Från matematikmaskin till IT

Tekniska museet ingick under åren 2005–2009 i ett forskningsprojekt med syfte att dokumentera svensk datorhistoria och hur vårt samhälle kom att digitaliseras. Här kan du läsa mer om projektet och om forskningsresultaten.

Några av de stora delar som BESK bestod av. — Den första svenskbyggda datamaskinen BESK (Binär Elektronisk Sekvens Kalkylator). Foto: Tekniska museets arkiv

Genom intervjuer, minnesinsamlingar, vittnesseminarier och annan materialinsamling skapade vi en kunskapsbas kring svensk datorhistoria vid Tekniska museet.

Projektet gav en bild av:

Hur man arbetade med de första datorerna.
På vilka sätt folks arbetsvillkor förändrades när datorer började användas på arbetsplatserna runt omkring i Sverige.
Hur den nya datortekniken tillämpades inom olika områden i samhället under perioden 1950–1980 och vilka var effekterna av datoranvändningen.

Projektet var ett samarbete mellan Tekniska museet, Dataföreningen i Sverige och Avdelningen för Teknik- och vetenskapshistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Dataföreningen stod för projektledning och bidrog med sitt riksomfattande nätverk av IT-veteraner, medan KTH stod för planering och genomförande av dokumentationsinsatser, samt vetenskaplig kvalitetssäkring.

Statens kulturråd beviljade projektet så kallade Accessmedel under åren 2006–2009. Detta gjorde det möjligt för museet att anställa fyra akademiker som arbetade med dokumentation av museets befintliga samlingar av datorhistorisk karaktär, samt med att dokumentera det material som museet förvärvade under arbetet med projektet.

Projektets övriga finansiärer var Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond och Riksbankens jubileumsfond, som tillsammans beviljade 6,6 miljoner kronor till projektet. Dessa medel användes huvudsakligen till att genomföra vittnesseminarier, intervjuer och kunskapsöversikter.

Intervjuer med IT-pionjärer