Eldstaden

Eldstaden är en av de allra tidigaste innovationerna. Den har gett värme, ljus och möjlighet att laga mat. Genom historien har den även fått symbolisera mänsklig gemenskap och andlighet. Den tidiga eldstaden var hemmets hjärta. På 1400-talet kom eldstäder med öppen härd, rökgång och skorsten. Från 1700-talets mitt använde man kakelugnar i borgerligare miljöer, och vid 1800-talets slut kom järnspisen.

Eldstaden som samlingsplats har ersatts av tv:ns centrala plats i många hem. På 1980-talet kom brasvideon — ”levande och lättskött underhållning för alla tillfällen”. Här erbjöds virtuella brasor — i Dolby Digital 5.1 surround stereo.

”Att känna till hur eld blir till är mina drömmars mål”, sjöng orangutangen Kung Louie i filmen Djungelboken — och sedan människan lärde sig att tämja elden har ingenting varit sig likt. Forskarna tror att redan Homo erectus kunde göra upp eld för cirka 790 000 år sedan. De flesta äldre metoder för att göra upp eld skapar en friktion som antänder en bit fnöske. Gnistor uppstår när flinta slås mot exempelvis svavelkis.

I många kulturer är elden gudomlig och i många myter får eller stjäl människorna elden från gudarna. I grekisk mytologi är Hestia eldhärdens och arkitekturens gudinna. Hon ansvarar för ordningen i familjen. Härden i templet var hennes altare. När man etablerade en ny koloni bars eld från Hestias eldstad i moderstaden till den nya bosättningen. Hon var anspråkslös och satt på en alldaglig trätron med en vit ullkudde. I vår tid är det superhjältar som Facklan i Fantastiska fyran och Pyro i X-men som står för eldkraften.

Popcorn och kaffe

Elden har gett människan värme, men den har också utvecklat vår kost. Med elden kan man koka, grilla och steka. Att elden poppar popcorn insåg Nordamerikas urbefolkning mer än 3600 år f.Kr. och att de uppiggande kaffebönorna gick att rosta och koka lärde man sig redan på 1200-talet i Etiopien. Rökning är en av världens äldsta konserveringsmetoder. Den äldsta formen av ugn är stenålderns kokgropar — gropar i marken med upphettade stenar.

Eldstaden har en central plats i hemmet och i de flesta kulturer. Den har också en stark symbolisk betydelse, elden är helig och synonym med livskraft. I flera afrikanska länder ses härden som en symbol för kvinnlig fertilitet, i Somalia grävs moderkakan ner under eldstaden efter förlossningen.

Eld i Sverige

De äldsta eldstäderna i Sverige var en öppen härd i mitten av rummet och röken steg upp genom en öppning i taket. Sommartid flyttades ofta härden utomhus. Under tusentals år var faktiskt kökets plats ute i det fria. Senare blev eldstaden mera sluten, utvecklades till en rökugn uppbyggd av gråsten över ett valv där man eldade. Under medeltiden fanns eldstäder med rökgång och skorsten. Eldstaden hade flyttat till ett hörn av rummet där den murades och byggdes på med en skyddande mur.

Den varma gubbhyllan

I anslutning till härden fanns en bakugn. Ovanpå den kunde morfar eller farfar ligga och värma sig på den så kallade gubbhyllan. För en vanlig bonde fungerade rummet där eldstadens fanns både som kök, sovrum och vardagsrum. I mera välbeställda hem kunde man ha flera separata eldstäder enbart för uppvärmning. I Skåne var köket skilt från stugan som värmdes upp av en sättugn ansluten till eldstaden.

Energikris och kakelugnen

Under 1700-talet var stångjärn Sveriges största exportvara, och till detta använde järnverken mycket träbränsle. Detta i kombination med mängden ved som gick åt till uppvärmning med de ineffektiva öppna spisarna ledde till akut vedbrist. 1767 beslutade därför Rikets Råd om ett forskningsuppdrag för att ta fram en mer energisnål eldstadstyp. Generalen Fabian Wrede och arkitekten Carl Johan Cronstedt presenterade då kakelugnen. Den blev den viktigaste värmekällan för bostäder under 1800-talet och 1900-talets början.

På 1700-talet utvecklades förutom kakelugnar även kokspisar och gjutjärnskaminer. Den billiga rörspisen, en förenklad variant av kakelugnen, var populär hos allmogen. Kakelugnen var vanligare på herrgårdar och i borgarhem. Under senare delen av 1800-talet började även bonden använda kakelugnen och kokspisen. På 1830-talet kom gasspisen och på 1890-talet började elspisar säljas.

Den livsfarliga elden

Fortfarande använder cirka tre miljarder av världens befolkning ved för att laga mat. Varje år dör 1,6 miljoner människor världen över i förtid efter att ha andats in rök från eldning. Rök från eldstäder inomhus innehåller små partiklar av bland annat sot och damm som går djupt ner i lungorna. Luftföroreningar påskyndar växthuseffekten och jakten på bränsle är tidsödande och leder till avverkning. FN och hjälporganisationer söker hela tiden alternativ till eldning inomhus i världens utvecklingsländer.

Solspisar en lösning?

Kinesiskan Wendi Zhang har tagit fram en solspis som liknar en ihopfällbar parabolantenn där ett silverfärgat material reflekterar solljuset och samlar värme i en punkt som blir varm nog att koka vatten på ett par minuter. Den kan även ladda batterier, rena vatten och värma hus. Spisen väger bara sex kilo och kan bäras på ryggen. Den kostar tio dollar att framställa. Ett annat alternativ är norrmannen Jon Bøhmers solugn Kyoto Box. Den kostar bara fem dollar och lär vara inspirerad av den schweiziske uppfinnaren Horace-Bénédict de Saussures experiment med en solugn på 1760-talet.

Källa

Boken 100 innovationer; 1 – 50 Antibiotika – läsk: förteckning över artikelförfattare och källor på sid 194–203.

Kontakta sidansvarig