högt som då.

Människan har alltid drömt om att kunna flyga, men tyvärr kommer jordens dragningskraft ofta i vägen. Det är den kraften man måste övervinna för att komma upp bland molnen. Flyget som innovation har bidragit till såväl civilbefolkningars utsatthet i krig som att få fler människor att mötas i en alltmer globaliserad värld.

Den första farkosten människan lyckades få upp i luften var de franska bröderna Jacques och Joseph Montgolfiers varmluftsballong. När luft värms blir den lättare än den omgivande luften och stiger uppåt. Uppstigningen skedde 1783 och ombord fanns ett får, en anka och en tupp. När den första ballongen steg till väders i Sverige från Observatoriekullen i Stockholm 1784 fanns en katt ombord. Ballongen försvann utåt Värmdö och katten, som hette Måns, kom aldrig tillbaka.

Tyvärr gick ballongerna inte gick att styra och fick aldrig någon större praktisk användning. Svensken S. A. Andrée gjorde 1897 ett försök att nå Nordpolen med en ballong. Resan slutade i en katastrof, bland annat för att styrlinorna inte fungerade.

Den tyske greven Ferdinand von Zeppelin konstruerade en styrbar ballong — luftskeppet eller zeppelinaren — i slutet av 1800-talet. De styrdes med roder och drevs framåt med lätta förbränningsmotorer och propellrar. Luftskeppen användes för spaning och bombfällning under första världskriget. Under mellankrigstiden transporterade de passagerare över Atlanten.

I början av 1890-talet konstruerade tysken Otto Lilienthal ett glidflygplan. Planet saknade dock styranordningar och Lilienthal omkom 1896 efter att ha störtat från 20 meters höjd. Den första kontrollerade flygningen med ett motordrivet flygplan ägde rum i USA 1903. Bröderna Orville och Wilbur Wright hade lyckats förena en lätt stark förbränningsmotor med en stabil konstruktion som gav lyftkraft och gick att styra.

Den första flygningen i Sverige utfördes 1909 av fransmannen Georges Legagneux på Gärdet i Stockholm. Året därpå flög den förste svensken, Carl Cederström, och 1920 blev Elsa Andersson den första kvinnan i Sverige som tog flygcertifikat.

Under det första världskriget fick flygplanet en praktisk användning. Tekniker i olika länder tävlade i att konstruera de snabbaste planen med de bästa manöveregenskaperna. Det banade vägen för det civila flyget under mellankrigsperioden. Junkers F 13 var det första flygplanet som byggdes för passagerartrafik – ett monoplan i korrugerad lättmetall och med komfortabel passagerarkabin.

Krigstider

Under mellankrigstiden fick flygplanen bättre prestanda och lyftförmåga. Stor betydelse fick de första strömlinjeformade flygplanen, amerikanska Boeing 247 från 1933 och Douglas DC 3 från 1935. Ett nät av flygförbindelser runt om i världen etablerades under 1920- och 30-talen. En bedrift som väckte stor uppmärksamhet var svensk-amerikanen Charles Lindberghs ensamflygning över Atlanten 1927.

Andra världskriget innebar enorma framsteg inom flygteknikens alla områden då man insett flygets avgörande betydelse för modern krigföring. För första gången användes bombflyg mot civila mål i stor skala. I slutet av kriget konstruerades det reaktionsmotordrivna flygplanet – jetflygplanet.

Ur andra världskrigets flygteknologi med tunga transport- och bombflygplan, reamotorn, navigationsutrustning, radar och mycket annat – utvecklades efterkrigstidens jetdrivna långdistansflygplan. Flygplanet blev ett medel för masstransporter. I slutet av 50-talet kom genombrottet för det civila jetflyget med plan som amerikanska Boeing 707 och franska Caravelle. I början av 1970 talet presenterade Boeing jumbojet som gjorde det möjligt att transportera mängder av passagerare till ett lågt pris.

Nutid

Idag transporteras nära fem miljarder människor med flyg varje år. Flygresor har blivit en jätteindustri. Under senare år har branschens bidrag till klimatförändringarna kommit att uppmärksammas. På många håll i världen pågår utvecklingsarbete för att få ned koldioxidutsläppen genom mer bränslesnåla motorer och alternativa flygbränslen. Utsläppen kan också minska om flygplanen flyger rakare mellan olika destinationer och om de kan starta och landa utan att behöva stå i kö.

Svensk flygplanstillverkning startade redan i början av 1910-talet. 1914 grundades AB Enoch Thulins Aeroplanfabrik i Landskrona. De tillverkade ett stort antal flygplan och motorer för det svenska försvaret under första världskriget. 1937 bildades Svenska Aeroplan AB – SAAB – som under andra världskriget konstruerade och byggde bomb- och spaningsplan för flygvapnet. Efter kriget har SAAB utvecklat militära jetflygplan som till exempel J 29, även kallad flygande tunnan från 1948, SAAB 37 Viggen och JAS 39 Gripen. SAAB har även utvecklat en rad civila flygplan.

Källa

Boken 100 innovationer; 1 – 50 Antibiotika – läsk: förteckning över artikelförfattare och källor på sid 194–203.

Kontakta sidansvarig