Svensk datorhistoria – 1960-talet

Under 1960-talet växte en svensk IT-industri fram och datortekniken fick allt fler tillämpningar. I Sverige var vi tidiga att använda datortekniken inom en rad områden. Här berättar vi om några exempel från 1960-talet.

En hålremsstans från 1960-talet

Foto: Ellinor Algin

Hålremsstansen Facit 4070 – en svensk exportsuccé

När den första svenska datorn BESK konstruerades valde man att arbeta med hålremsor som datalagringsmedium istället för de vanligare hålkorten som IBM hade byggt upp sina maskiner kring. Hålremsor kom att betraktas som ”den svenska linjen”.

Hålremsstansen Facit 4070, som utvecklades av Åtvidabergsföretaget Facit, kom att bli en stor svensk exportsuccé och en av de mest långlivade datorprodukterna som har funnits. Den sålde i cirka 145 000 exemplar mellan åren 1968-1999. Hålremsorna ansågs av många som ett säkrare lagringsmedium än magnetband och disketter, särskilt i verkstadsmiljöer som man ansåg kunde vara skadliga för mediet. Än idag åker pensionerade medarbetare runt och servar hålremsstansar som fortfarande är i drift.

Världens första datoranimering?

En av användarna av BESK var Kungliga Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. På 1950-talet ökade nämligen biltrafikvolymen kraftigt och med detta även trafikolyckorna och behovet av nya och bättre vägar. Man insåg att det till dessa vägar krävdes bättre vägprojektering.

Vägverket vände sig till KTH för en kurs i fotogrammetri för sina vägprojektörer och vägprojekteringschefer 1954. Fotogrammetri är en form av mätning i fotografiska bilder, framför allt flygbilder.

Vid den här tiden hade BESK utrustats med ett specialkonstruerat digitalt oscilloskop med en upplösning om cirka 1 megapixel. Bildskärmen kallades för funktionsskrivare, begreppet bildskärm var ännu inte fött. Framför oscilloskopet monterades en 35 mm kamera med utökat magasin på ett specialtillverkat stativ. Kameran styrdes automatiskt av datorn, som skickade en signal till kameran när en ny bild matats fram på oscilloskopet.

På Nordisk ADB, som räknade massor och utsättningsdata på BESK, hade de insett att de hade alla koordinater för att kunna rita perspektiv från förarplatsen. De tog som ett exempel på detta fram hur den då nyprojekterade motorvägen mot Nacka utanför Stockholm skulle se ut. Med kameran framför oscilloskopet kunde de knäppa en bild var tjugonde meter av den virtuella vägen. Resultatet av det blev en 30 sekunders fiktiv resa på den virtuella motorvägen vid en hastighet om 110 km/tim.

Filmen fördes över till 16 mm format och gjordes i 100 kopior. Tekniska museet har det enda kända bevarade exemplaret av filmen i samlingarna. På filmrullens ask står det att det är den första datorritade filmen i världen. Det finns mycket som tyder på att detta faktiskt stämmer och att detta är världens första datoranimation.

Filmen sändes på bästa tid i TV den 9 november 1961 i nyhetsprogrammet Aktuellt.

Världens första ”gruvdator”

1966 blev LKAB det första gruvföretaget i världen som utnyttjade en dator för styrning av en produktionsprocess. Denna tidiga datorisering var början på en utveckling där vi idag kan se hur malmens väg från gruva till utskeppningshamn, är datorstyrd i stort sett hela vägen.

1966 hade endast 2% av alla datamaskiner i Sverige processtyrande uppgifter av detta slag.

Processtyrningssystemet IBM 1710

Det system som LKAB valde var IBM 1710 och signalsäkerhetsanläggningen levererades av SATT (Svenska Aktiebolaget Trådlös Telegrafi). Ledningscentralens datorsystem IBM 1710 var utrustat med kärnminne, skivminne, remsläsare/stans, manuellt siffertangentbord och buffrad skrivmaskin. Programmeringen stod IBM helt för med cirka 20 000 instruktioner.

AutoChemist – världens första datoriserade blodanalysmaskin

Under första halvan av 1960-talet uppfann de svenska bröderna Gunnar och Ingmar Jungner AutoChemisten. Maskinen innebar ett sätt att automatisera laboratorieanalyser. När den lanserades 1965 kunde den genomföra upp till 40 olika analysmetoder och hade kapacitet för 3 000 analyser per timme. För att detta skulle vara möjligt krävdes mycket driftsäkra pipetter med hög precision.

AGA var företaget som tillverkade Auto-Chemist. I apparaten fanns cirka 300 pipetter. De hade en livslängd på 20 miljoner pipetteringar, varefter ett enkelt ingrepp gjorde dem som nya igen. Pipetterna kom även att säljas som precisions-pipetter för laboratorier över hela världen.

Autochemistsystemet

När operatören hade laddat fyllda provrör i Autochemistens centralenhet transporterades de till ett band, där pipetter överförde lämpliga provmängder till reaktionsrör samtidigt

som spädningsvätska eller reagens tillsattes. Reaktionsrören passerade sedan de olika steg som krävdes för den aktuella analysen.

Analyserna skedde med fotometer genom färgmätning på lösningarna. Varje analyskanal i AutoChemisten hade separata mäthuvuden, där färglösningen automatiskt pumpades in och ut med en tryckluftsdriven pipett.

De mätvärden som varje prov gav digitaliserades och lagrades i datorns minne. När patientens samtliga mätvärden var färdiga skrevs resultaten ut som antingen arbetslista, som färdiga analys-svar i medicinska enheter eller på hålremsa för lagring eller ytterligare analys.

Automatiska massanalyser

Första gången som automatiska massanalys-metoder användes i svenska hälsounder-sökningar var i samband med den så kallade ”Värmlands-undersökningen” (1962–1964), då en datorlös prototyp till AutoChemisten användes för att analysera prover från närmare 90 000 individer.

Datorerna har sedan mitten av 1960-talet inneburit nya möjligheter för hälsounder-sökningar och medicinsk statistik. Kritiker menade dock att det fanns en etisk problematik då man genom de automatiska massanalyserna fick svar på frågor man inte hade ställt och kanske inte ville få svar på. En parallell går att dra till dagens diskussioner kring DNA.

Kontakta sidansvarig

Peter Du Rietz

Intendent

+46 8 450 56 65

Mejla

Senast uppdaterad 11 oktober 2017.