Papper och penna

Innan pennan utvecklades använde människan olika former av mer eller mindre vassa och hårda ritverktyg för att göra inristningar i underlag som trä, sten, ben, lera eller vaxtavlor. Pennan använde man istället med färgad vätska, vilket betyder att de som skrev kunde använda helt andra underlag och material att skriva på, som till exempel papyrus och pergament.

Pennans historia

De första ritverktygen var vasspennor som doppades i bläck av sot och vegetabilisk olja eller lim. Egyptiska stenreliefer från 2600 f. Kr. visar skrivare som använde denna typ av vasspennor. De var vanliga ända fram till medeltiden.

Ordet penna kommer från det latinska ordet för fjäder. Fågelfjädrar började användas som pennor av romarna under 300-talet e.Kr. och kom med det ökade bruket av pergament att bli det dominerande skrivverktyget under mer än tusen år i Europa.

För att göra en penna av en fjäder tog man oftast en gåsfjäder som rengjordes i het sand för att sedan härdas i syra och därefter skäras till. För att skriva doppade man den tillskurna spetsen i bläck, som vid den tiden framställdes av metallsalter, galläppelsyra och ättika, öl eller vin samt lite gummi.

Blyertspennan

En helt annan sorts penna såg dagens ljus på 1560-talet då en fyndighet av svart grafit upptäcktes i Cumberlandbergen i norra England. Grafiten gick att skriva med och eftersom dåtidens vetenskapsmän ansåg att materialet var ett sorts bly fick det namn med anknytning till bly, som till exempel det svenska ordet blyerts efter tyskans bleierz för blymalm.

Med tiden började grafitfyndigheterna sina och tillverkare i Tyskland och senare även i Frankrike tillverkade egna blyertspennor genom att blanda inhemsk grafit av sämre kvalitet med svavel och lera.

Mitt under franska revolutionens skräckvälde konstruerade den franske konstnären och uppfinnaren Nicholas Jacques Conté (1755-1805) en blyertspenna där hårdhetsgraden gick att variera. Pennan var hårdare ju mer lera stiftet innehöll. Nu kunde blyertspennan få sitt stora genombrott som folkets penna.

Något bly innehöll pennan däremot inte, det hade den svenske kemisten Carl Wilhelm Scheele (1742-1786) insett år 1779 då han upptäckte att grafit var en form av kristalliserat kol.

Bläckpennor av stål

Under 1700-talet började även bläckpennor av stål tillverkas. De förbättrades allt eftersom och introducerades i handeln under 1820-talet. Fortfarande doppades pennspetsen i bläck, som nu tillblandades enligt nya recept eftersom den gamla sortens bläck kunde få stålpennorna att rosta.

Ett problem som kvarstod med stålpennan var svårigheten att åstadkomma jämntjocka linjer. Pennan måste ju hela tiden doppas i bläck och efter en stunds skrivande tog bläcket på pennan slut varpå det var dags att doppa pennan igen.

Reservoarpennan

Reservoarpennan utvecklades under 1800-talet. I den förvarades bläcket i en utbytbar eller påfyllningsbar behållare i pennskaftet för att därifrån rinna ner till pennspetsen.

Med dessa pennor behövde skribenten inte längre doppa pennan i bläck. Det första patentet för en reservoarpenna utfärdades i Frankrike år 1827 till rumänen Petrache Poenaru (1799-1875).

Reservoarpennan kom sedan att utvecklas vidare och blev allt vanligare under 1880-talet då de började masstillverkas. En ledande tillverkare var Lewis Edson Waterman (1838-1901) i New York, som 1884 tillverkade den första väl fungerande reservoarpennan. Genom att använda kapillärkraften i pennan fick han bläcket att flyta i ett jämnt flöde.

Kulspetspennan

Det första patentet på en penna med kulspets utfärdades i USA redan år 1888 och fram till 1930-talet utvecklades en rad olika varianter som alla hade det gemensamt att de var att betrakta som tekniska misslyckanden.

De ungerska bröderna Laszlo (1899-1985) och Georg Biro var de som först konstruerade en kulspetspenna som visade på teknikens stora potential. De tog även fram en snabbtorkande bläckpasta som fungerade bra med kulspetstekniken.

Under andra världskriget behövde de krigförande ländernas flygvapen pennor som inte läckte vid låga lufttryck och till detta visade sig kulspetspennan väl lämpad. Brittiska Royal Air Force lät starta en licenstillverkning av Biros kulspetspennor men på grund av vissa konstruktionsfel dröjde det ändå innan kulspetspennorna slog igenom.

Efter en misslyckad lansering, förlorat konsumentförtroende, flera rättstvister och ytterligare utvecklingsarbete kunde kulspetspennan under 1950-talet däremot bli den billiga och storsäljande världsprodukt den är idag. Bara den franska tillverkaren Bic har tillverkat fler än 100 miljarder exemplar av sin modell Bic Cristal, som räknas som världens mest sålda penna.

Papprets historia

Under skrivkonstens historia har själva underlaget skiftat. I det gamla Egypten lärde man sig redan på 3000-talet f Kr att använda papyrus som man gjorde av fibrer från säv. Under romarrikets dagar och ända fram till medeltidens slut skrev man på pergament, som gjordes av djurskinn.

Men för att man ska kunna trycka stora upplagor av en bok behöver man papper – billigare, slätt och ljust.

Pappret uppfanns i Kina

Papper och tryckkonst följs åt. Papperet uppfanns även det i Kina, där man först tryckte enklare tryck på tyg av lin eller siden. Man brukar säga att Ts’ai Lun, eunuck hos kejsaren He av Han-dynastin, uppfann papper, gjort av fibrer från hampa och lin, ungefär 100 e Kr.

Från lump till träfiber

Papper gjordes länge av lump, det vill säga gammalt tyg som mosades i vatten. Men snart räckte inte lumpen till. Vid 1800-talets mitt började man göra papper av träfibrer i Tyskland, en uppfinning som slog igenom på världsutställningen i Paris 1867. Redan 1857 öppnades den första trämassafabriken i Sverige, Önan i Trollhättan.

Första pappersmaskinen

Papper var också länge något man gjorde för hand. Men i slutet av 1700-talet tog fransmannen Nicolas-Louis Robert patent på en pappersmaskin. Hans uppfinning spreds till England, där firman Bryan Donkin i början av 1800-talet började sälja maskiner till hela Europa. Från 1830-talet fanns det ”moderna” svenska pappersfabriker i Klippan, Grycksbo, Lessebo och Holmen.

Kontakta sidansvarig

Peter Du Rietz

Intendent

+46 8 450 56 65

Mejla

Senast uppdaterad 3 december 2016.