Kassettbandspelare, bärbar

Bärbar kassettbandspelare med 3,5 mm uttag för två par hörlurar. Inbyggd mikrofon för kommunikation via hörlurarna, manövreras med orange knapp. Drivs av två AA-batterier. Snabbspolning back/fram, autostop av vid bandslut, separat volymjustering för höger/vänster ljudkanal, omkopplare för hi/lo-band.

Walkman blev under 1980-talet synonymt med bärbara kassettbandspelare. Det var det japanska företaget Sony som började sälja små stereokassettbandspelare med det namnet 1979. Året därpå introducerades den i USA och även i Sverige. Priset var då 1295 kronor för TPS-L2 som var den första modellen. Efter att företaget Philips tagit fram kompaktkassetten 1963 växte marknaden för hemmastereo och portabla radioapparater med bandspelare. Det fanns färdiginspelade band med artister och det var lätt att själv spela av från radio eller grammofon. Det var enkelt att sätta samman ett band med egna favoritlåtar på, det kallades för blandband. När Sony utifrån en något större kassettbandspelare utvecklade en smidig bärbar modell fanns redan en efterfrågan på att kunna ta med sig sin musik dit man gick. Liknande produkter från andra tillverkare kom snart och marknadsfördes som "Freestylebandspelare". Bandspelaren hade två hörlursuttag för 3,5 mm propp, ljudvolymen kunde justeras separat för höger/vänster kanal. Med en orange knapp som kallades "Hot Line" kunde man koppla bort musiken för att tala med varandra genom hörlurarna via en mikrofon i bandspelaren. Ett tillbehör till bandspelaren var en blå läderväska som kunde fästas på skärpet. Det gick att snabbspola bandet framåt och bakåt, när bandet tog slut stannade spelaren automatiskt. År 1995 hade Sony sålt 150 miljoner Walkman-bandspelare, i många varianter med finesser som autoreverse, skakminne, equalizer eller vattentäta. Varumärket Walkman kom senare igen i mobiltelefoner från Sony Ericsson.