Röntgen

När Wilhelm Conrad Röntgen upptäckte röntgenstrålar 1895 innebar det en stor förändring inom sjukvården. Det blev möjligt att se insidan av kroppen och ställa bättre diagnos. Många svenska forskare var med att utveckla den nya tekniken, bland annat Gösta Forsell, Radiumhemmets grundare.

Bilden visar Karl den XII:s skotthål.

Bilden visar Karl den XII:s skotthål.

Upptäckten av röntgenstrålarna år 1895 var troligtvis en av de största innovationerna i sjukvårdens historia. Röntgenstrålning är en sorts elektromagnetisk strålning som lätt passerar genom människokroppen. Den har dock lättare för att passera genom vävnader än genom benen.

Innan 1895 kunde läkarna bara ställa diagnos utifrån patienternas egna berättelser. Nu blev det möjligt att se insidan av patienten och ställa rätt diagnos, även innan patienten fick några kännbara symtom.

Upptäckten av röntgenstrålar

Röntgenstrålarnas upptäckare var fysikprofessorn Wilhelm Conrad Röntgen (1845–1923). Han var intresserad av så kallade urladdningsfenomen. Ett sådant uppstod om man hade två elektroder i ett glasrör med vakuum. Elektrisk ström gav då upphov till en strålning som lyste upp glasrörets väggar och hela rummet.

En annan fysiker, Philip Lenard (1862-1947), upptäckte att sådan strålning kan göra fotografisk film svart. Han tyckte dock inte att upptäckten var tillräckligt intressant. Men Röntgen blev nyfiken och undrade ifall det gick att skapa andra sorts strålar med liknande metoder.

Han gjorde ett experiment där han täckte glasröret med svart kartong och ställde en pappskiva täckt med ett lysämne bredvid. När den elektriska strömmen ledde till en urladdning i glasröret glimmade pappskivan till. Röntgens idé var att detta orsakades av en strålning som kunde gå igenom kartongen. Han började studera dessa strålar, som han kallade för X-strålar. Det visade sig att dessa även kunde passera igenom trä och metall.

Om materialet som strålarna skulle passera igenom var väldigt tätt bromsades dessa en aning. När man placerade fotografisk film bakom föremålet kunde bromsningen återspeglas som en skarp svart siluett på filmen.

Efter att Röntgen publicerade sin upptäckt insåg många läkare och forskare snabbt hur viktig den var och vad den kunde användas till. För sin upptäckt fick Röntgen Nobelpriset i fysik 1901, det första som delades ut.

Röntgen i Sverige

Den första röntgenundersökningen i Sverige genomfördes redan år 1896. En pojke hade blivit skjuten i huvudet, men levde. Med hjälp av röntgen lyckades läkarna hitta kulan och behandla pojken. Vid sekelskiftet fanns det tio röntgenapparater i Sverige. I Tekniska museets samlingar finns det första röntgenröret som användes i Sverige.

Riskerna med röntgen

Vid 1900-talets början visste man inte att röntgenstrålarna kan vara skadliga. Detta ledde till att patienter kunde få brännskador om läkarna använde för höga stråldoser. Forskare som arbetade mycket med röntgenstrålar fick dessutom ofta cancer. Så småningom började man inse att det var viktigt att skydda sig. Bland annat kapslades röntgenrören in i bly.

Strålbehandling mot cancer

En av pionjärerna inom röntgen var svensken Gösta Forsell (1876-1950). Han var först i världen med att inse att cancerpatienter kunde behandlas med röntgenstrålning. 1908 grundade Forsell ett röntgeninstitut vid Serafimerlasarettet i Stockholm. Två år senare flyttade institutet till Scheelegatan och fick ett nytt namn – Radiumhemmet. Gösta Forsell var Radiumhemmets chef fram till 1927.

Fler användningsområden med röntgen

Svensk forskning inom röntgenområdet har länge varit framstående. 1953 utvecklade Sven-Ivar Seldinger (1921-1998) en röntgenmetod som gav läkarna bättre möjligheter att undersöka blodkärl. Den här tekniken används än idag för att undersöka patienter med hjärt- och kärlsjukdomar.

Idag förekommer röntgen inom de flesta medicinska undersökningar. Den traditionella tekniken är fortfarande användbar. Forskarna har dock utvecklat ett flertal andra metoder inom röntgenområdet, bland annat en teknik som gör det möjligt att undersöka flera skikt av något inre organ, till exempel hjärnan. Denna teknik kallas för datortomografi.

Text och research: Alexandra Selivanova

Sök i samlingarna-block

Kontakta sidansvarig

Peter Du Rietz

Intendent

+46 8 450 56 65

Mejla

Senast uppdaterad 15 december 2016.